Rapport från förtätad förort : Fältanteckningar från Norra Fäladen, Lund.
(2019) In KRITIK: Tidskrift för arkitektur p.28-41- Abstract (Swedish)
- Den idag helt dominerande idén om den täta staden har en rad olika uttryck. Även i miljonprogramsområden får förtätningsprojekt olika effekt beroende på specifika omständigheter, inte minst hur förtätningar samverkar med andra större stadsomvandlingsprojekt—såsom storskaliga renoveringar av hyreshusbestånd och privatisering—och rent materiella utvecklingslinjer såsom ökad bostadsbrist, trångboddhet och ekonomiska klyftor. Välfärdsplaneringens grönskas tendens att vara organiserad i olika skalor gör visas områden lättare att förtäta, inte minst offentligt ägda flerfamiljshusområden, vilket i sin tur öppnar för en systematisk orättvis förtätning av de redan mest intensivt bebodda platserna i miljonprogrammen och lämnar samtidigt deras... (More)
- Den idag helt dominerande idén om den täta staden har en rad olika uttryck. Även i miljonprogramsområden får förtätningsprojekt olika effekt beroende på specifika omständigheter, inte minst hur förtätningar samverkar med andra större stadsomvandlingsprojekt—såsom storskaliga renoveringar av hyreshusbestånd och privatisering—och rent materiella utvecklingslinjer såsom ökad bostadsbrist, trångboddhet och ekonomiska klyftor. Välfärdsplaneringens grönskas tendens att vara organiserad i olika skalor gör visas områden lättare att förtäta, inte minst offentligt ägda flerfamiljshusområden, vilket i sin tur öppnar för en systematisk orättvis förtätning av de redan mest intensivt bebodda platserna i miljonprogrammen och lämnar samtidigt deras radhus- och villaområden orörda. Detta har på Norra Fäladen visat sig vara i princip omöjligt att pressa tillbaka, för att inte tala om stoppa. Offentliga platser såsom Borgarparken har istället visat sig lättare att ifrågasätta förtätningen av. Kanske beror det på att de så tydligt är just offentliga och därmed tänkta att gynna ett helt område, men i fallet Borgarparken visade sig att parkens rumsliga form spelade en avgörande roll. Parkens själva utformning, med gröna stråk och mindre platsbildningar utspridda i hela området i ett trafikseparerat nätverk av lummiga, offentliga rum som alla leder fram till större grönytor där offentliga funktioner som skolor, fritidshem, förskolor och utomhussportanläggningar samlas är svårt att förtäta utan att helt rasera parkens tänkta funktioner. Även om politiker i huvudsak är ointresserade av sådana argument har planerare och arkitekter i remissinstanser varit mer mottagliga, vilket i bästa fall kan ge dessa landskap en sista försvarslinje mot det växande förtätningstrycket. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/85d731f5-06c2-4601-9716-c5385dd1b219
- author
- Pries, Johan LU
- organization
- publishing date
- 2019
- type
- Contribution to specialist publication or newspaper
- publication status
- published
- subject
- keywords
- Stadsplanering, Förtätning, Stadsbyggnad, Lund, Norra Fäladen, Miljonprogrammet, Landskapsarkitektur, Arkitektur
- in
- KRITIK: Tidskrift för arkitektur
- issue
- 41
- pages
- 13 pages
- ISSN
- 1654-7969
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 85d731f5-06c2-4601-9716-c5385dd1b219
- date added to LUP
- 2019-08-29 10:22:28
- date last changed
- 2021-10-26 13:48:49
@misc{85d731f5-06c2-4601-9716-c5385dd1b219,
abstract = {{Den idag helt dominerande idén om den täta staden har en rad olika uttryck. Även i miljonprogramsområden får förtätningsprojekt olika effekt beroende på specifika omständigheter, inte minst hur förtätningar samverkar med andra större stadsomvandlingsprojekt—såsom storskaliga renoveringar av hyreshusbestånd och privatisering—och rent materiella utvecklingslinjer såsom ökad bostadsbrist, trångboddhet och ekonomiska klyftor. Välfärdsplaneringens grönskas tendens att vara organiserad i olika skalor gör visas områden lättare att förtäta, inte minst offentligt ägda flerfamiljshusområden, vilket i sin tur öppnar för en systematisk orättvis förtätning av de redan mest intensivt bebodda platserna i miljonprogrammen och lämnar samtidigt deras radhus- och villaområden orörda. Detta har på Norra Fäladen visat sig vara i princip omöjligt att pressa tillbaka, för att inte tala om stoppa. Offentliga platser såsom Borgarparken har istället visat sig lättare att ifrågasätta förtätningen av. Kanske beror det på att de så tydligt är just offentliga och därmed tänkta att gynna ett helt område, men i fallet Borgarparken visade sig att parkens rumsliga form spelade en avgörande roll. Parkens själva utformning, med gröna stråk och mindre platsbildningar utspridda i hela området i ett trafikseparerat nätverk av lummiga, offentliga rum som alla leder fram till större grönytor där offentliga funktioner som skolor, fritidshem, förskolor och utomhussportanläggningar samlas är svårt att förtäta utan att helt rasera parkens tänkta funktioner. Även om politiker i huvudsak är ointresserade av sådana argument har planerare och arkitekter i remissinstanser varit mer mottagliga, vilket i bästa fall kan ge dessa landskap en sista försvarslinje mot det växande förtätningstrycket.}},
author = {{Pries, Johan}},
issn = {{1654-7969}},
keywords = {{Stadsplanering; Förtätning; Stadsbyggnad; Lund; Norra Fäladen; Miljonprogrammet; Landskapsarkitektur; Arkitektur}},
language = {{swe}},
number = {{41}},
pages = {{28--41}},
series = {{KRITIK: Tidskrift för arkitektur}},
title = {{Rapport från förtätad förort : Fältanteckningar från Norra Fäladen, Lund.}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/108837540/Rapport_fran_fortatad_forort_Faltanteckn.pdf}},
year = {{2019}},
}