Diagnosing burn-out : An Anthropological Study of a Social Concept in Sweden
(2006)- Abstract
- This is a thesis about the genesis, use, and decline of burn-out as a social concept in Sweden. The burn-out concept is treated as social because its classification of people interacts with the people classified. As a consequence of this, burn-out is studied in a dynamic holistic way, as an entirely social system within Swedish society. Hence it follows that the main question examined in the thesis is: What made the burn-out diagnosis acceptable, even normal, in Swedish society? The study involves several different sites with several different kinds of data. While the primary ethnographic sites, in terms of fieldwork, are two rehabilitation centers, the study also utilizes data from informal network meetings in the homes of burned-out... (More)
- This is a thesis about the genesis, use, and decline of burn-out as a social concept in Sweden. The burn-out concept is treated as social because its classification of people interacts with the people classified. As a consequence of this, burn-out is studied in a dynamic holistic way, as an entirely social system within Swedish society. Hence it follows that the main question examined in the thesis is: What made the burn-out diagnosis acceptable, even normal, in Swedish society? The study involves several different sites with several different kinds of data. While the primary ethnographic sites, in terms of fieldwork, are two rehabilitation centers, the study also utilizes data from informal network meetings in the homes of burned-out persons and at public cafes, workshops, meetings, seminars for specialists, case reports, scientific and journalistic articles, television programs, and websites. The ethnographic data are analyzed through a niche theoretical framework. Chapter Four deals with the history of the burn-out concept, including its early introduction by Herbert J. Freudenberger, its development by Christina Maslach and Susan E. Jackson, and its introduction into Sweden. Chapter Five describes the process by which the label burn-out gradually became a plausible way to describe the Swede's existential distress in a rapidly changing society. The burn-out diagnosis was not only attributed to changes in the workplace, but also to changes in Swedish society as a whole under conditions of flexible capitalism. Chapter Six is the main ethnographic chapter, concerned with the rehabilitation of burn-out victims. The data presented here were collected primarily by participant observation in two different rehabilitation centers: the Forest Rest Center and the Effective Treatment Clinic. Chapter Seven is an investigation of the visibility of the burn-out diagnosis. This means that we follow the processes of how the diagnosis became visible to most Swedes. The conclusions in Chapter Eight provide an answer to the main question examined in the thesis by outlining a theoretical model, a middle range theory, showing the constitution of the burn-out diagnosis. (Less)
- Abstract (Swedish)
- Popular Abstract in Swedish
Denna avhandling handlar om skapandet, användningen och avfärdandet av ett socialt begrepp ? utbrändhet. Avhandlingen är ett försök att förklara den komplexa interaktionen mellan individers handlande och deras sociala miljö samt hur detta producerar ett transient fenomen ? utbrändhetsdiagnosen (en ny olycklig människotyp). Följaktligen handlar det om en analys av ett komplext transient fenomen genom individers agerande i en ny social miljö.
Huvudargumentet är att en ny olycklig människotyp har framträtt i det svenska samhället, en ny föreställning om jaget (personhood) som något bräckligt, något som lätt kan brytas ned utan rätt omsorg. Denna nya olyckliga människotyp studeras... (More) - Popular Abstract in Swedish
Denna avhandling handlar om skapandet, användningen och avfärdandet av ett socialt begrepp ? utbrändhet. Avhandlingen är ett försök att förklara den komplexa interaktionen mellan individers handlande och deras sociala miljö samt hur detta producerar ett transient fenomen ? utbrändhetsdiagnosen (en ny olycklig människotyp). Följaktligen handlar det om en analys av ett komplext transient fenomen genom individers agerande i en ny social miljö.
