Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Matematiklärares Betygsättnings- och Bedömningspraktiker i Gymnasieskolan

Hornegård Bäverman, Julia LU (2024) In Master’s Theses in Mathematical Sciences ÄMAM12 20241
Mathematics (Faculty of Sciences)
Abstract (Swedish)
I Sverige används gymnasiebetyg som ett urvalsinstrument för högre studier, varför det är
särskilt allvarligt att de brister när det gäller exempelvis likvärdighet och inflationsresistens
(Skolverket, 2020). Kvalitetsbrister i betygssättningspraktiker har visat sig särskilt närvarande
i matematikundervisning (se t.ex. Korp, 2006). Studiens syfte var därför att undersöka hur
gymnasielärare i matematik arbetar med betyg och bedömning. Det teoretiska ramverket
användes för att besvara studiens forskningsfrågor: 1) Hur arbetar matematiklärare i gymnasiet
med bedömning av sina elevers kunskaper? 2) Hur förhåller sig matematiklärare till resurser i
sin bedömningspraktik? Det teoretiska ramverket är en sammanslagning av Allals (2013)
... (More)
I Sverige används gymnasiebetyg som ett urvalsinstrument för högre studier, varför det är
särskilt allvarligt att de brister när det gäller exempelvis likvärdighet och inflationsresistens
(Skolverket, 2020). Kvalitetsbrister i betygssättningspraktiker har visat sig särskilt närvarande
i matematikundervisning (se t.ex. Korp, 2006). Studiens syfte var därför att undersöka hur
gymnasielärare i matematik arbetar med betyg och bedömning. Det teoretiska ramverket
användes för att besvara studiens forskningsfrågor: 1) Hur arbetar matematiklärare i gymnasiet
med bedömning av sina elevers kunskaper? 2) Hur förhåller sig matematiklärare till resurser i
sin bedömningspraktik? Det teoretiska ramverket är en sammanslagning av Allals (2013)
indelning av bedömningsprocessen i tre steg, och Korps (2006) tre modeller för
betygsättningspraktiker. Sammanslagningen innebär att lärare kan kategoriseras in i någon av
Korps modeller på var och en av Allals tre nivåer av bedömning. Åtta semistrukturerade
intervjuer genomfördes, följt av en innehållsanalys på transkripten i förhållande till kategorier
baserade på det teoretiska ramverket. Resultatet består av beskrivningar av de arbetssätt som
uppdagades. De resurser lärare framför allt vänder sig till för stöd i sitt bedömningsarbete är
diskussioner med kollegor, nationella proven, och de förmågor som betygskriterierna är
grundade på. Dessutom visar resultatet på att samtliga intervjuade lärare var noggranna med att
betygen grundas på elevernas uppvisade kunskaper, vilket står i kontrast till den litteratur som
visar att lärare tar hänsyn till faktorer så som närvaro, ansträngning och uppförande vid
betygssättning (se t.ex. Korp 2006; Lindahl, 2016). Det teoretiska ramverket fungerade bra för
att förstå och kategorisera lärares bedömningsarbeten och är ett av studiens viktigaste bidrag. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hornegård Bäverman, Julia LU
supervisor
organization
course
ÄMAM12 20241
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Bedömningspraktiker, matematikundervisning, betygssättning
publication/series
Master’s Theses in Mathematical Sciences
report number
LUNFMD-3012-2024
ISSN
1404-6342
other publication id
2024:E35
language
Swedish
id
9170420
date added to LUP
2025-07-01 15:05:04
date last changed
2025-07-01 15:05:04
@misc{9170420,
  abstract     = {{I Sverige används gymnasiebetyg som ett urvalsinstrument för högre studier, varför det är
särskilt allvarligt att de brister när det gäller exempelvis likvärdighet och inflationsresistens
(Skolverket, 2020). Kvalitetsbrister i betygssättningspraktiker har visat sig särskilt närvarande
i matematikundervisning (se t.ex. Korp, 2006). Studiens syfte var därför att undersöka hur
gymnasielärare i matematik arbetar med betyg och bedömning. Det teoretiska ramverket
användes för att besvara studiens forskningsfrågor: 1) Hur arbetar matematiklärare i gymnasiet
med bedömning av sina elevers kunskaper? 2) Hur förhåller sig matematiklärare till resurser i
sin bedömningspraktik? Det teoretiska ramverket är en sammanslagning av Allals (2013)
indelning av bedömningsprocessen i tre steg, och Korps (2006) tre modeller för
betygsättningspraktiker. Sammanslagningen innebär att lärare kan kategoriseras in i någon av
Korps modeller på var och en av Allals tre nivåer av bedömning. Åtta semistrukturerade
intervjuer genomfördes, följt av en innehållsanalys på transkripten i förhållande till kategorier
baserade på det teoretiska ramverket. Resultatet består av beskrivningar av de arbetssätt som
uppdagades. De resurser lärare framför allt vänder sig till för stöd i sitt bedömningsarbete är
diskussioner med kollegor, nationella proven, och de förmågor som betygskriterierna är
grundade på. Dessutom visar resultatet på att samtliga intervjuade lärare var noggranna med att
betygen grundas på elevernas uppvisade kunskaper, vilket står i kontrast till den litteratur som
visar att lärare tar hänsyn till faktorer så som närvaro, ansträngning och uppförande vid
betygssättning (se t.ex. Korp 2006; Lindahl, 2016). Det teoretiska ramverket fungerade bra för
att förstå och kategorisera lärares bedömningsarbeten och är ett av studiens viktigaste bidrag.}},
  author       = {{Hornegård Bäverman, Julia}},
  issn         = {{1404-6342}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  series       = {{Master’s Theses in Mathematical Sciences}},
  title        = {{Matematiklärares Betygsättnings- och Bedömningspraktiker i Gymnasieskolan}},
  year         = {{2024}},
}