Advanced

Kan riskbedömare och riskhanterare leva åtskilda?

Vareman, Niklas LU and Persson, Johannes LU (2005) In Risk och det levande mänskliga p.181-210
Abstract
I det här kapitlet tar vi upp två vetenskapsteoretiska problem med att skilja mellan riskbedömning och riskhantering som har med ”externt” inflytande att göra. Den ena formen av inflytande begränsar våra möjligheter att genomföra en forskningsuppgift. Den andra formen har med utgångspunkten eller frågeställningen för vår forskning att skaffa. Även i de fall där vetenskapen drivs helt av forskarens egen nyfikenhet och bara

strävar efter kunskap och sanning, spelar helt andra värden en viktig roll på vägen mot dessa mål. Dessa begränsningar återkommer i riskbedömningen och riskbedömaren måste förhålla sig till dem på något sätt. De utgör en första form av externt inflytande som komplicerar förhållandet mellan de två verksamheterna... (More)
I det här kapitlet tar vi upp två vetenskapsteoretiska problem med att skilja mellan riskbedömning och riskhantering som har med ”externt” inflytande att göra. Den ena formen av inflytande begränsar våra möjligheter att genomföra en forskningsuppgift. Den andra formen har med utgångspunkten eller frågeställningen för vår forskning att skaffa. Även i de fall där vetenskapen drivs helt av forskarens egen nyfikenhet och bara

strävar efter kunskap och sanning, spelar helt andra värden en viktig roll på vägen mot dessa mål. Dessa begränsningar återkommer i riskbedömningen och riskbedömaren måste förhålla sig till dem på något sätt. De utgör en första form av externt inflytande som komplicerar förhållandet mellan de två verksamheterna och i värsta fall undergräver distinktionen. Det ingår

nämligen ett mått av riskhantering i varje riskbedömning vilket kastar tvivel över (1) vår vilja att riskhanteringen motsvarar samhällets önskemål och behov; och politiska och andra externa hänsyn tas vid riskbedömningen vilket gör att (2) vår vilja att inte politiska hänsyn tas vid bedömningen av fakta är problematisk. Den andra formen av externt inflytande tar sin utgångspunkt i att kunskap är svar på frågor. Men vem är det som ställer frågorna och varför? Inte sällan tillförs här en extern komponent och i

risksammanhang blir det, som vi ska se, till och med fruktbart att prata om ett riskformuleringsprivilegium. Det är riskhanteraren snarare än riskbedömaren som besitter detta privilegium som i hög grad påverkar både vilka bedömningar som är relevanta att göra och vilken säkerhet som kan uppnås i dem. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Chapter in Book/Report/Conference proceeding
publication status
published
subject
keywords
värden, riskhantering, risk, riskanalys
in
Risk och det levande mänskliga
editor
Brinck, Ingar; Halldén, Sören; Maurin, Anna-Sofia and Persson, Johannes
pages
181 - 210
publisher
Bokförlaget Nya Doxa
ISBN
9157804559
language
Swedish
LU publication?
yes
id
47448750-7996-45f3-8860-b597e79137e6 (old id 531437)
date added to LUP
2007-09-26 15:28:06
date last changed
2016-04-16 09:49:11
@misc{47448750-7996-45f3-8860-b597e79137e6,
  abstract     = {I det här kapitlet tar vi upp två vetenskapsteoretiska problem med att skilja mellan riskbedömning och riskhantering som har med ”externt” inflytande att göra. Den ena formen av inflytande begränsar våra möjligheter att genomföra en forskningsuppgift. Den andra formen har med utgångspunkten eller frågeställningen för vår forskning att skaffa. Även i de fall där vetenskapen drivs helt av forskarens egen nyfikenhet och bara<br/><br>
strävar efter kunskap och sanning, spelar helt andra värden en viktig roll på vägen mot dessa mål. Dessa begränsningar återkommer i riskbedömningen och riskbedömaren måste förhålla sig till dem på något sätt. De utgör en första form av externt inflytande som komplicerar förhållandet mellan de två verksamheterna och i värsta fall undergräver distinktionen. Det ingår<br/><br>
nämligen ett mått av riskhantering i varje riskbedömning vilket kastar tvivel över (1) vår vilja att riskhanteringen motsvarar samhällets önskemål och behov; och politiska och andra externa hänsyn tas vid riskbedömningen vilket gör att (2) vår vilja att inte politiska hänsyn tas vid bedömningen av fakta är problematisk. Den andra formen av externt inflytande tar sin utgångspunkt i att kunskap är svar på frågor. Men vem är det som ställer frågorna och varför? Inte sällan tillförs här en extern komponent och i<br/><br>
risksammanhang blir det, som vi ska se, till och med fruktbart att prata om ett riskformuleringsprivilegium. Det är riskhanteraren snarare än riskbedömaren som besitter detta privilegium som i hög grad påverkar både vilka bedömningar som är relevanta att göra och vilken säkerhet som kan uppnås i dem.},
  author       = {Vareman, Niklas and Persson, Johannes},
  editor       = {Brinck, Ingar and Halldén, Sören and Maurin, Anna-Sofia and Persson, Johannes},
  isbn         = {9157804559},
  keyword      = {värden,riskhantering,risk,riskanalys},
  language     = {swe},
  pages        = {181--210},
  publisher    = {ARRAY(0x92c5450)},
  series       = {Risk och det levande mänskliga},
  title        = {Kan riskbedömare och riskhanterare leva åtskilda?},
  year         = {2005},
}