Advanced

Perspectives of anxiety in stressful environments Prospective studies in real-life settings

Lindén, Magnus LU (2007)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Föreliggande avhandling behandlar upplevelsen av ångest i stressfulla miljöer. Studierna i avhandlingen fokuserar framförallt på att undersöka två olika frågor. Den första frågan som undersöks är om en ökad ångest som personlighetsdrag kan förutsäga en sämre förmåga att utföra olika exekutiva kontrollfunktioner framförallt relaterade till aktivitet i hjärnan pannlob. Den andra frågan som undersöks är om specifika individuella skillnader i exekutiv kontrollkapacitet, personlighet och mental ohälsa före stressexponering samt situationens karakteristiska är relaterad till upplevelsen av ångest under eller efter exponering för olika stressorer. I alla studierna har en prospektiv forskningsdesign... (More)
Popular Abstract in Swedish

Föreliggande avhandling behandlar upplevelsen av ångest i stressfulla miljöer. Studierna i avhandlingen fokuserar framförallt på att undersöka två olika frågor. Den första frågan som undersöks är om en ökad ångest som personlighetsdrag kan förutsäga en sämre förmåga att utföra olika exekutiva kontrollfunktioner framförallt relaterade till aktivitet i hjärnan pannlob. Den andra frågan som undersöks är om specifika individuella skillnader i exekutiv kontrollkapacitet, personlighet och mental ohälsa före stressexponering samt situationens karakteristiska är relaterad till upplevelsen av ångest under eller efter exponering för olika stressorer. I alla studierna har en prospektiv forskningsdesign tillämpats. Förutom detta har alla studierna utförts i högstress miljöer som utgjort ett reellt hot mot deltagarnas mentala och/eller fysiska hälsa. I den första av avhandlingens fem studier undersöktes huruvida en förhöjd ångest som personlighetsdrag under arbete i en hög-stress miljö kunde förutsäga en lägre funktionsförmåga inom en eller flera av fyra olika domäner av exekutiv kontroll. Undersökningen utfördes med en grupp svenska fredsbevarande soldater tjänstgörande i Kosovo. Resultatet visade att en förhöjd ångest som personlighetsdrag predicerade längre reaktionstider på en uppgift som kräver en förmåga att selektivt skifta uppmärksamheten mellan olika kategorier. Resultaten visade även att denna relation uppkom vid förändringar i ångestnivå på låga nivåer. I den andra studien undersöktes huruvida individuella skillnader i exekutiv kontroll kapacitet under baslinjeförhållanden (före stressexponering) kunde förutsäga graden av upplevd situationsångest hos en grupp värnpliktiga soldater när dessa exponerades för en potentiellt livshotande situation. Exekutiv kontrollkapacitet mättes med hjälp av ett verbalt flödestest och den potentiellt livshotande situationen var en handgranatsövning med skarpa granater. Resultaten visade att ett lägre antal genererade ord och ett ökat antal upprepningar under det verbala flödestestet förutsade en högre självuppskattad situationsångest. I den tredje studien undersöktes om exponering för kroniska lågintensiva stressorer samt individuella skillnader i ångest som personlighetsdrag, alexithymi och social önskvärdhet under baslinjeförhållande kunde förutsäga en ökning av ångest som personlighetsdrag under arbete i en högstress miljö. Undersökningen utfördes med en grupp svenska fredsbevarande soldater tjänstgörande i Kosovo vilka ej tidigare tjänstgjort i den svenska utlandsstyrkan. Resultaten visade att en hög frekvens av exponering för kroniska stressorer under tjänstgöringen förutsade en ökning av ångest som personalighetsdrag samt att en hög ångest som personlighetsdrag före tjänstgöringen förutsade en minskning i ångest under tjänstgöringen. Vidare visade även resultaten att en interaktion mellan alexithymidimensionen svårighet att beskriva känslor och en hög frekvens av exponering för kroniska stressorer förutsade en lägre grad av ångest som personlighetsdrag. Slutligen, i likhet med andra studier, visade resultaten att nivån av ångest som personlighetsdrag före avresan till Kosovo var högre än i slutskedet av tjänstgöringen. I fjärde studien undersöktes återigen situationsångest under exponering för en akut stressor. Mer specifikt undersöktes om den objektiva okontrollerbarheten i olika situationer samt individuella skillnader i ångest som personlighetsdrag, alexithymi och social önskvärdhet under baslinjeförhållanden kunde predicera graden av situationsångest