Advanced

Etnifierad övervakning och social kontroll på ungdomsvårdsinstitutioner

Basic, Goran LU (2013) In Den sorterande ordningsmakten : studier av etnicitet och polisiär kontroll p.177-200
Abstract (Swedish)
I detta kapitel analyserar jag redovisande förklaringar av aktörernas agerande och observerade sekvenser där övervakning och social kontroll på institutionen återges och synliggörs av ungdomar med en annan etnisk bakgrund än den svenska.



En utgångspunkt i analysen är Thomas Hylland Eriksens (1993/2000) syn på etnicitet som en pågående relationsprocess mellan aktörer. När etnifierad övervakning och social kontroll på institutionen synliggörs: (1) tar ungdomarna avstånd från personalens agerande, (2)

gestaltar ungdomarna sin offeridentitet.



Etnifierad övervakning på institutionen är övervakning där ungdomar i observerade eller återberättade situationer aktualiserar sin eller andras etniska... (More)
I detta kapitel analyserar jag redovisande förklaringar av aktörernas agerande och observerade sekvenser där övervakning och social kontroll på institutionen återges och synliggörs av ungdomar med en annan etnisk bakgrund än den svenska.



En utgångspunkt i analysen är Thomas Hylland Eriksens (1993/2000) syn på etnicitet som en pågående relationsprocess mellan aktörer. När etnifierad övervakning och social kontroll på institutionen synliggörs: (1) tar ungdomarna avstånd från personalens agerande, (2)

gestaltar ungdomarna sin offeridentitet.



Etnifierad övervakning på institutionen är övervakning där ungdomar i observerade eller återberättade situationer aktualiserar sin eller andras etniska bakgrund. Den kan indelas i explicit och implicit etnifierad övervakning. Den explicita etnifierade övervakningen synliggörs i de fall då institutionspersonalen finns fysisk närvarande i de beskrivna eller observerade situationerna. Den implicita etnifierade övervakningen förekommer konstant även om institutionspersonalen inte finns närvarande, eller inte sägs finnas närvarande eftersom ungdomarna, som till stor del har en annan etnisk bakgrund än den svenska är placerade på en institution och konstant övervakade.



Etnifierad social kontroll på institutionen är social kontroll där ungdomar aktualiserar sin eller de andras etniska bakgrund. Mer specifikt handlar det om återgivningar och synliggörande av situationer där ungdomarna reglerats till att handla i enlighet med

institutionspersonalens (institutionens) regler, normer och värderingar och där deras etniska bakgrund eller de andras etniska bakgrund synliggörs. Analysen visar att när ungdomar synliggör etnifierad övervakning och social kontroll uppmärksammar de ofta personalens handlingar som de uppfattar som moraliskt förkastliga.



Dessa två fenomen: etnifierad övervakning och social kontroll går ofta inte att isolera i den dagliga interaktionen. Vanligtvis framträder dessa två sociala fenomen tillsammans fast det finns exempel där den explicita etnifierade övervakningen utövas utan den sociala ontrollen.

Förutom detta är det inte bara ungdomar som övervakas och kontrolleras av personalen. Det finns nämligen tydliga exempel där ungdomarna övervakar och kontrollerar personalen. Ett exempel finns i fallet när en pojke sägs ha anmält att institutionspersonalen betecknat honom

som ”blatte”. Kontrollen som han förmedlar i förhållande till personalen grundar sig på det han uppfattar som moraliskt riktigt - moralen där personalen inte bör placera honom i en för honom nedvärderande kategori.



När etnifierad övervakning och social kontroll på institutionen synliggörs av ungdomarna tar de i regel avstånd från personalens agerande och gestaltar sin offeridentitet. Under identitetsskapandet tycks dessa ungdomar använda sin etniska bakgrund retoriskt när de förklarar situationer i vardagen på institutionen. Dessa ungdomar presenterar sitt förödmjukade själv genom avståndstaganden från institutionspersonalen och i kontrast till beskrivningar av hur svenska ungdomarna blir behandlade. Ungdomarnas förödmjukade själv tar tydligt gestalt i situationsförklaringar och denna identitet förstärks än mer när de uppmärksammar att personalen och de svenska ungdomarna kan kalla dem ”jävla svartskalle”, ”din blattefitta” eller ”jävla kanakas”. (Less)
Abstract
In an evaluation of a juvenile-care project sponsored by the Swedish National Board of Institutional Care, ethnicity was identified as an important factor in treatment, staff practices, and relationships between juveniles. This study examined ethnic monitoring and social control in 15 Swedish juvenile institutions. I analysed notes from interviews and field observations. Discriminatory behaviours and practices were described or made evident by juveniles with non-Swedish ethnicities. In specific examples, a juvenile’s ethnicity was highlighted by drawing attention to the staff’s monitoring and control practices. These examples elucidated the victimhood that non-Swedish juveniles experienced in relation to the staff and/or Swedish juveniles.... (More)
In an evaluation of a juvenile-care project sponsored by the Swedish National Board of Institutional Care, ethnicity was identified as an important factor in treatment, staff practices, and relationships between juveniles. This study examined ethnic monitoring and social control in 15 Swedish juvenile institutions. I analysed notes from interviews and field observations. Discriminatory behaviours and practices were described or made evident by juveniles with non-Swedish ethnicities. In specific examples, a juvenile’s ethnicity was highlighted by drawing attention to the staff’s monitoring and control practices. These examples elucidated the victimhood that non-Swedish juveniles experienced in relation to the staff and/or Swedish juveniles.



