Nya perspektiv på självskadebeteende
(2016) In Psyke & Logos 37. p.15-30- Abstract (Swedish)
- En vanlig uppfattning är att självskadebeteende ofta fungerar
som emotionsreglering. Men vad är det för emotioner som
regleras på detta sätt? Och varför har dessa personer valt just
denna form av emotionsreglering? Syftet med denna artikel är
att diskutera dessa frågor utifrån aktuell forskning. Forskning
med ekologiska metoder tyder på att självskadebeteendet framför
allt är ett sätt att uttrycka och reglera aggressiva känslor
mot sig själv och andra. Annan forskning visar att personer
som skadar sig själva ofta har en starkt självkritisk inställning
och att detta både leder till en reducerad smärtkänslighet och
till en upplevelse av att “förtjäna” att bli straffade. Förekomsten
av “smitta”... (More) - En vanlig uppfattning är att självskadebeteende ofta fungerar
som emotionsreglering. Men vad är det för emotioner som
regleras på detta sätt? Och varför har dessa personer valt just
denna form av emotionsreglering? Syftet med denna artikel är
att diskutera dessa frågor utifrån aktuell forskning. Forskning
med ekologiska metoder tyder på att självskadebeteendet framför
allt är ett sätt att uttrycka och reglera aggressiva känslor
mot sig själv och andra. Annan forskning visar att personer
som skadar sig själva ofta har en starkt självkritisk inställning
och att detta både leder till en reducerad smärtkänslighet och
till en upplevelse av att “förtjäna” att bli straffade. Förekomsten
av “smitta” mellan ungdomar som vistas i samma miljöer,
och innehållet på vissa webbsidor gör att självskadebeteende
skulle kunna ses som en sociokulturellt existerande “technology
of the self” i Foucaults mening. En möjlig bidragande faktor
är att självomhändertagande (“self-care”) i vår kultur ibland
tenderar att ses som något “narcissistiskt” i negativ mening. I
linje med detta tyder forskningsresultat på att ungdomar som
skadar sig själva upplever ett slags aversion mot att hysa positiva
känslor inför sig själva (“self-compassion”). Det finns
stöd för att en ökad förmåga till mindfulness, acceptans av
egna känslor och mentalisering kan motverka självskadebeteende;
det vore intressant att studera om effekterna kan förbättras
ytterligare genom att inkorporera komponenter av “selfcompassion”
i behandlingen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/17cdc36e-0ca5-4204-bdfa-56751306d4eb
- author
- Lundh, Lars-Gunnar LU
- organization
- publishing date
- 2016
- type
- Contribution to journal
- publication status
- published
- subject
- in
- Psyke & Logos
- volume
- 37
- pages
- 15 - 30
- ISSN
- 0107-1211
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 17cdc36e-0ca5-4204-bdfa-56751306d4eb
- date added to LUP
- 2016-08-16 18:46:03
- date last changed
- 2020-04-30 09:25:09
@article{17cdc36e-0ca5-4204-bdfa-56751306d4eb, abstract = {{En vanlig uppfattning är att självskadebeteende ofta fungerar<br/>som emotionsreglering. Men vad är det för emotioner som<br/>regleras på detta sätt? Och varför har dessa personer valt just<br/>denna form av emotionsreglering? Syftet med denna artikel är<br/>att diskutera dessa frågor utifrån aktuell forskning. Forskning<br/>med ekologiska metoder tyder på att självskadebeteendet framför<br/>allt är ett sätt att uttrycka och reglera aggressiva känslor<br/>mot sig själv och andra. Annan forskning visar att personer<br/>som skadar sig själva ofta har en starkt självkritisk inställning<br/>och att detta både leder till en reducerad smärtkänslighet och<br/>till en upplevelse av att “förtjäna” att bli straffade. Förekomsten<br/>av “smitta” mellan ungdomar som vistas i samma miljöer,<br/>och innehållet på vissa webbsidor gör att självskadebeteende<br/>skulle kunna ses som en sociokulturellt existerande “technology<br/>of the self” i Foucaults mening. En möjlig bidragande faktor<br/>är att självomhändertagande (“self-care”) i vår kultur ibland<br/>tenderar att ses som något “narcissistiskt” i negativ mening. I<br/>linje med detta tyder forskningsresultat på att ungdomar som<br/>skadar sig själva upplever ett slags aversion mot att hysa positiva<br/>känslor inför sig själva (“self-compassion”). Det finns<br/>stöd för att en ökad förmåga till mindfulness, acceptans av<br/>egna känslor och mentalisering kan motverka självskadebeteende;<br/>det vore intressant att studera om effekterna kan förbättras<br/>ytterligare genom att inkorporera komponenter av “selfcompassion”<br/>i behandlingen.}}, author = {{Lundh, Lars-Gunnar}}, issn = {{0107-1211}}, language = {{swe}}, pages = {{15--30}}, series = {{Psyke & Logos}}, title = {{Nya perspektiv på självskadebeteende}}, volume = {{37}}, year = {{2016}}, }