Advanced

Global rörelse : Den globala rättviserörelsen och modernitetens omvandlingar

Wennerhag, Magnus LU (2008)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Avhandlingens utgångspunkt är att sociala rörelser bör betraktas som politiska aktörer och samhälleliga uttryck för den under moderniteten centrala föreställningen om autonomi, det vill säga politiskt självstyre. För att förstå de sociala rörelsernas förhållande till politiken i stort bör man därför sätta dem i samband med dels moderniteten i sig, dels de avgörande förändringar inom moderniteten som har skett sedan dess genombrott. I linje med Peter Wagners modernitetsteori är en utgångspunkt för avhandlingen att spänningsförhållandet mellan befrielse och ordning – eller mellan frihet och disciplin – bör uppfattas som grundläggande för modernitetens självförståelse och dess omvandlingar. När... (More)
Popular Abstract in Swedish

Avhandlingens utgångspunkt är att sociala rörelser bör betraktas som politiska aktörer och samhälleliga uttryck för den under moderniteten centrala föreställningen om autonomi, det vill säga politiskt självstyre. För att förstå de sociala rörelsernas förhållande till politiken i stort bör man därför sätta dem i samband med dels moderniteten i sig, dels de avgörande förändringar inom moderniteten som har skett sedan dess genombrott. I linje med Peter Wagners modernitetsteori är en utgångspunkt för avhandlingen att spänningsförhållandet mellan befrielse och ordning – eller mellan frihet och disciplin – bör uppfattas som grundläggande för modernitetens självförståelse och dess omvandlingar. När premisserna för detta spänningsförhållande har omförhandlats under modernitetens kriser har sociala rörelser ofta spelat en framträdande roll, i det att de har fört fram möjliga lösningar på kriserna i fråga genom alltifrån utopiska förslag och samhällsexperiment till nya värderingar och handlingsformer.

Avhandlingen består av två delar. Den första delen är inriktad på samhällsteori och sociala rörelseteorier och hur sociala rörelser har betraktats inom dessa under olika modernitetsepoker. Den andra delen är mer empiriskt inriktad, mot den globala rättviserörelsen, dess aktivister och en av dess främsta mobiliseringsformer: det sociala forumet. Det empiriska materialet omfattar i huvudsak svenska aktivister inom rörelsen, utifrån enkätdata och intervjuer, men liknande enkätdata från andra länder används för att möjliggöra en komparativ analys.

I avhandlingens första del belyses olika sätt att begreppsliggöra sociala rörelser, från de första teorierna om arbetarrörelsen formulerades under mitten av 1800-talet till de teorier om nya sociala rörelser som formulerades från 1960-talet och framåt. I synnerhet Lorenz von Steins, Gustave Le Bons och Alain Touraines teorier diskuteras. Utifrån dessa diskussioner lyfter jag fram tre bestående problematiker, vilka betraktas som centrala inom sociala rörelseteorier. Med hjälp av dem har rörelsernas förhållande till politik och autonomi begripliggjorts, genom att antingen göra förmedling, kollektivt handlande eller kreativitet till den grundläggande förklaringen till varför sociala rörelser uppstår och vilken politisk roll de spelar i samhället.

Utifrån det perspektiv som grundläggs i avhandlingens första del ägnas dess andra del åt den globala rättviserörelsen. Här visar jag att den globala rättviserörelsen kännetecknas av ett komplext förhållande till den institutionaliserade politiken, av ett globalt perspektiv på frågor om demokrati och social rättvisa, av organisatorisk och politisk mångfald, av ett skapande av nya politiska rum (i synnerhet de sociala forumen) och av att den överskrider det nationella politiska sammanhanget. På ett övergripande plan framhålls att den globala rättviserörelsen omfattar en deltagardemokratisk syn på politiken, som utgår från både globaliseringens institutionella förändringar och de kulturella förändringsprocesser som förknippas med vår tids individualisering. (Less)
Abstract
A basic premise of this dissertation is that social movements are political and social actors expressing the centrality of autonomy in modernity. To grasp the nature of the relation between politics and social movements, the latter has to be related to the profound transformation in the forms of politics implied by the breakthrough of modernity, and the subsequent transformations within modernity. Following Peter Wagner’s theory and periodization of modernity, a central premise of this dissertation is that the tension between liberation and order—or between liberty and discipline—is to be conceived of as a foundation for the cultural self-understanding as well as the transformations of modernity. When the premises for this tension is... (More)
A basic premise of this dissertation is that social movements are political and social actors expressing the centrality of autonomy in modernity. To grasp the nature of the relation between politics and social movements, the latter has to be related to the profound transformation in the forms of politics implied by the breakthrough of modernity, and the subsequent transformations within modernity. Following Peter Wagner’s theory and periodization of modernity, a central premise of this dissertation is that the tension between liberation and order—or between liberty and discipline—is to be conceived of as a foundation for the cultural self-understanding as well as the transformations of modernity. When the premises for this tension is challenged and renegotiated during the crises of modernity, social movements have often played a prominent role, in creating solutions, drafting utopian projects, making social experiments and bringing forward new values and forms of action.

