Advanced

Höjd pensionsålder kräver anpassad arbetsmiljö

Nilsson, Kerstin LU (2016) In Dagens Samhälle
Abstract (Swedish)
Vi lever längre och befolkningen blir därför allt äldre. Som vårt nuvarande pensionssystem är uppbyggt måste vi jobba två tredjedelar av vårt vuxna liv för att systemet ska fungera. Därför ligger det förslag om att justera pensionsåldern till 69 år. Men för att fler ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder krävs en rad organisatoriska förändringar på dagens arbetsplatser. Att gå i pension är ett väldigt stort beslut i livet och innebär att gå från en social ålder till en annan - att vara en del av arbetskraften till att bli pensionär. I Sverige ligger det nu ett förslag om att senarelägga ålderspensionen till 69 års ålder, men för att fler ska kunna och vilja arbeta upp i hög ålder krävs en rad organisatoriska förändringar på... (More)
Vi lever längre och befolkningen blir därför allt äldre. Som vårt nuvarande pensionssystem är uppbyggt måste vi jobba två tredjedelar av vårt vuxna liv för att systemet ska fungera. Därför ligger det förslag om att justera pensionsåldern till 69 år. Men för att fler ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder krävs en rad organisatoriska förändringar på dagens arbetsplatser. Att gå i pension är ett väldigt stort beslut i livet och innebär att gå från en social ålder till en annan - att vara en del av arbetskraften till att bli pensionär. I Sverige ligger det nu ett förslag om att senarelägga ålderspensionen till 69 års ålder, men för att fler ska kunna och vilja arbeta upp i hög ålder krävs en rad organisatoriska förändringar på arbetsplatser. Att senarelägga ålderspensionen för alla utan att ta hänsyn till att arbetsmiljön och åldrandet kan se olika ut i olika yrkesgrupper riskerar annars att bredda klyftorna i samhället. Det man behöver lyfta upp är främst att det finns nio olika områden som har betydelse för om individer kan och vill ingå i arbetslivet: hälsa, fysisk arbetsmiljö, mental arbetsmiljö, arbetstid/arbetstakt, kompetens/skicklighet, arbetstillfredsställelse, organisationsattityder/(ålders)diskriminering, familj och fritid, och privatekonomin. Dessa nio områden ingår i individers fyra pensionsöverväganden vilka sammanfaller med fyra typer av åldrande: det biologiska åldrandet som samverkar med den egna hälsan, fysisk och mental arbetsmiljö samt arbetstid/återhämtningstid; det mentala åldrandet som samverkar med kompetens, kunskap, möjlighet till stimulans i arbetsuppgifterna; det sociala åldrandet som samverkar med åldersdiskriminering och social delaktighet i grupper inom och utanför arbetslivet; och det kronologiska åldrandet som samverkar med de samhällsekonomiska ersättningssystemen. Under 2016 och 2017 är det ett europeiskt år för ett Hållbart arbetsliv för alla åldrar. Det är nu dags att se till att arbetsmiljön blir så god för alla, så fler av egen kraft kan och vill fortsätta att ingå i arbetslivet istället för att tvingas till detta. Vi måste tidigt ta in ett åldersperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet och titta på bland annat minskad fysisk belastning, stresskänslighet, återhämtning, försämrad syn och hörsel och flexiblare arbetstider.Innan ålderspensionen höjs behöver vi:•Sprida och använda befintlig kunskap i de politiska processerna om premisserna för individers pensionsbeslut, arbetsmiljöns effekter på hälsa och pensionssystemets effekter. •Införa åldersanpassade åtgärder på organisations- och företagsnivå för ett mer hållbart arbetsliv för alla yrkesgrupper.•Forskning kring vilka åtgärder som är verksamma.•Ta in åldersperspektivet i det systematiska arbetsmiljöarbetet.•Anpassa pensionsåldern efter yrkesgrupp. En förlängning av arbetslivet bör komma från individen, genom att arbetsmiljön blir så bra att man kan och vill jobba längre. Att enbart ändra pensionsåldern utan att förbättra arbetsmiljön fungerar inte, i synnerhet inte i branscher där många inte klarar av att arbeta ens fram till dagens pensionsålder. Kerstin Nilsson , forskare på Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet & på Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Contribution to specialist publication or newspaper
publication status
published
subject
categories
Popular Science
in
Dagens Samhälle
ISSN
1652-6511
language
Swedish
LU publication?