Huvudargumentet är att en ny olycklig människotyp har framträtt i det svenska samhället, en ny föreställning om jaget (personhood) som något bräckligt, något som lätt kan brytas ned utan rätt omsorg. Denna nya olyckliga människotyp studeras här genom diagnosen (ett socialt begrepp). I avhandlingen argumenterar jag för att sociala begrepp är sociala eftersom klassifikationer av människor interagerar med de klassificerade. På en filosofisk nivå är detta vad Ian Hacking kallar dynamisk nominalism (Hacking 2004). En konsekvens av detta fokus är att avhandlingen också innebär ett försök att utröna hur en ny olycklig människotyp, den utbrända individen, har blivit ett tankeobjekt i vardagslivet. Historien om utbrändhetsdiagnosen handlar sålunda om en förståelse av utbrändhetsbegreppets etablering som en diagnos (som visas i kapitel fyra); den ökande osäkerheten i det svenska samhället (som visas i kapitel fem); rehabilitering av utbrända människor (som visas i kapitel sex); samt medias och vardagsmänniskors användning av utbrändhetsbegreppet (som visas i kapitel sju). Kapitlen ger oss sammantaget en förståelse av hur denna nya olyckliga människotyp kom att accepteras och uppfattas som normal i det svenska samhället. Detta innebär att utbrändhetsdiagnosen samtidigt är historisk, samhällelig, institutionell och kulturell ? ett totalt socialt fenomen i Marcel Mauss bemärkelse. I Gåvan förklarar Mauss att ett fenomen bör studeras på ett dynamiskt och holistiskt sätt, såsom ett helt socialt system (Mauss 2006:103). Genom att följa Mauss projekt ser jag antropologins förtjänst i termer av att kunna problematisera det som tas för givet i det egna samhället. I ljuset av olika transienta fenomen som har framträtt för att sedan plötsligt försvinna (Hacking 1995; Hacking 2002b), blir vår uppgift som antropologer att studera de betingelser som bidragit till framväxten av utbrändhetsdiagnosen och även skissera de förhållanden som lett till dess minskade betydelser och som kan medföra till dess eventuella försvinnande i framtiden. Det är uppenbart att vi ser på personen på olika sätt beroende på vår plats i tid och rum. Vad som inte är lika självklart är hur en sådan föreställning stabiliseras i samhället. Inte minst gäller detta vår syn på sjuka och olyckliga personer (Hare-Mustin and Marecek 2002:108). Mot denna bakgrund blir avhandlingens huvudfråga: Vad bidrog till att utbrändhetsdiagnosen accepteras och uppfattas som normal i det svenska samhället? (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/25564
- author
- Friberg, Torbjörn LU
- supervisor
- opponent
-
- Professor Wright, Susan, The Danish University of Education, Department of Educational Anthropology
- organization
- publishing date
- 2006
- type
- Thesis
- publication status
- published
- subject
- keywords
- sociology of enterprise, Sociology of labour, Sociology, Unhappy person, Transient phenomenon, Anthropology at home, Social problems and welfare, national insurance, Cultural anthropology, ethnology, företagssociologi, Arbetslivssociologi, Sociologi, Sociala problem, social välfärd, socialförsäkring, Kulturantropologi, etnologi
- pages
- 193 pages
- publisher
- Lund University
- defense location
- Kulturens auditorium Kulturen i Lund Box 1095
- defense date
- 2006-12-15 13:00:00
- ISBN
- 978-91-628-7020-1
- 91-628-7020-3
- language
- English
- LU publication?
- yes
- id
- cc70ed20-e5bc-478b-91c1-ffcf500c88f0 (old id 25564)
- date added to LUP
- 2016-04-04 10:26:41
- date last changed
- 2021-03-08 08:59:06
@phdthesis{cc70ed20-e5bc-478b-91c1-ffcf500c88f0,
abstract = {{This is a thesis about the genesis, use, and decline of burn-out as a social concept in Sweden. The burn-out concept is treated as social because its classification of people interacts with the people classified. As a consequence of this, burn-out is studied in a dynamic holistic way, as an entirely social system within Swedish society. Hence it follows that the main question examined in the thesis is: What made the burn-out diagnosis acceptable, even normal, in Swedish society? The study involves several different sites with several different kinds of data. While the primary ethnographic sites, in terms of fieldwork, are two rehabilitation centers, the study also utilizes data from informal network meetings in the homes of burned-out persons and at public cafes, workshops, meetings, seminars for specialists, case reports, scientific and journalistic articles, television programs, and websites. The ethnographic data are analyzed through a niche theoretical framework. Chapter Four deals with the history of the burn-out concept, including its early introduction by Herbert J. Freudenberger, its development by Christina Maslach and Susan E. Jackson, and its introduction into Sweden. Chapter Five describes the process by which the label burn-out gradually became a plausible way to describe the Swede's existential distress in a rapidly changing society. The burn-out diagnosis was not only attributed to changes in the workplace, but also to changes in Swedish society as a whole under conditions of flexible capitalism. Chapter Six is the main ethnographic chapter, concerned with the rehabilitation of burn-out victims. The data presented here were collected primarily by participant observation in two different rehabilitation centers: the Forest Rest Center and the Effective Treatment Clinic. Chapter Seven is an investigation of the visibility of the burn-out diagnosis. This means that we follow the processes of how the diagnosis became visible to most Swedes. The conclusions in Chapter Eight provide an answer to the main question examined in the thesis by outlining a theoretical model, a middle range theory, showing the constitution of the burn-out diagnosis.}},
author = {{Friberg, Torbjörn}},
isbn = {{978-91-628-7020-1}},
keywords = {{sociology of enterprise; Sociology of labour; Sociology; Unhappy person; Transient phenomenon; Anthropology at home; Social problems and welfare; national insurance; Cultural anthropology; ethnology; företagssociologi; Arbetslivssociologi; Sociologi; Sociala problem; social välfärd; socialförsäkring; Kulturantropologi; etnologi}},
language = {{eng}},
publisher = {{Lund University}},
school = {{Lund University}},
title = {{Diagnosing burn-out : An Anthropological Study of a Social Concept in Sweden}},
year = {{2006}},
}