Advanced

Reproduction and survival in the lesser spotted woodpecker. Effects of life history, mating system and age.

Wiktander, Ulf LU (1998)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Under 9 år (1989-1997) studerades individuellt märkta mindre hackspettar i ett undersökningsområde i södra Smålands ädellövskogar. De flesta studierna gjordes i 17 potentiella revir, vilka undersöktes årligen.



Följningar av hackspettar försedda med radiosändare visade att fåglarna rörde sig inom ett, i medeltal, 742 ha stort hemområde under vintern. Under häckningstiden försvarades ett revir som i medeltal var 103 ha.



Tidpunkten för populationens äggläggning varierade 2 1/2 veckor mellan åren men var varje år synkroniserad med ekarnas lövsprickning. I motsats till t.ex. talgoxar och blåmesar som lägger större äggkullar tidiga år, så var hackspettarnas... (More)
Popular Abstract in Swedish

Under 9 år (1989-1997) studerades individuellt märkta mindre hackspettar i ett undersökningsområde i södra Smålands ädellövskogar. De flesta studierna gjordes i 17 potentiella revir, vilka undersöktes årligen.



Följningar av hackspettar försedda med radiosändare visade att fåglarna rörde sig inom ett, i medeltal, 742 ha stort hemområde under vintern. Under häckningstiden försvarades ett revir som i medeltal var 103 ha.



Tidpunkten för populationens äggläggning varierade 2 1/2 veckor mellan åren men var varje år synkroniserad med ekarnas lövsprickning. I motsats till t.ex. talgoxar och blåmesar som lägger större äggkullar tidiga år, så var hackspettarnas medelkullstorlek konstant mellan åren. Däremot varierade kullstorleken kraftigt inom varje säsong genom att honor som lade sent lade mindre kullar än tidiga honor. Tidigt födda ungar visade sig ha bättre chanser att överleva och bli rekryterade i häckpopulationen, vilket tyder på att det relativa födelsedatumet var ett mycket viktigt mått på en unges kvalitet. En tolkning av den minskande kullstorleken under säsongen är att antalet ägg en hona lägger är ett strategiskt beslut grundat på tidpunkten i förhållande till de övriga i populationen, t.ex. för att spara tid. Tidpunkten när en hona började sin äggläggning visade sig vara starkt korrelerad till födotillgången i hennes revir, vilket enligt ovanstående resonemang i sin tur kan antas ha styrt antalet ägg hon lade. Nästan 10% av paren försvarade ett revir och gjorde ett fullständigt bo men lade inga ägg. En tänkbar förklaring till detta beteende är att kvaliteten på deras revir var så låg att deras äggläggning kunde börja så sent på säsongen att ungarnas överlevnadschanser var noll och att de därför valde att stå över häckningen det året. Detta resonemang stöds av det faktum att en genomförd häckning medförde en kostnad i termer av lägre överlevnad för föräldrarna: fåglar som förlorade sin partner före kläckningen och gav upp häckförsöket hade högre chans att överleva till nästa vår jämfört med föräldrar som fött upp ungar till utflygning.



De flesta hackspettarna dog under våren och sommaren och båda könens överlevnad var kopplad till faktorer under häckningssäsongen. Dödligheten under vintern var däremot remarkabelt låg: en fågel som var i livet i mitten av november hade drygt 90% sannolikhet att överleva vintern. Studier av födosöksbeteendet visade att energi inte var någon begränsande faktor under vintern. Den vanligaste orsaken till misslyckad häckning var förlust av partnern varpå änklingen gav upp häckförsöket. Misslyckanden skedde nästan uteslutande i par som häckade tillsammans för första gången, med påföljd att gamla etablerade par lyckades betydligt bättre. Gamla par började också sin häckning tidigare på säsongen än första-årspar. Dessa resultat tyder på att det fanns ett betydande värde i att behålla sin partner så länge som möjligt och detta kan förklara den nära 100%-iga partner- och ortstrohet som hackspettarna visade. En effekt av detta är också att framgången för endera fågeln i ett par är direkt beroende av partnerns kondition och överlevnad. Detta, och den övergripande lägre överlevnaden för honor, kan förklara det faktum att hanen tog en större del i omvårdnaden av ägg och ungar än honan.



I situationer med en skev könskvot förekom polygama parningar. I 16% av alla häckningsförsök var hanar parade med polyandriska honor, dvs en hona som lade ägg i två eller flera hanars bon. I 6% av häckningsförsöken var honor parade med polygyna hanar, dvs en hane med flera honor med varsitt bo. Polyandriska honor tog lika del i ägg- och ungomvårdnaden i alla sina bon och polyandri var framgångsrikt för dessa honor, som producerade fler flygga ungar än monogama honor. Polygyna hanar däremot verkade framförallt investera i det första boet och de var mindre framgångsrika än polyandriska honor. (Less)
Abstract
Over 9 years, 116 breeding attempts made by individually marked lesser spotted woodpeckers (Dendrocopos minor) were followed in a study area in southern Sweden. The home-range area decreased from on average 742 ha in winter to a defended territory of 103 ha prior to breeding and 43 ha during nesting.



