Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Urval och Betydelse – Gymnasielärares perspektiv på skönlitteratur i undervisningen

Tyrling, Julius LU (2025) ÄSVM12 20251
Department of Educational Sciences
Educational Sciences
Abstract (Swedish)
Studien undersöker hur gymnasielärare i svenska beskriver vilka faktorer som styr urvalet av skönlitteratur i kursplanering och hur de motiverar skönlitteraturens funktion i undervisningen. Empirin utgörs av sex semistrukturerade intervjuer med legitimerade lärare; materialet har analyserats genom en teoristyrd tematisk innehållsanalys där Sarlands sex urvalsfaktorer användes som kodningsram och där synen på litteraturens betydelse tolkades via Martinssons begreppspar ”läsning som mål eller medel” samt Langers teori om litterära föreställningsvärldar. Resultaten visar att urvalet främst motiveras av litteraturens kvalitet och didaktiska lämplighet samt av elevernas litterära förmåga och behov av utmaning, medan elevpreferenser och lärarens... (More)
Studien undersöker hur gymnasielärare i svenska beskriver vilka faktorer som styr urvalet av skönlitteratur i kursplanering och hur de motiverar skönlitteraturens funktion i undervisningen. Empirin utgörs av sex semistrukturerade intervjuer med legitimerade lärare; materialet har analyserats genom en teoristyrd tematisk innehållsanalys där Sarlands sex urvalsfaktorer användes som kodningsram och där synen på litteraturens betydelse tolkades via Martinssons begreppspar ”läsning som mål eller medel” samt Langers teori om litterära föreställningsvärldar. Resultaten visar att urvalet främst motiveras av litteraturens kvalitet och didaktiska lämplighet samt av elevernas litterära förmåga och behov av utmaning, medan elevpreferenser och lärarens egna preferenser har mer begränsad tyngd; praktisk tillgång och kulturarvsargument framträder svagast. I fråga om funktion framställs skönlitteratur huvudsakligen som ett pedagogiskt medel, med särskild betoning på empati- och identitetsutveckling samt på utveckling av litterär kompetens och kreativ föreställningsförmåga; läsning som mål i sig förekommer sparsamt. Studien bidrar med en systematisk redovisning av hur didaktiska och praktiska överväganden samspelar i texturvalet och ger underlag för professionell argumentation i linje med aktuell ämnes- och styrdokumentstolkning, med beaktande av studiens begränsningar (litet nätverksbaserat urval och redigerad transkribering). (Less)
Popular Abstract
This study examines how upper-secondary Swedish teachers account for the factors that guide their selection of literary texts and how they justify the role of literature in teaching. The dataset comprises six semi-structured interviews with certified teachers. A theory-driven thematic content analysis was applied: Sarland’s six selection factors served as the coding frame for choices of texts, while perceptions of literature’s functions were interpreted through Martinsson’s “reading as goal or as means” and Langer’s theory of literary envisionment. Findings indicate that selections are primarily motivated by perceived quality and didactic suitability of works together with students’ literary proficiency and need for challenge; student... (More)
This study examines how upper-secondary Swedish teachers account for the factors that guide their selection of literary texts and how they justify the role of literature in teaching. The dataset comprises six semi-structured interviews with certified teachers. A theory-driven thematic content analysis was applied: Sarland’s six selection factors served as the coding frame for choices of texts, while perceptions of literature’s functions were interpreted through Martinsson’s “reading as goal or as means” and Langer’s theory of literary envisionment. Findings indicate that selections are primarily motivated by perceived quality and didactic suitability of works together with students’ literary proficiency and need for challenge; student preference and teacher preference play secondary roles, whereas practical availability and cultural-heritage arguments appear least salient. Regarding function, literature is predominantly framed as a pedagogical means, with emphasis on fostering empathy and identity as well as literary competence and imaginative capacity; reading as an end in itself is only marginally present. The study contributes a systematic account of how didactic and practical considerations interact in text selection and offers a concise basis for professional justification aligned with current curriculum interpretations, while acknowledging limitations related to a small, network-based sample and edited transcription. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Tyrling, Julius LU
supervisor
organization
alternative title
Selection and Significance – Upper-Secondary Teachers' Perspective on Fiction in the Classroom.
course
ÄSVM12 20251
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Literature education, Selection criteria, Reading as goal or means, Empathy and identity
language
Swedish
id
9216569
date added to LUP
2026-02-03 13:41:39
date last changed
2026-02-03 13:41:39
@misc{9216569,
  abstract     = {{Studien undersöker hur gymnasielärare i svenska beskriver vilka faktorer som styr urvalet av skönlitteratur i kursplanering och hur de motiverar skönlitteraturens funktion i undervisningen. Empirin utgörs av sex semistrukturerade intervjuer med legitimerade lärare; materialet har analyserats genom en teoristyrd tematisk innehållsanalys där Sarlands sex urvalsfaktorer användes som kodningsram och där synen på litteraturens betydelse tolkades via Martinssons begreppspar ”läsning som mål eller medel” samt Langers teori om litterära föreställningsvärldar. Resultaten visar att urvalet främst motiveras av litteraturens kvalitet och didaktiska lämplighet samt av elevernas litterära förmåga och behov av utmaning, medan elevpreferenser och lärarens egna preferenser har mer begränsad tyngd; praktisk tillgång och kulturarvsargument framträder svagast. I fråga om funktion framställs skönlitteratur huvudsakligen som ett pedagogiskt medel, med särskild betoning på empati- och identitetsutveckling samt på utveckling av litterär kompetens och kreativ föreställningsförmåga; läsning som mål i sig förekommer sparsamt. Studien bidrar med en systematisk redovisning av hur didaktiska och praktiska överväganden samspelar i texturvalet och ger underlag för professionell argumentation i linje med aktuell ämnes- och styrdokumentstolkning, med beaktande av studiens begränsningar (litet nätverksbaserat urval och redigerad transkribering).}},
  author       = {{Tyrling, Julius}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Urval och Betydelse – Gymnasielärares perspektiv på skönlitteratur i undervisningen}},
  year         = {{2025}},
}