Advanced

Zeit und Ewigkeit: Die Frage der Zeit in Kirche, Naturwissenschaft und Theologie

Jackelén, Antje LU (1999)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen undersöker tid (och evighet) i kyrka, naturvetenskap och teologi. Den utgör ett bidrag till dialogen mellan naturvetenskap och teologi samt till en rimlig teologisk förståelse av tid och evighet.



Istället för att utgå ifrån olika filosofiskt definierade tidsbegrepp har jag valt att ställa relationsbegreppet i centrum. Inspirerad av den franske filosofen Paul Ricoeurs tes att tiden bör förstås som berättad tid ägnas första kapitlet åt berättelser av teologisk tid. Svensk-, tysk- och engelskspråkiga psalmer analyseras för att komma åt den förtätade tidserfarenhet som de uttrycker. Det kan konstateras att uppfattningen av både tid och evighet har förändrats under... (More)
Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen undersöker tid (och evighet) i kyrka, naturvetenskap och teologi. Den utgör ett bidrag till dialogen mellan naturvetenskap och teologi samt till en rimlig teologisk förståelse av tid och evighet.



Istället för att utgå ifrån olika filosofiskt definierade tidsbegrepp har jag valt att ställa relationsbegreppet i centrum. Inspirerad av den franske filosofen Paul Ricoeurs tes att tiden bör förstås som berättad tid ägnas första kapitlet åt berättelser av teologisk tid. Svensk-, tysk- och engelskspråkiga psalmer analyseras för att komma åt den förtätade tidserfarenhet som de uttrycker. Det kan konstateras att uppfattningen av både tid och evighet har förändrats under historiens gång. I nyare psalmer finns en tendens att integrera evigheten i tiden. Även inställningen till framtiden har förändrats avsevärt.



Bibeln talar inte om tiden som sådan, utan alltid i relation till dess innehåll. Den bibliska tidsförståelsen är heller inte enhetlig. Det visar sig också att den vanliga motsatsen mellan cyklisk och linjär tid är en grov förenkling. Vidare kritiserar jag ett enkelt motsatsförhållande mellan Gud och tid. Inom teologin ser jag framför allt tre sätt att skilja mellan tid och evighet. Man kan göra en kvantitativ skillnad, där evighet inte är något annat än oändlig tid. Man kan som kyrkofadern Augustinus göra en ontologisk skillnad, där evighet till sitt väsen är något helt annat än tid. Slutligen kan man göra en eskatologisk skillnad med fokus på relationen mellan tid och evighet och spänningen mellan redan-nu och ännu-inte. Den första modellen visar tydliga inslag av reduktionism. Den andra framstår som statisk, men klar. Den tredje är dynamisk och öppen, men problematisk i sin mångtydighet. Trots att dynamiken vinns endast till priset av en viss oklarhet anser jag den sistnämnda vara den mest utvecklingsbara modellen. Till en god förståelse av tiden hör även belysningen av förhållandet mellan tid och död. Tankar kring detta tema avslutar avhandlingens andra kapitel.



Det naturvetenskapliga kapitlet börjar med en kort beskrivning av dialogen mellan naturvetenskap och teologi. Sedan presenteras Newtons uppfattning om den absoluta tiden. Framför allt utifrån diskussionen mellan S. Clarke och G. W. Leibniz tydliggörs hur teologiska föreställningar och naturvetenskapliga teorier har påverkat varandra. I anslutning till en presentation av relativitetsteoriernas och kvantfysikens betydelse för förståelsen av tiden diskuterar jag frågan om tidens självständighet och språkets betydelse. Även kosmologins, termodynamikens och kaosforskningens bidrag till tidsförståelsen behandlas. Ett statiskt, linjärt tänkande om tiden inom teologin visar sig stå mera i överensstämmelse med Newtons teorier än med 1900-talets fysik. Den sistnämnda låter en dynamisk och relationsorienterad uppfattning av tiden framstå som mera korrekt.



Det fjärde och sista kapitlet undersöker möjligheterna för en sådan dynamisk och relationsorienterad tidsförståelse inom teologin. Detta sker dels i samband med treenighetsläran och dels i samband med eskatologin. Båda dessa områden är väl i linje med ett tänkande som anser att en träffande beskrivning av verkligheten inte kan nöja sig med att säga vad något är. Minst lika mycket behövs en beskrivning av hur saker och ting relaterar till varandra. Tyngdpunkten förskjuts från utforskningen av en saks natur eller substans till dess relationer. Samtida teologiska koncept inom treenighetsläran betonar just relationaliteten som poängen med läran om en treenig Gud. De kan dock inte visa på vilket sätt tid ska förstås relationalt, d v s hur den relaterar till evighet, Gud, människa, natur och kosmos. Eskatologin framstår som det område som bäst kan belysa tidens relationalitet. En adekvat teologisk förståelse av tiden innefattar de nyckelbegrepp som under arbetets gång framträdde i teologiska och naturvetenskapliga teorier: berättad tid, egentid, mångfald, dynamik och relation. (Less)
Abstract
The aim of this dissertation is to explore the possibilities of an adequate understanding of time by discussing concepts of time (and eternity) as they appear in church texts, theological thinking, and natural science from the Newtonian era to modern physics. Relationality, dynamics, multiplicity, and narrativity are suggested as indispensable dimensions of such an understanding.