under en potentiellt livshotande situation. Undersökningen utfördes med svenska fredsbevarande soldater tjänstgörande i Kosovo vilka retrospektivt fick uppskatta sin grad av situationsångest under den situation som varit mest stressfull för dem under tjänstgöringen. Resultaten visade att en hög grad av objektiv okontrollerbarhet, uppskattat av en oberoende militär bedömare, en högre grad av ångest som personlighetsdrag och en högre grad av alexithymidimensionen svårighet att beskriva känslor under baslinje förhållande förutsade en högre grad av situationsångest. Vidare visade resultaten att en högre grad av alexithymidimensionen externt orienterat tänkande förutsade en lägre självrapporterad situationsångest. Slutligen, i den femte studien, undersöktes huruvida en interaktion mellan en hög grad av ångest som personlighetsdrag under baslinjeförhållanden och en ökad frekvens av exponering för traumatiska situationer kunde förutsäga en högre grad av självrapporterade ångest- och sömnproblem efter trauma exponering. Återigen utfördes undersökningen med svenska fredsbevarande soldater tjänstgörande i Kosovo. Alla deltagarna hade blivit exponerade för en eller flera potentiellt traumatiska händelser under sin tjänstgöring. Resultaten visade att interaktionen mellan en hög grad av ångest som personalighetsdrag samt frekvensen av trauma exponering förutsade en högre grad av ångest- och sömnproblem efter trauma exponering. Resultaten visade även att en högre grad av ångest som personlighetsdrag samt en högre grad av ångest- och sömnproblem före tjänstgöringen förutsade en högre grad av post-trauma symptom. I likhet med studie III så visade resultaten att nivån av ångest- och sömnproblem före avresan till Kosovo var högre än i slutskedet av tjänstgöringen. (Less)
Abstract
The present thesis deals with perspectives of anxiety experienced in stressful environments. As such two major issues are addressed. The first issue is whether increased trait anxiety during work in a high-stress environment is related to impaired performance on executive control tasks. The second issue is whether the characteristic of a stressor and pre-stress individual differences in executive control capacity, personality traits and subjective mental health are related to high levels of experienced anxiety during or after stressor exposure. In all studies prospective designs were used. All studies were also performed in real-life settings involving real threats to the participants. Study I showed that increased trait anxiety during... (More)
The present thesis deals with perspectives of anxiety experienced in stressful environments. As such two major issues are addressed. The first issue is whether increased trait anxiety during work in a high-stress environment is related to impaired performance on executive control tasks. The second issue is whether the characteristic of a stressor and pre-stress individual differences in executive control capacity, personality traits and subjective mental health are related to high levels of experienced anxiety during or after stressor exposure. In all studies prospective designs were used. All studies were also performed in real-life settings involving real threats to the participants. Study I showed that increased trait anxiety during work in a high-stress environment predicted poor performance on a mental set-shifting task measuring the rerouting domain of executive control. In the analysis both baseline trait anxiety, level of education and error during performance were controlled for implicating a possible effect of increased trait anxiety. Study II indicated that baseline performance on an executive control task predicted subjective experience of state anxiety during exposure to a potentially life-threatening acute stressor. This result suggests that executive control capacity mediates the emotional experience of anxiety during stressful situations. Study III suggested that frequency of exposure to chronic stressors during work in a high-stress environment predicted an increase in trait anxiety. Further, it was found that neither baseline trait anxiety nor difficulty identifying or describing feelings predicted an increase in trait anxiety. Additionally, an interaction between the baseline alexithymia dimension difficulty describing feelings and frequency of exposure to chronic stressors was related to decreased trait anxiety. In contrast to the prediction no evidence was found for any