Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Konsten att läsa och berätta - En komparativ studie om Astrid Lindgrens och Berättarens röst i Emil i Lönneberga i ljudbok och ljudberättelse

Sandahl, Anna LU (2026) LIVR07 20261
Master's Programme: Literature - Culture - Media
Abstract (Swedish)
I sitt förförfattarskap lånar Lindgren återkommande ut sin egen talröst i rollen som berättare i olika medier och inte bara gestaltar berättaren utan skapar även en nära relation mellan berättaren i texten, författaren och högläsaren. Studien undersöker hur dels hur Lindgrens högläsning kan ta över rollen som berättare och dels hur samklangen mellan text och ljud, paratexter och narrativa inslag i form av talröst, ljudeffekter, sång och musik formar och påverkar berättaren och berättarperspektivet. Som material undersöks berättarvärlden Emil i Lönneberga och två ljudmedier där Lindgrens röst förekommer och som i studien definieras som ljudbok och ljudberättelse. Till uppsatsen används teorier kring narratologi, högläsning, manusstudier,... (More)
I sitt förförfattarskap lånar Lindgren återkommande ut sin egen talröst i rollen som berättare i olika medier och inte bara gestaltar berättaren utan skapar även en nära relation mellan berättaren i texten, författaren och högläsaren. Studien undersöker hur dels hur Lindgrens högläsning kan ta över rollen som berättare och dels hur samklangen mellan text och ljud, paratexter och narrativa inslag i form av talröst, ljudeffekter, sång och musik formar och påverkar berättaren och berättarperspektivet. Som material undersöks berättarvärlden Emil i Lönneberga och två ljudmedier där Lindgrens röst förekommer och som i studien definieras som ljudbok och ljudberättelse. Till uppsatsen används teorier kring narratologi, högläsning, manusstudier, intermedialitet samt tidigare Astrid Lindgren forskning av bland annat Vivi Edström, Anna Sofia Rossholm, Malin Nauwerck, Dagmar Brunow och Björn Sundmark. Som tillvägagångssätt används närläsning och audionarratologi.

Studien visar att ljudberättelsen är mer än ett kringmaterial och där berättarinstanser och högläsarens roll skiljer sig mellan olika utkast och från en högläsning av en kapitelbok. Olika medier skapar också olika förutsättningar för berättandet, vilket Lindgren använder sig av. De narrativa inslagen har narrativa funktioner som påverkar Berättaren som karaktär och som berättarinstans. Tillsammans med Lindgrens återkommande igenkännbara röst, omslag, metakommentarer och muntliga drag i hennes texter stärks Lindgrens roll som förmedlare av berättarvärlden och binder samman olika medier. Lindgrens roll som berättare stärks även genom Lindgrens användning av intertextuella relationer och mediehybrider. Med uppsatsen vill jag lyfta fram hur Lindgrens användning av ljudmedier är en central del av hennes författarskap, både i hur hon förmedlar sina berättelser och hur hon skapar sin roll som berättare i en konst att läsa och berätta. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sandahl, Anna LU
supervisor
organization
course
LIVR07 20261
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Barnlitteratur, Astrid Lindgren, Emil i Lönneberga, ljudbok, ljudberättelse, audionarratologi, berättarröst, högläsning, speakerröst, narrativa inslag, manuskript, LP, Skiva, paratext, omslag, visor, metakommentarer, mediehyrbid, intertextualitet, intermediala perspektiv
language
Swedish
id
9226562
date added to LUP
2026-08-20 08:23:27
date last changed
2026-08-20 08:23:27
@misc{9226562,
  abstract     = {{I sitt förförfattarskap lånar Lindgren återkommande ut sin egen talröst i rollen som berättare i olika medier och inte bara gestaltar berättaren utan skapar även en nära relation mellan berättaren i texten, författaren och högläsaren. Studien undersöker hur dels hur Lindgrens högläsning kan ta över rollen som berättare och dels hur samklangen mellan text och ljud, paratexter och narrativa inslag i form av talröst, ljudeffekter, sång och musik formar och påverkar berättaren och berättarperspektivet. Som material undersöks berättarvärlden Emil i Lönneberga och två ljudmedier där Lindgrens röst förekommer och som i studien definieras som ljudbok och ljudberättelse. Till uppsatsen används teorier kring narratologi, högläsning, manusstudier, intermedialitet samt tidigare Astrid Lindgren forskning av bland annat Vivi Edström, Anna Sofia Rossholm, Malin Nauwerck, Dagmar Brunow och Björn Sundmark. Som tillvägagångssätt används närläsning och audionarratologi. 

Studien visar att ljudberättelsen är mer än ett kringmaterial och där berättarinstanser och högläsarens roll skiljer sig mellan olika utkast och från en högläsning av en kapitelbok. Olika medier skapar också olika förutsättningar för berättandet, vilket Lindgren använder sig av. De narrativa inslagen har narrativa funktioner som påverkar Berättaren som karaktär och som berättarinstans. Tillsammans med Lindgrens återkommande igenkännbara röst, omslag, metakommentarer och muntliga drag i hennes texter stärks Lindgrens roll som förmedlare av berättarvärlden och binder samman olika medier. Lindgrens roll som berättare stärks även genom Lindgrens användning av intertextuella relationer och mediehybrider. Med uppsatsen vill jag lyfta fram hur Lindgrens användning av ljudmedier är en central del av hennes författarskap, både i hur hon förmedlar sina berättelser och hur hon skapar sin roll som berättare i en konst att läsa och berätta.}},
  author       = {{Sandahl, Anna}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Konsten att läsa och berätta - En komparativ studie om Astrid Lindgrens och Berättarens röst i Emil i Lönneberga i ljudbok och ljudberättelse}},
  year         = {{2026}},
}