The dissertation is divided in two parts. The first is oriented towards social theory and social movement theories, while the second part is more empirically oriented, studying the contemporary global justice movement, the activists of the movement and one of its primary forms of mobilization: the social forum. The empirical data primarily concerns the Swedish part of the movement, using activist interviews and survey data, but similar survey data from other countries is also used in order to make a comparative analysis possible.

In the first part of the dissertation I offer a survey of various social movement theories since the conceptualization of the emerging worker’s movement during the mid-19th century, to the theories on new social movements created from the 1960s onwards. In particular, the theories of Lorenz von Stein, Gustave Le Bon and Alain Touraine are focused. From these discussions, I derive three persistent problématiques that I consider to be central in the study of social movements, when it comes to grasping their relation to politics and autonomy, making either mediation, collective action or creativity the explanatory basis for understanding the evolvement and political role of social movements.

Using the perspective established in the first part, I focus on the global justice movement in the second part of the dissertation. Here, I show that the global justice movement is characterized by a complex relation to institutionalized politics, by a global perspective on issues about democracy and social justice, by its organizational and political diversity, by its creation of new political spaces (especially the social forums) and its transgression of the national political context. At large, it is claimed that the global justice movement can be said to embrace a “participatory democratic” view of politics, rooted in the institutional transformations created by globalization and the cultural changes connected to the individualization of our time. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Professor Thörn, Håkan, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet
organization
alternative title
Global Movement : The Global Justice Movement and the Transformations of Modernity
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Lorenz von Stein, social change, individualization, social movements, democracy, civil society, globalization, sociology, Gustave Le Bon, modernity, Alain Touraine, Peter Wagner, global justice movement, creativity, collective action, world social forum, mediation, politics
pages
432 pages
publisher
Atlas
defense location
Edens hörsal, Lund
defense date
2008-04-18 13:15
ISBN
978-91-85677-59-7
language
Swedish
LU publication?
yes
id
12f924f2-831e-40ec-a2c3-671a1de1f4d0 (old id 1048956)
date added to LUP
2008-03-18 14:04:54
date last changed
2016-09-19 08:45:07
@misc{12f924f2-831e-40ec-a2c3-671a1de1f4d0,
  abstract     = {A basic premise of this dissertation is that social movements are political and social actors expressing the centrality of autonomy in modernity. To grasp the nature of the relation between politics and social movements, the latter has to be related to the profound transformation in the forms of politics implied by the breakthrough of modernity, and the subsequent transformations within modernity. Following Peter Wagner’s theory and periodization of modernity, a central premise of this dissertation is that the tension between liberation and order—or between liberty and discipline—is to be conceived of as a foundation for the cultural self-understanding as well as the transformations of modernity. When the premises for this tension is challenged and renegotiated during the crises of modernity, social movements have often played a prominent role, in creating solutions, drafting utopian projects, making social experiments and bringing forward new values and forms of action. <br/><br>
The dissertation is divided in two parts. The first is oriented towards social theory and social movement theories, while the second part is more empirically oriented, studying the contemporary global justice movement, the activists of the movement and one of its primary forms of mobilization: the social forum. The empirical data primarily concerns the Swedish part of the movement, using activist interviews and survey data, but similar survey data from other countries is also used in order to make a comparative analysis possible.<br/><br>
In the first part of the dissertation I offer a survey of various social movement theories since the conceptualization of the emerging worker’s movement during the mid-19th century, to the theories on new social movements created from the 1960s onwards. In particular, the theories of Lorenz von Stein, Gustave Le Bon and Alain Touraine are focused. From these discussions, I derive three persistent problématiques that I consider to be central in the study of social movements, when it comes to grasping their relation to politics and autonomy, making either mediation, collective action or creativity the explanatory basis for understanding the evolvement and political role of social movements. <br/><br>
Using the perspective established in the first part, I focus on the global justice movement in the second part of the dissertation. Here, I show that the global justice movement is characterized by a complex relation to institutionalized politics, by a global perspective on issues about democracy and social justice, by its organizational and political diversity, by its creation of new political spaces (especially the social forums) and its transgression of the national political context. At large, it is claimed that the global justice movement can be said to embrace a “participatory democratic” view of politics, rooted in the institutional transformations created by globalization and the cultural changes connected to the individualization of our time.},
  author       = {Wennerhag, Magnus},
  isbn         = {978-91-85677-59-7},
  keyword      = {Lorenz von Stein,social change,individualization,social movements,democracy,civil society,globalization,sociology,Gustave Le Bon,modernity,Alain Touraine,Peter Wagner,global justice movement,creativity,collective action,world social forum,mediation,politics},
  language     = {swe},
  pages        = {432},
  publisher    = {ARRAY(0x950ab00)},
  title        = {Global rörelse : Den globala rättviserörelsen och modernitetens omvandlingar},
  year         = {2008},
}