The annual timing of the breeding varied between years but was each year synchronized with the bud burst of oaks. The mean clutch size was constant between years but showed a steep decline within the season. Early broods produced more recruited young, and the clutch size laid is suggested to be adjusted to the declining reproductive value of young, as influenced by the laying date relative to the rest of the... (More)
Over 9 years, 116 breeding attempts made by individually marked lesser spotted woodpeckers (Dendrocopos minor) were followed in a study area in southern Sweden. The home-range area decreased from on average 742 ha in winter to a defended territory of 103 ha prior to breeding and 43 ha during nesting.



The annual timing of the breeding varied between years but was each year synchronized with the bud burst of oaks. The mean clutch size was constant between years but showed a steep decline within the season. Early broods produced more recruited young, and the clutch size laid is suggested to be adjusted to the declining reproductive value of young, as influenced by the laying date relative to the rest of the population.



Most birds died in spring and summer and the survival of both sexes was related to factors in the breeding season. Winter mortality was remarkably low, and as judged by foraging behaviour, energy was not limiting in winter. The main cause of breeding failure was the loss of the partner, whereupon the widowed bird gave up the breeding attempt. Failures occurred predominantly in pairs breeding together for the first time, leading to a considerably higher success for established pairs, who also started breeding earlier. Hence, there clearly was a high premium in retaining the mate, which may explain the strong mate and site fidelity found. An implication of this is that the fitness of either bird in the pair was influenced by the condition of the partner. This, and the overall lower survival of females compared to males, may explain the larger share in parental care assumed by the male.



In situations with a skewed sex-ratio, multi-nest polygamy occurred. In 16% of the breeding attempts, males were mated to polyandrous females, and in 6% females were mated to polygynous males. Polyandrous females invested equally in all nests and polyandry was clearly succesful for the females, producing more young than monogamous females. Polygynous males appeared to invest mainly in the primary nest and were less succesful than polyandrous females. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Prof Wesolowski, Tomasz, Univ. of Wroclaw, Poland
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Picoides minor, Dendrocopos minor, Picidae, polygyny, polyandry, parental care, breeding biology, altricial birds, birds, single-brooded birds, Animal ecology, Djurekologi
pages
120 pages
publisher
Ekologihuset, SE-223 62 Lund, Sweden
defense location
Ekologihuset, Lund University
defense date
1998-04-03 10:15
external identifiers
  • Other:ISRN: SE-LUNBDS/NBZE-98/1075+120pp
ISBN
91-7105-096-5
language
English
LU publication?
yes
id
0f6bdb9a-3996-4bf9-afd4-906b4506274a (old id 38487)
date added to LUP
2007-08-01 10:53:54
date last changed
2016-09-19 08:45:12
@misc{0f6bdb9a-3996-4bf9-afd4-906b4506274a,
  abstract     = {Over 9 years, 116 breeding attempts made by individually marked lesser spotted woodpeckers (Dendrocopos minor) were followed in a study area in southern Sweden. The home-range area decreased from on average 742 ha in winter to a defended territory of 103 ha prior to breeding and 43 ha during nesting.<br/><br>
<br/><br>
The annual timing of the breeding varied between years but was each year synchronized with the bud burst of oaks. The mean clutch size was constant between years but showed a steep decline within the season. Early broods produced more recruited young, and the clutch size laid is suggested to be adjusted to the declining reproductive value of young, as influenced by the laying date relative to the rest of the population.<br/><br>
<br/><br>
Most birds died in spring and summer and the survival of both sexes was related to factors in the breeding season. Winter mortality was remarkably low, and as judged by foraging behaviour, energy was not limiting in winter. The main cause of breeding failure was the loss of the partner, whereupon the widowed bird gave up the breeding attempt. Failures occurred predominantly in pairs breeding together for the first time, leading to a considerably higher success for established pairs, who also started breeding earlier. Hence, there clearly was a high premium in retaining the mate, which may explain the strong mate and site fidelity found. An implication of this is that the fitness of either bird in the pair was influenced by the condition of the partner. This, and the overall lower survival of females compared to males, may explain the larger share in parental care assumed by the male.<br/><br>
<br/><br>
In situations with a skewed sex-ratio, multi-nest polygamy occurred. In 16% of the breeding attempts, males were mated to polyandrous females, and in 6% females were mated to polygynous males. Polyandrous females invested equally in all nests and polyandry was clearly succesful for the females, producing more young than monogamous females. Polygynous males appeared to invest mainly in the primary nest and were less succesful than polyandrous females.},
  author       = {Wiktander, Ulf},
  isbn         = {91-7105-096-5},
  keyword      = {Picoides minor,Dendrocopos minor,Picidae,polygyny,polyandry,parental care,breeding biology,altricial birds,birds,single-brooded birds,Animal ecology,Djurekologi},
  language     = {eng},
  pages        = {120},
  publisher    = {ARRAY(0xba5a280)},
  title        = {Reproduction and survival in the lesser spotted woodpecker. Effects of life history, mating system and age.},
  year         = {1998},
}