interaction between chronic stressor exposure and baseline trait anxiety on increased trait anxiety. Study IV showed that objective uncontrollability of a situation, baseline trait anxiety and the alexithymia dimensions difficulty describing feelings and externally oriented thinking predicted retrospective assessments of state anxiety experienced during acute stressor exposure. Study V suggested that the interaction between baseline trait anxiety and trauma exposure predicted post-trauma symptoms of anxiety and insomnia. Beyond that, baseline trait anxiety and baseline symptoms of anxiety and insomnia individually predicted post-trauma symptoms of anxiety and insomnia. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Professor Fredrikson, Mats, Department of Psychology, Uppsala University
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Applied and experimental psychology, Tillämpad och experimentell psykologi, individual differences, executive control, prospective, anxiety, stress
pages
192 pages
publisher
Department of Psychology, Lund University
defense location
Auditoriet Kulturen, Tegnérsplatsen, Lund
defense date
2007-03-02 09:00
ISBN
978-91-628-7055-3
language
English
LU publication?
yes
id
3303a7c6-02c7-4fdd-badb-78f0e38dac06 (old id 548088)
date added to LUP
2007-09-10 15:54:12
date last changed
2016-09-19 08:45:14
@misc{3303a7c6-02c7-4fdd-badb-78f0e38dac06,
  abstract     = {The present thesis deals with perspectives of anxiety experienced in stressful environments. As such two major issues are addressed. The first issue is whether increased trait anxiety during work in a high-stress environment is related to impaired performance on executive control tasks. The second issue is whether the characteristic of a stressor and pre-stress individual differences in executive control capacity, personality traits and subjective mental health are related to high levels of experienced anxiety during or after stressor exposure. In all studies prospective designs were used. All studies were also performed in real-life settings involving real threats to the participants. Study I showed that increased trait anxiety during work in a high-stress environment predicted poor performance on a mental set-shifting task measuring the rerouting domain of executive control. In the analysis both baseline trait anxiety, level of education and error during performance were controlled for implicating a possible effect of increased trait anxiety. Study II indicated that baseline performance on an executive control task predicted subjective experience of state anxiety during exposure to a potentially life-threatening acute stressor. This result suggests that executive control capacity mediates the emotional experience of anxiety during stressful situations. Study III suggested that frequency of exposure to chronic stressors during work in a high-stress environment predicted an increase in trait anxiety. Further, it was found that neither baseline trait anxiety nor difficulty identifying or describing feelings predicted an increase in trait anxiety. Additionally, an interaction between the baseline alexithymia dimension difficulty describing feelings and frequency of exposure to chronic stressors was related to decreased trait anxiety. In contrast to the prediction no evidence was found for any interaction between chronic stressor exposure and baseline trait anxiety on increased trait anxiety. Study IV showed that objective uncontrollability of a situation, baseline trait anxiety and the alexithymia dimensions difficulty describing feelings and externally oriented thinking predicted retrospective assessments of state anxiety experienced during acute stressor exposure. Study V suggested that the interaction between baseline trait anxiety and trauma exposure predicted post-trauma symptoms of anxiety and insomnia. Beyond that, baseline trait anxiety and baseline symptoms of anxiety and insomnia individually predicted post-trauma symptoms of anxiety and insomnia.},
  author       = {Lindén, Magnus},
  isbn         = {978-91-628-7055-3},
  keyword      = {Applied and experimental psychology,Tillämpad och experimentell psykologi,individual differences,executive control,prospective,anxiety,stress},
  language     = {eng},
  pages        = {192},
  publisher    = {ARRAY(0x902f3b0)},
  title        = {Perspectives of anxiety in stressful environments Prospective studies in real-life settings},
  year         = {2007},
}