”Det är läsförståelse, inte hörförståelse” - En studie om svensklärares och specialpedagogers syn på lyssneläsning i gymnasieskolan i relation till debatten i Svenska Dagbladet
(2025) ÄSVM12 20251Educational Sciences
- Abstract (Swedish)
- Föreliggande examensarbete ämnar belysa och problematisera lyssneläsningsbegreppet utifrån den mediala debatten i Svenska Dagbladet och genom intervjuer av tre specialpedagoger och tre svensklärare på gymnasial nivå. Syftet innefattar att lyfta fram olika erfarenheter och framställningar av lyssneläsning med tematisk ingång för att sedan diskutera möjliga didaktiska implikationer. Resultaten visar att lyssneläsning på gymnasiet främst används i kompletterande syfte och i sammanhang där eleverna inte tränar avkodning och läsförståelse primärt, utan där de ska diskutera innehållet, samt när det är tidsbrist. När lyssneläsning framställs i tidningen är det i samband med ”läskrisen”, försämrad läsförståelse, PISA-resultat och som en effekt av... (More)
- Föreliggande examensarbete ämnar belysa och problematisera lyssneläsningsbegreppet utifrån den mediala debatten i Svenska Dagbladet och genom intervjuer av tre specialpedagoger och tre svensklärare på gymnasial nivå. Syftet innefattar att lyfta fram olika erfarenheter och framställningar av lyssneläsning med tematisk ingång för att sedan diskutera möjliga didaktiska implikationer. Resultaten visar att lyssneläsning på gymnasiet främst används i kompletterande syfte och i sammanhang där eleverna inte tränar avkodning och läsförståelse primärt, utan där de ska diskutera innehållet, samt när det är tidsbrist. När lyssneläsning framställs i tidningen är det i samband med ”läskrisen”, försämrad läsförståelse, PISA-resultat och som en effekt av digitaliseringen. Ett mönster mellan de båda delstudierna visar att skribenterna i tidningen och pedagogerna använder liknande uttryck när de förklarar sina åsikter, samt ser lyssneläsning som en slags genväg till läsning. En gemensam nämnare för svensklärarna och specialpedagogerna är deras tillbakagående och försiktiga inställning till lyssneläsning efter att tidigare ha uppmärksammat det i högre utsträckning till alla elever. Slutligen landar diskussionen i att inte helt utesluta lyssneläsning i gymnasieskolan, men att använda det som en stödstruktur och beroende på lektionsinnehåll. Dessutom framkommer det att lyssneläsning kan bidra med att utveckla olika typer av läsförståelse i ett digitalt samhälle. Dock ska yttre faktorer som påverkar inte glömmas bort i sammanhanget, där skolpolitik, skolans organisation och resurser väger in. (Less)
- Popular Abstract
- This study aims to illuminate and problematize the concept of listening-while-reading based on the media debate in Svenska Dagbladet and through interviews with three special needs education teachers and three Swedish teachers at upper secondary level. Through thematic analysis of both articles and interviews themes of experiences and perceptions about listening-while-reading can be highlighted and discussed to the point of didactic implications.
The results show that listening-while-reading is mainly used for supplementary purposes and in contexts where students do not primarily practise decoding and reading comprehension, but where they are to discuss the content and when there is a shortage of time. When listening-while-reading is... (More) - This study aims to illuminate and problematize the concept of listening-while-reading based on the media debate in Svenska Dagbladet and through interviews with three special needs education teachers and three Swedish teachers at upper secondary level. Through thematic analysis of both articles and interviews themes of experiences and perceptions about listening-while-reading can be highlighted and discussed to the point of didactic implications.
The results show that listening-while-reading is mainly used for supplementary purposes and in contexts where students do not primarily practise decoding and reading comprehension, but where they are to discuss the content and when there is a shortage of time. When listening-while-reading is presented in the newspaper, it is in connection with the ”reading crisis”, poor reading comprehension, PISA results and as an effect of digitalization. A pattern between the two sub-studies shows that the writers in the newspaper and the educators use similar expressions when explaining their opinions, and see listening-while-reading as a shortcut to traditional reading. A recurring finding for the teachers and special needs teachers is their regressive and cautious attitude towards listening-while-reading after paying more attention to it earlier and to all students.
Finally, the discussion ends with not completely excluding listening-while-reading, but using it depending on the lesson content and for support. Furthermore, the method can lead to developing different types of reading comprehension in a digital era. However, external factors that influence should not be forgotten in the context, where education policy, the school’s organization and resources weigh in. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9201634
- author
- Rydberg, Thilda LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- ”It is reading comprehension, not listening comprehension” - a study on Swedish teachers and special needs education teachers' views on reading-while-listening in high school in relation to the media discussion.
- course
- ÄSVM12 20251
- year
- 2025
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- lyssneläsning, lyssna och läsa, digitalisering, läskris, multimodalitet, Reading-while-listening, listening and reading, digitization, reading crisis, multimodality
- language
- Swedish
- id
- 9201634
- date added to LUP
- 2025-06-24 16:57:46
- date last changed
- 2025-06-24 16:57:46
@misc{9201634,
abstract = {{Föreliggande examensarbete ämnar belysa och problematisera lyssneläsningsbegreppet utifrån den mediala debatten i Svenska Dagbladet och genom intervjuer av tre specialpedagoger och tre svensklärare på gymnasial nivå. Syftet innefattar att lyfta fram olika erfarenheter och framställningar av lyssneläsning med tematisk ingång för att sedan diskutera möjliga didaktiska implikationer. Resultaten visar att lyssneläsning på gymnasiet främst används i kompletterande syfte och i sammanhang där eleverna inte tränar avkodning och läsförståelse primärt, utan där de ska diskutera innehållet, samt när det är tidsbrist. När lyssneläsning framställs i tidningen är det i samband med ”läskrisen”, försämrad läsförståelse, PISA-resultat och som en effekt av digitaliseringen. Ett mönster mellan de båda delstudierna visar att skribenterna i tidningen och pedagogerna använder liknande uttryck när de förklarar sina åsikter, samt ser lyssneläsning som en slags genväg till läsning. En gemensam nämnare för svensklärarna och specialpedagogerna är deras tillbakagående och försiktiga inställning till lyssneläsning efter att tidigare ha uppmärksammat det i högre utsträckning till alla elever. Slutligen landar diskussionen i att inte helt utesluta lyssneläsning i gymnasieskolan, men att använda det som en stödstruktur och beroende på lektionsinnehåll. Dessutom framkommer det att lyssneläsning kan bidra med att utveckla olika typer av läsförståelse i ett digitalt samhälle. Dock ska yttre faktorer som påverkar inte glömmas bort i sammanhanget, där skolpolitik, skolans organisation och resurser väger in.}},
author = {{Rydberg, Thilda}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{”Det är läsförståelse, inte hörförståelse” - En studie om svensklärares och specialpedagogers syn på lyssneläsning i gymnasieskolan i relation till debatten i Svenska Dagbladet}},
year = {{2025}},
}