”Tyvärr, vi har slut på vård för tillfället” - Om förvaltningsrättsligt överklagande av vissa prioriteringar inom hälso- och sjukvården

Abstract (Swedish)

Prioriteringar på den kliniska nivån inom hälso- och sjukvården avgör såväl vilka patienter som ska få behandling som vilken behandlingsmetod som ska användas i det enskilda fallet. Även om sådana prioriteringar i vissa fall kan få tämligen långtgående följder för den enskilde är det i dagsläget oklart om dessa kan bli föremål för överklagande.

Syftet med denna uppsats är därför att undersöka huruvida vissa prioriteringar på den kliniska nivån inom hälso- och sjukvården kan angripas genom förvaltningsrättsligt överklagande med stöd av 41 § förvaltningslagen (2017:900) eller artikel 6.1 i Europakonventionen. Undersökningen tar sin utgångspunkt i två typfall: dels ett ställningstagande om att avstå från att sätta en patient på väntelista för organtransplantation, dels ett ställningstagande vid triage på akutmottagning. För att uppfylla uppsatsens syfte används den rättsdogmatiska metoden.

I uppsatsen undersöks inledningsvis om prioriteringarna i typfallen kan anses utgöra beslut i förvaltningsrättslig mening. Här berörs särskilt det förvaltningsrättsliga beslutsbegreppets innebörd och gränsdragningen mellan uttalande och faktiskt handlande.

Därefter redogörs för frågan om prioriteringarna i typfallen kan anses överklagbara enligt 41 § förvaltningslagen. Härvid redogörs för förutsättningarna för överklagbarhet, nämligen att det ska röra sig om ett skriftligt förvaltningsbeslut som påverkar den enskildes situation på ett inte obetydligt sätt. I detta sammanhang behandlas även Högsta förvaltningsdomstolens nya bedömningsgrunder såsom de kommit till uttryck i HFD 2019 ref. 21.

Slutligen undersöks om artikel 6.1 i Europakonventionen medför en rätt till domstolsprövning av prioriteringarna. Detta innefattar en närmare undersökning av om prioriteringarna kan anses röra en sådan civil rättighet eller skyldighet som avses i konventionen.

Uppsatsen utmynnar i slutsatsen att ställningstagandet om att avstå från att sätta en patient på väntelista för organtransplantation bör anses utgöra ett förvaltningsbeslut. Det bör också anses vara överklagbart enligt 41 § förvaltningslagen. Det finns även skäl att anta att ett sådant ställningstagande kan överklagas med stöd av artikel 6.1 i Europakonventionen. Beträffande ställningstagandet vid triage på akutmottagning framkommer att även detta bör betraktas som ett beslut i förvaltningsrättslig mening. Det är emellertid inte överklagbart enligt 41 § förvaltningslagen, och det bör heller inte kunna överklagas med stöd av artikel 6.1 i Europakonventionen.

Abstract

Clinical-level prioritizations in health care determine both which patients are to receive treatment and which treatment method is to be used in the individual case. Although such prioritizations may, in certain instances, have quite far-reaching consequences for the individual, it is currently unclear whether they may be subject to judicial review.

The purpose of this thesis is therefore to examine whether certain clinical-level prioritizations in health care can be challenged by way of administrative appeal under Section 41 of the Administrative Procedure Act (2017:900) or Article 6(1) of the European Convention on Human Rights. The analysis is based on two typified cases: first, a decision to refrain from placing a patient on a waiting list for organ transplantation, and second, a decision made in the context of triage in an emergency department. The legal-dogmatic method is used in order to fulfil the purpose of the thesis.

The thesis first examines whether the prioritizations in the typified cases may be regarded as administrative decisions in the legal sense. In this regard, particular attention is paid to the meaning of the concept of ”administrative decision” and the distinction between statements and concrete administrative activity.

The thesis then addresses whether the prioritizations in the typified cases can be regarded as appealable under Section 41 of the Administrative Procedure Act. In this context, the requirements for appealability are examined, namely that it must be a written administrative decision that affects the individual’s situation in a non-insignificant way. The analysis also considers the new assessment criteria developed by the Supreme Administrative Court, as articulated in HFD 2019 ref. 21.

Finally, the thesis examines whether Article 6(1) of the European Convention on Human Rights entails a right to judicial review of the prioritizations. This includes a closer examination of whether the prioritizations can be regarded as involving a civil right or obligation within the meaning of the Convention.

The thesis concludes that the decision to refrain from placing a patient on a waiting list for organ transplantation should be regarded as an administrative decision. It should also be considered appealable under Section 41 of the Administrative Procedure Act. There are also grounds to assume that such a decision may be appealed under Article 6(1) of the European Convention on Human Rights. With regard to the decision made in the context of triage in an emergency department, it is found that this too should be regarded as an administrative decision in the legal sense. However, it is not appealable under Section 41 of the Administrative Procedure Act, nor can it be appealed under Article 6(1) of the European Convention on Human Rights.

• author: Engström, Ella
• supervisor: Yana Litins'ka
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: "Unfortunately, we are out of care at the moment" - On administrative judicial appeals concerning certain prioritizations within health care
• course: JURM02 20261
• year: 2026
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: förvaltningsrätt, administrative law, medicinsk rätt
• language: Swedish
• id: 9226895
• date added to LUP: 2026-06-03 09:29:21
• date last changed: 2026-06-03 09:29:21