yes
id
8f9757f6-9ebc-4e18-921b-877b09d2966c
date added to LUP
2016-08-25 14:44:12
date last changed
2016-08-29 12:26:45
@misc{8f9757f6-9ebc-4e18-921b-877b09d2966c,
  abstract     = {Vi lever längre och befolkningen blir därför allt äldre. Som vårt nuvarande pensionssystem är uppbyggt måste vi jobba två tredjedelar av vårt vuxna liv för att systemet ska fungera. Därför ligger det förslag om att justera pensionsåldern till 69 år. Men för att fler ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder krävs en rad organisatoriska förändringar på dagens arbetsplatser. Att gå i pension är ett väldigt stort beslut i livet och innebär att gå från en social ålder till en annan - att vara en del av arbetskraften till att bli pensionär. I Sverige ligger det nu ett förslag om att senarelägga ålderspensionen till 69 års ålder, men för att fler ska kunna och vilja arbeta upp i hög ålder krävs en rad organisatoriska förändringar på arbetsplatser. Att senarelägga ålderspensionen för alla utan att ta hänsyn till att arbetsmiljön och åldrandet kan se olika ut i olika yrkesgrupper riskerar annars att bredda klyftorna i samhället. Det man behöver lyfta upp är främst att det finns nio olika områden som har betydelse för om individer kan och vill ingå i arbetslivet: hälsa, fysisk arbetsmiljö, mental arbetsmiljö, arbetstid/arbetstakt, kompetens/skicklighet, arbetstillfredsställelse, organisationsattityder/(ålders)diskriminering, familj och fritid, och privatekonomin. Dessa nio områden ingår i individers fyra pensionsöverväganden vilka sammanfaller med fyra typer av åldrande: det biologiska åldrandet som samverkar med den egna hälsan, fysisk och mental arbetsmiljö samt arbetstid/återhämtningstid; det mentala åldrandet som samverkar med kompetens, kunskap, möjlighet till stimulans i arbetsuppgifterna; det sociala åldrandet som samverkar med åldersdiskriminering och social delaktighet i grupper inom och utanför arbetslivet; och det kronologiska åldrandet som samverkar med de samhällsekonomiska ersättningssystemen. Under 2016 och 2017 är det ett europeiskt år för ett Hållbart arbetsliv för alla åldrar. Det är nu dags att se till att arbetsmiljön blir så god för alla, så fler av egen kraft kan och vill fortsätta att ingå i arbetslivet istället för att tvingas till detta. Vi måste tidigt ta in ett åldersperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet och titta på bland annat minskad fysisk belastning, stresskänslighet, återhämtning, försämrad syn och hörsel och flexiblare arbetstider.Innan ålderspensionen höjs behöver vi:•Sprida och använda befintlig kunskap i de politiska processerna om premisserna för individers pensionsbeslut, arbetsmiljöns effekter på hälsa och pensionssystemets effekter. •Införa åldersanpassade åtgärder på organisations- och företagsnivå för ett mer hållbart arbetsliv för alla yrkesgrupper.•Forskning kring vilka åtgärder som är verksamma.•Ta in åldersperspektivet i det systematiska arbetsmiljöarbetet.•Anpassa pensionsåldern efter yrkesgrupp. En förlängning av arbetslivet bör komma från individen, genom att arbetsmiljön blir så bra att man kan och vill jobba längre. Att enbart ändra pensionsåldern utan att förbättra arbetsmiljön fungerar inte, i synnerhet inte i branscher där många inte klarar av att arbeta ens fram till dagens pensionsålder. Kerstin Nilsson , forskare på Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet & på Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU.},
  author       = {Nilsson, Kerstin},
  issn         = {1652-6511},
  language     = {swe},
  month        = {08},
  series       = {Dagens Samhälle},
  title        = {Höjd pensionsålder kräver anpassad arbetsmiljö},
  year         = {2016},
}