Samexistens, konflikt och dialog mellan islam och kristendom : i det moderna Egypten

Abstract

Dialogue between Islam and Christianity is of great importance today. Some people consider Islam as the enemy of the World. At the same time the Muslim fundamentalist groups consider themselves as the only true Islam struggling against injustice and the western capitalist world order. The encounter between Islam and Christianity in Egypt is of great importance because these religions have coexisted there for centuries. Today Egypt has a key role as to religious and cultural matters in the Arab world as well as in the Sunni Muslim world concerning fundamentalist and various secular conceptions.
This work deals with this encounter in contemporary Egyptian history. It is about the attitudes that result from the discourse on the encounter of the religions in different periods of contemporary Egypt. Which circumstances have influenced the encounter of religions in contemporary Egyptian society? How have the best known theologians and theological schools been influenced by these circumstances concerning the relation between Islam and Christianity on one hand and the Egyptian state on the other? Which are the methods used in the dialogue? Who is pursuing this dialogue? Which are the possibilities of further development?
In my work I will analyse some Christian and Muslim theologians and ideologians who have exerted great influence on Arab thinking. As to Christians I will consider among others Ghrighourious, Shinouda III, Matta al-Miskin, Coptic exile authors and Gourge Bibawi. As to Muslims I will consider among others a course book at the al-Azhar University, al-Zahabi, Shaltut, al-Banna. Qutb, al-Qaradawi, al-Huqaibi and Khalid Muhammad Khalid.

Abstract (Swedish)