Thomas Hylland Eriksen (1993) described ethnicity as an ongoing relationship-building process between participants. The present study showed that the ’establishment’ of ethnicity was intimately associated with juvenile descriptions of discrimination and their moral criticism of juvenile care practices.



When juveniles of non-Swedish ethnicity described institutional ethnic monitoring and social control, they generally distanced themselves from staff behaviour and portrayed a victim identity. In constructing their identity, juveniles sometimes used their ethnic background rhetorically when describing everyday situations in the institution. The juveniles portrayed a humiliated self through dissociation from the staff and through the perception that they were treated differently than Swedish juveniles. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
alternative title
Ethnic monitoring and social control in juvenile care institutions
publishing date
type
Chapter in Book/Report/Conference proceeding
publication status
published
subject
keywords
Accounts, Ethnicity, Juvenile, Monitoring, Social control, Victim, Identity, Institutional environment, Humiliated self., Institutional personnel, sociologi, sociology
in
Den sorterande ordningsmakten : studier av etnicitet och polisiär kontroll
editor
Peterson, Abby and Åkerström, Malin
pages
177 - 200
publisher
Bokbox förlag
ISBN
9186980602
language
Swedish
LU publication?
yes
id
d16f7de3-c284-4c3f-8112-dc3c00207a9c (old id 3627217)
alternative location
http://www.infografen.com/bokbox/titles/60-3peterson_akerstrom.html
date added to LUP
2013-04-02 10:59:50
date last changed
2016-04-16 10:28:38
@misc{d16f7de3-c284-4c3f-8112-dc3c00207a9c,
  abstract     = {In an evaluation of a juvenile-care project sponsored by the Swedish National Board of Institutional Care, ethnicity was identified as an important factor in treatment, staff practices, and relationships between juveniles. This study examined ethnic monitoring and social control in 15 Swedish juvenile institutions. I analysed notes from interviews and field observations. Discriminatory behaviours and practices were described or made evident by juveniles with non-Swedish ethnicities. In specific examples, a juvenile’s ethnicity was highlighted by drawing attention to the staff’s monitoring and control practices. These examples elucidated the victimhood that non-Swedish juveniles experienced in relation to the staff and/or Swedish juveniles. <br/><br>
<br/><br>
Thomas Hylland Eriksen (1993) described ethnicity as an ongoing relationship-building process between participants. The present study showed that the ’establishment’ of ethnicity was intimately associated with juvenile descriptions of discrimination and their moral criticism of juvenile care practices. <br/><br>
<br/><br>
When juveniles of non-Swedish ethnicity described institutional ethnic monitoring and social control, they generally distanced themselves from staff behaviour and portrayed a victim identity. In constructing their identity, juveniles sometimes used their ethnic background rhetorically when describing everyday situations in the institution. The juveniles portrayed a humiliated self through dissociation from the staff and through the perception that they were treated differently than Swedish juveniles.},
  author       = {Basic, Goran},
  editor       = {Peterson, Abby and Åkerström, Malin},
  isbn         = {9186980602},
  keyword      = {Accounts,Ethnicity,Juvenile,Monitoring,Social control,Victim,Identity,Institutional environment,Humiliated self.,Institutional personnel,sociologi,sociology},
  language     = {swe},
  pages        = {177--200},
  publisher    = {ARRAY(0x9c23020)},
  series       = {Den sorterande ordningsmakten : studier av etnicitet och polisiär kontroll},
  title        = {Etnifierad övervakning och social kontroll på ungdomsvårdsinstitutioner},
  year         = {2013},
}