Inspired by P. Ricoeur´s thesis that time should be conceived of as narrated time, Chapter One offers an analysis of what German, Swedish and Australian hymns, considered as theological narration, say about time and eternity. Significant shifts throughout history are noted, especially concerning the concept of future and eternity, the latter... (More)
The aim of this dissertation is to explore the possibilities of an adequate understanding of time by discussing concepts of time (and eternity) as they appear in church texts, theological thinking, and natural science from the Newtonian era to modern physics. Relationality, dynamics, multiplicity, and narrativity are suggested as indispensable dimensions of such an understanding.



Inspired by P. Ricoeur´s thesis that time should be conceived of as narrated time, Chapter One offers an analysis of what German, Swedish and Australian hymns, considered as theological narration, say about time and eternity. Significant shifts throughout history are noted, especially concerning the concept of future and eternity, the latter tending more and more to be integrated into time.



Chapter Two deals with time in biblical and theological thought. It is shown that in biblical thinking time is inseparable from its content. Moreover, two common forms of opposition, that between cyclical and linear time, and that between God and time, are criticized. The theological analysis focuses on three distinctions of time and eternity: a quantitative (e.g. O. Cullmann), an ontological (e.g. Augustine), and an eschatological (e.g. I. U. Dalferth). Though not unproblematic, the eschatological distinction is the most promising. Time has to be understood in terms of relation.



Chapter Three starts by analyzing Newton´s concept of absolute time in comparison to the Leibniz-Clarke correspondence. The impact of Newton´s concept of God on science is considered. In connection to the theories of relativity and quantum physics the autonomy of time and the significance of language are discussed. Cosmology, thermodynamics and chaos theory are dealt with from the point of view of time.



Drawing upon the results of the previous chapters, Chapter Four explores the possibilities of a dynamic and relational understanding of time. Various trinitarian approaches are examined. These prove helpful in elaborating the that of relationality, but not the how. An appropriate understanding of time is most adequately pursued in eschatological terms. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Prof. Bühler, Pierre, Zürich, Switzerland
organization
alternative title
Time and Eternity: The Concept of Time in Church, Natural Science, and Theology
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
General, cosmology, narrative, church hymns, Bible, relationality, trinity, God, physics, theology and natural science, time, eschatology, eternity, systematic and practical Christian theology, Kristen teologi (allmän, systematisk och praktisk)
pages
284 pages
publisher
Antje Jackelén, Högseröds prästgård, S-240 33 Löberöd,
defense location
Carolinasalen, Kungshuset, Lundagård
defense date
1999-04-19 14:00
external identifiers
  • Other:ISRN LUREDN/REST-1999/1020-SE+284
ISBN
91-628-3488-6
language
German
LU publication?
yes
id
b215afed-f8db-41df-b291-8946d1cc0d61 (old id 19339)
date added to LUP
2007-05-25 08:27:38
date last changed
2016-09-19 08:45:11
@misc{b215afed-f8db-41df-b291-8946d1cc0d61,
  abstract     = {The aim of this dissertation is to explore the possibilities of an adequate understanding of time by discussing concepts of time (and eternity) as they appear in church texts, theological thinking, and natural science from the Newtonian era to modern physics. Relationality, dynamics, multiplicity, and narrativity are suggested as indispensable dimensions of such an understanding.<br/><br>
<br/><br>
Inspired by P. Ricoeur´s thesis that time should be conceived of as narrated time, Chapter One offers an analysis of what German, Swedish and Australian hymns, considered as theological narration, say about time and eternity. Significant shifts throughout history are noted, especially concerning the concept of future and eternity, the latter tending more and more to be integrated into time.<br/><br>
<br/><br>
Chapter Two deals with time in biblical and theological thought. It is shown that in biblical thinking time is inseparable from its content. Moreover, two common forms of opposition, that between cyclical and linear time, and that between God and time, are criticized. The theological analysis focuses on three distinctions of time and eternity: a quantitative (e.g. O. Cullmann), an ontological (e.g. Augustine), and an eschatological (e.g. I. U. Dalferth). Though not unproblematic, the eschatological distinction is the most promising. Time has to be understood in terms of relation.<br/><br>
<br/><br>
Chapter Three starts by analyzing Newton´s concept of absolute time in comparison to the Leibniz-Clarke correspondence. The impact of Newton´s concept of God on science is considered. In connection to the theories of relativity and quantum physics the autonomy of time and the significance of language are discussed. Cosmology, thermodynamics and chaos theory are dealt with from the point of view of time.<br/><br>
<br/><br>
Drawing upon the results of the previous chapters, Chapter Four explores the possibilities of a dynamic and relational understanding of time. Various trinitarian approaches are examined. These prove helpful in elaborating the that of relationality, but not the how. An appropriate understanding of time is most adequately pursued in eschatological terms.},
  author       = {Jackelén, Antje},
  isbn         = {91-628-3488-6},
  keyword      = {General,cosmology,narrative,church hymns,Bible,relationality,trinity,God,physics,theology and natural science,time,eschatology,eternity,systematic and practical Christian theology,Kristen teologi (allmän,systematisk och praktisk)},
  language     = {ger},
  pages        = {284},
  publisher    = {ARRAY(0x7ec6a70)},
  title        = {Zeit und Ewigkeit: Die Frage der Zeit in Kirche, Naturwissenschaft und Theologie},
  year         = {1999},
}