Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Utprovning av nytt betong -proportioneringsprogram anpassat för krossballast

Lidberg, Fredrik (2011) In Rapport TVBM (examensarbeten)
Division of Building Materials
Civil Engineering (M.Sc.Eng.)
Abstract (Swedish)
Sammanfattning
Vid betongtillverkning används i Sverige idag stenkross som grov ballast, medan det främst är naturgrus från rullstensåsar som nyttjas till den finaste ballasten (stenar som är mindre än 4 mm). Det sistnämnda börjar dock lokalt ta slut och ersättningsmaterialet som finns i tillräcklig mängd och inom rimligt transport-avstånd är grus från krossat berg. Dock har det visat sig att betong tillverkad med grus av den här storleken som är framställt genom krossning, får andra egenskaper än betong tillverkad med ballast gjord med naturgrus. Generellt så är små krossgruskorn mer kantiga och avlånga till formen och har en mer ojämn yta än naturgruspartiklar av samma storlek. Byter man naturgrus mot krossgrus i ett betongrecept rakt... (More)
Sammanfattning
Vid betongtillverkning används i Sverige idag stenkross som grov ballast, medan det främst är naturgrus från rullstensåsar som nyttjas till den finaste ballasten (stenar som är mindre än 4 mm). Det sistnämnda börjar dock lokalt ta slut och ersättningsmaterialet som finns i tillräcklig mängd och inom rimligt transport-avstånd är grus från krossat berg. Dock har det visat sig att betong tillverkad med grus av den här storleken som är framställt genom krossning, får andra egenskaper än betong tillverkad med ballast gjord med naturgrus. Generellt så är små krossgruskorn mer kantiga och avlånga till formen och har en mer ojämn yta än naturgruspartiklar av samma storlek. Byter man naturgrus mot krossgrus i ett betongrecept rakt av förändras därför den färska betongens egenskaper såsom dess arbetbarhet, det vill säga hur gjutbar den blir. Därför försöker nu Cementa AB att proportionera recept utifrån andra teorier än vad man tidigare länge gjort i Sverige. Proportioneringsprogrammet som är under framtagning bygger på teorierna Compressible Packing Model (CPM) [4] och Partikel Matris Modellen (PMM) [5]. De går ut på att ballastpartiklar som är större än två mm karakteriseras genom att man undersöker hur tätt de kan packas, vilket berättar hur mycket hålrum det finns mellan stenpartiklarna. Genom att testa detta med så kallad lös packning, beaktar man att natur- och krossmaterial packas olika. Ballastmaterial mindre än två mm är inte möjliga att enbart karakterisera med packning, utan dessa undersöks också genom att de reologiska egenskaperna tas fram med hjälp av bruksförsök. Bruk är en blandning mellan cement, vatten och finkornig ballast. Genom att göra utflytmätningar med bruk så kan det så kallade flytmotståndet bestämmas. Flytmotståndet är en reologisk parameter som beror på mängdförhållandet mellan cement och vatten samt på egenskaperna hos den finkorniga ballasten i bruket. Under utflytförsöken har en Hägermankon, som är en liten sättmåttskon använts.
Fyra betongfabrikers ballastmaterial har undersökts och resultatet är att kross-material har sämre packningsvärden än naturmaterial. Resultat från bruks-försöken är mer svårtolkade då programmet fortfarande är under uppbyggnad. På grund av detta har det inte varit möjligt att anpassa uppmätta värden till recept som används i fabrikerna i dagsläget. Dock är karakteriseringsmetoden som är framtagen så pass lättanvänd att den kan utföras på betongfabriker framöver utan att det krävs några stora investeringar i undersökningsutrustning. Detta är positivt eftersom fabrikerna önskar kunna testa vad övergången från natur- till krossgrus kommer få för effekter på deras nuvarande recept.
Fortsatta försök för att säkerställa känsligheten i karakteriseringsmetoden krävs, följt av fullskaliga gjutprov av betong på fabriker, när recept från programmet har kunnat tas fram. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lidberg, Fredrik
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
publication/series
Rapport TVBM (examensarbeten)
report number
5082
ISSN
0348-7911
other publication id
TVBM-5082
language
Swedish
id
1970336
date added to LUP
2011-05-27 09:34:47
date last changed
2011-05-27 09:34:47
@misc{1970336,
  abstract     = {{Sammanfattning
Vid betongtillverkning används i Sverige idag stenkross som grov ballast, medan det främst är naturgrus från rullstensåsar som nyttjas till den finaste ballasten (stenar som är mindre än 4 mm). Det sistnämnda börjar dock lokalt ta slut och ersättningsmaterialet som finns i tillräcklig mängd och inom rimligt transport-avstånd är grus från krossat berg. Dock har det visat sig att betong tillverkad med grus av den här storleken som är framställt genom krossning, får andra egenskaper än betong tillverkad med ballast gjord med naturgrus. Generellt så är små krossgruskorn mer kantiga och avlånga till formen och har en mer ojämn yta än naturgruspartiklar av samma storlek. Byter man naturgrus mot krossgrus i ett betongrecept rakt av förändras därför den färska betongens egenskaper såsom dess arbetbarhet, det vill säga hur gjutbar den blir. Därför försöker nu Cementa AB att proportionera recept utifrån andra teorier än vad man tidigare länge gjort i Sverige. Proportioneringsprogrammet som är under framtagning bygger på teorierna Compressible Packing Model (CPM) [4] och Partikel Matris Modellen (PMM) [5]. De går ut på att ballastpartiklar som är större än två mm karakteriseras genom att man undersöker hur tätt de kan packas, vilket berättar hur mycket hålrum det finns mellan stenpartiklarna. Genom att testa detta med så kallad lös packning, beaktar man att natur- och krossmaterial packas olika. Ballastmaterial mindre än två mm är inte möjliga att enbart karakterisera med packning, utan dessa undersöks också genom att de reologiska egenskaperna tas fram med hjälp av bruksförsök. Bruk är en blandning mellan cement, vatten och finkornig ballast. Genom att göra utflytmätningar med bruk så kan det så kallade flytmotståndet bestämmas. Flytmotståndet är en reologisk parameter som beror på mängdförhållandet mellan cement och vatten samt på egenskaperna hos den finkorniga ballasten i bruket. Under utflytförsöken har en Hägermankon, som är en liten sättmåttskon använts.
Fyra betongfabrikers ballastmaterial har undersökts och resultatet är att kross-material har sämre packningsvärden än naturmaterial. Resultat från bruks-försöken är mer svårtolkade då programmet fortfarande är under uppbyggnad. På grund av detta har det inte varit möjligt att anpassa uppmätta värden till recept som används i fabrikerna i dagsläget. Dock är karakteriseringsmetoden som är framtagen så pass lättanvänd att den kan utföras på betongfabriker framöver utan att det krävs några stora investeringar i undersökningsutrustning. Detta är positivt eftersom fabrikerna önskar kunna testa vad övergången från natur- till krossgrus kommer få för effekter på deras nuvarande recept.
Fortsatta försök för att säkerställa känsligheten i karakteriseringsmetoden krävs, följt av fullskaliga gjutprov av betong på fabriker, när recept från programmet har kunnat tas fram.}},
  author       = {{Lidberg, Fredrik}},
  issn         = {{0348-7911}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  series       = {{Rapport TVBM (examensarbeten)}},
  title        = {{Utprovning av nytt betong -proportioneringsprogram anpassat för krossballast}},
  year         = {{2011}},
}