Lärares lärande - En studie om det egna ledarskapets roll för kompetensutveckling
(2025) SEMK65 20251Department of Service Studies
- Abstract (Swedish)
- Mot bakgrund av ett ökat individualiserat arbetsliv och ökade krav riktas denna studie mot lärares kompetensutveckling i en sådan kontext. Studiens syfte är att öka kunskapen om lärares möjligheter till kompetensutveckling och hur lärare upplever och hanterar ansvaret för sitt eget lärande och utveckling i ett arbetsliv präglat av individualisering och ökade krav. Det mynnar ut i följande frågeställningar: Hur beskriver lärare sina möjligheter till kompetensutveckling? Vilka strategier använder de för att kompetensutvecklas? För att besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ forskningsansats använts, där semistrukturerade intervjuer med 10 behöriga högstadielärare genomfördes.
Resultatet visar att lärares möjligheter till... (More) - Mot bakgrund av ett ökat individualiserat arbetsliv och ökade krav riktas denna studie mot lärares kompetensutveckling i en sådan kontext. Studiens syfte är att öka kunskapen om lärares möjligheter till kompetensutveckling och hur lärare upplever och hanterar ansvaret för sitt eget lärande och utveckling i ett arbetsliv präglat av individualisering och ökade krav. Det mynnar ut i följande frågeställningar: Hur beskriver lärare sina möjligheter till kompetensutveckling? Vilka strategier använder de för att kompetensutvecklas? För att besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ forskningsansats använts, där semistrukturerade intervjuer med 10 behöriga högstadielärare genomfördes.
Resultatet visar att lärares möjligheter till kompetensutveckling är begränsade, då det upplevs vara ett nedprioriterat område som i hög grad påverkas av skolans resurser. Ur empirin framgår att formella kompetensutvecklingsinsatser ofta saknar relevans för lärarnas faktiska kompetens och utvecklingsbehov. Samtidigt framgår det bland lärarna ett starkt driv och inre motivation att utvecklas, där det kollegiala stödet och arbetsmiljöer präglade av tillit och öppenhet framstår som viktiga faktorer för lärandet. Vad gäller lärares strategier framkommer det i stor utsträckning att de söker informella lärandesituationer såsom genom målsättning, reflektion och samtal, samtidigt som det även uttrycks finnas begränsat med tid för detta.
En tydlig spänning framträder mellan lärares höga motivation att utvecklas och de begränsade organisatoriska förutsättningarna. Kompetensutveckling tenderar därmed att bli en individuell angelägenhet, snarare än ett gemensamt ansvar. Studien visar att lärare åtar sig ansvaret för sin utveckling och använder strategier som speglar ett eget ledarskap. Resultatet belyser även vikten av att skolor tillhandahåller organisatoriska strukturer som möjliggör lärande, då bristande stöd kan hämma lärares egna ledarskap. Det framstår därmed som centralt att skolor balanserar det individuella ansvaret med organisatoriskt stöd för att främja lärares utveckling och lärande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9200204
- author
- Benitez Davidsson, Alma LU and Wilör, Enya
- supervisor
- organization
- course
- SEMK65 20251
- year
- 2025
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- language
- Swedish
- id
- 9200204
- date added to LUP
- 2025-06-17 11:21:32
- date last changed
- 2025-06-17 11:21:32
@misc{9200204,
abstract = {{Mot bakgrund av ett ökat individualiserat arbetsliv och ökade krav riktas denna studie mot lärares kompetensutveckling i en sådan kontext. Studiens syfte är att öka kunskapen om lärares möjligheter till kompetensutveckling och hur lärare upplever och hanterar ansvaret för sitt eget lärande och utveckling i ett arbetsliv präglat av individualisering och ökade krav. Det mynnar ut i följande frågeställningar: Hur beskriver lärare sina möjligheter till kompetensutveckling? Vilka strategier använder de för att kompetensutvecklas? För att besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ forskningsansats använts, där semistrukturerade intervjuer med 10 behöriga högstadielärare genomfördes.
Resultatet visar att lärares möjligheter till kompetensutveckling är begränsade, då det upplevs vara ett nedprioriterat område som i hög grad påverkas av skolans resurser. Ur empirin framgår att formella kompetensutvecklingsinsatser ofta saknar relevans för lärarnas faktiska kompetens och utvecklingsbehov. Samtidigt framgår det bland lärarna ett starkt driv och inre motivation att utvecklas, där det kollegiala stödet och arbetsmiljöer präglade av tillit och öppenhet framstår som viktiga faktorer för lärandet. Vad gäller lärares strategier framkommer det i stor utsträckning att de söker informella lärandesituationer såsom genom målsättning, reflektion och samtal, samtidigt som det även uttrycks finnas begränsat med tid för detta.
En tydlig spänning framträder mellan lärares höga motivation att utvecklas och de begränsade organisatoriska förutsättningarna. Kompetensutveckling tenderar därmed att bli en individuell angelägenhet, snarare än ett gemensamt ansvar. Studien visar att lärare åtar sig ansvaret för sin utveckling och använder strategier som speglar ett eget ledarskap. Resultatet belyser även vikten av att skolor tillhandahåller organisatoriska strukturer som möjliggör lärande, då bristande stöd kan hämma lärares egna ledarskap. Det framstår därmed som centralt att skolor balanserar det individuella ansvaret med organisatoriskt stöd för att främja lärares utveckling och lärande.}},
author = {{Benitez Davidsson, Alma and Wilör, Enya}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Lärares lärande - En studie om det egna ledarskapets roll för kompetensutveckling}},
year = {{2025}},
}