Kristna och muslimer har levt sida vid sida i knappt ett och ett halvt årtusende i Egypten. Under de islamiska väldena betraktades de kristna som ahl al-Kitab. De kristnas status under denna period var en del av islamisk shari’a. I det moderna Egypten har två kulturer mötts, den västerländska och den islamisk-arabiska. Den västerländska kulturen var överlägsen, ekonomiskt, vetenskapligt och militärt medan den arabiska islamiska hade stagnerat under det osmanska riket. Detta möte innebar en anpassning till den västerländska modellen. Egypten ockuperades först av engelsmännen och blev sedan en självständig nationalstat. Den egyptiska ekonomin blev beroende av den västerländska ekonomin genom utländska storföretag och den politiska eliten allierade sig med västerlandet. Medelklassen växte fram och ville ha del i makten, särskilt under de ekonomiska och sociala kriserna. I denna strävan använde den konservativa muslimska lägre medelklassen islam som mobiliseringsideologi för att förändra maktfördelningen och befria sig från det västerländska inflytandet. Shari’a och bildandet av en islamisk stat blev redskap för ett nytt statsprojekt.
Den kristna medelklassen valde däremot den västeuropeiska modellen av två anledningar. För det första ville de inte återvända till den status de hade haft under de gamla islamiska väldena och för det andra var en stor del av den koptiska eliten och medelklassen beroende av förbindelserna med västerlandet. Detta ledde till en konfliktsituation mellan å ena sidan den sekulära eliten och den kristna medelklassen och å andra sidan den konservativa muslimska lägre medelklassen. Islam kunde också användas som mobiliseringsideologi från statens sida i kampen för att behålla sin makt. Detta uppfattade kyrkan som ett hot mot sina medlemmar, vilket ledde till konflikt med staten eftersom den betraktade sig som representant för den kristna minoriteten. I denna konflikt använde staten medierna och utbildningen för att nedvärdera den kristna minoriteten medan kyrkan använde exilkopterna i väst, kyrkovärldsrådet och principen om mänskliga rättigheter som försvar.
På det teologiska planet kan man se hur teologerna påverkades av denna konflikt. De formella kyrkliga teologerna, Shenouda III och Ghrighourious, representerar en västinfluerad teologi som har påverkats av både protestantisk och katolsk mission. Kyrkan är enligt dem en institution som ska kämpa för sina medlemmars politiska status. Ghrighourious använder i detta avseende tvårikesläran medan man hos Shenouda III finner islamiska, katolska och protestantiska amerikanska element. Både Ghrighourious och Shenouda III begränsar dialogen med islam i det samhälleligt mänskliga till att gemensamt bekämpa Israel och ateisterna. Exilkopterna visar samtidigt en stark identitet mot islam och betraktar Muhammad som lögnare och alla muslimer som våldsamma fanatiker. Däremot representerar Matta El Meskeen en asketisk teologi som separerar kyrkan från politiken och använder en kristinärvaroteologi i sin dialog med andra religioner. Bebawi visar också en stor öppenhet genom erkännandet av Muhammad som profet i kristendomen och driver dialogen genom både det samhälleligt mänskliga och mystikens synsätt.
På den islamiska sidan användes ulama för att legitimera statens makt när regimen var odemokratisk och auktoritär. Ulama med al-Azhar i spetsen betraktar fortfarande staten som en islamisk stat och kristna som ahl al-Kitab. Denna uppfattning kunde utvecklas teoretiskt till att de kristna har samma rättigheter och skyldigheter som muslimerna. Vad avser frågan om det högsta politiska ledarskapet och gränserna för shari’a så har ulama ingen lösning. Synen på de kristna har tillspetsats efter Qutb som betraktade de kristna som otrogna vilket innebär en ständig konfliktsituation mellan muslimer och kristna. Denna syn på de kristna som otrogna hämtades från en annan historisk kontext, nämligen under korstågen, då de framställdes som fiender. Denna syn har vunnit mark inom utbildning, media och även vid al-Azhar som först motsatte sig dessa tankesätt. Det politiska spelet ledde till att kristna trängdes ut ur samhällsgemenskapen och av olika parter användes som ett kort i spelet. Den muslimska lägre medelklassen kunde känna sig överlägsen de kristna för att den hade den rätta tron men det räckte inte på lång sikt. En våldsam konflikt mellan den politiska eliten och den muslimska lägre medelklassen pågår och en social förändring är nödvändig. Maktfördelningen måste upprätthållas för att stabilisera landet. Khalid, som representerar en frälsningshistorsk teologi i dialogen, och de andra sekulära intellektuella har inte möjlighet att föra fram sina tankar i den nuvarande politiska situationen.
Idag diskuterar man dialogen vid de formella institutionerna, al-Azhar och den koptiska kyrkan. Den är i min mening en politisk dialog. Kyrkan behöver fred för sina medlemmar och al-Azhar vill visa för världen och det internationella kapitalet att landet har stabiliserats och att det västerländska kapitalet är säkrat. En sådan dialog är enligt mig kortsiktig. Majoriteten av det egyptiska folket kommer att betrakta denna dialog som ett politiskt spel som följer förändringarna i de politiska omständigheterna. De icke-religiösa institutionernas dialog, som bedrivs av Matta El Meskeen, Bebawi och Khalid visar mer öppenhet än de institutionellas och därför är dessa personer inte önskvärda vid de formella institutionerna. Dialogen måste föras av de som tror på den och därför måste de intellektuella spela en viktig roll i den.
En religionsvetenskaplig institution kan vara en samlingsplats eftersom det inte existerar någon oberoende vetenskaplig institution. Jag har stora förhoppningar på det svenska institutet i Alexandria eftersom Sverige har gott rykte i Egypten. Samtidigt kan denna dialog ha ett globalt perspektiv. Risken är fortfarande att man anser att dialog och globalisering har samma mål, nämligen att de multinationella företagen i fred ska kunna utnyttja de fattiga muslimerna, även om det drabbar de fattiga även bland de kristna. Dialogen måste först skapa förtroende. Därför tycker jag att det är ytterst viktigt att ha ett rättviseperspektiv i dialogen. En annan svårighet man möter i dialogen är att de nyckelpersoner som påverkar massan inte kan främmande språk. Därmed riskerar man en begreppsförvirring. Därför planerar jag i mitt forskningsprojekt att skriva en bok på arabiska för arabiska läsare som beskriver de olika teologiska perspektiven på dialogen. Senare hoppas jag att få kommentarer från nyckelpersonerna för vidare forskning och dialog.

• author: Egyptson, Sameh
• organization: Church and Mission Studies
• publishing date: 1998-09-07
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Religious Studies
• keywords: Koptiska kyrkan, AL Azhar, Egypten, religionsdialog, konflikt
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• additional info: Avancerade uppsats för forskarutbildning. Examinator: Aasulv Lande Handledare: professor Jan Hjärpe, professor Aasulv Lande och professor Samuel Rubenson
• id: 02fc13af-2079-47ef-9259-5aa05f1de9d9
• date added to LUP: 2019-03-21 15:16:22
• date last changed: 2019-04-10 07:33:38