"Hvad är de skandinavers land?" : Studentmötena 1842, 1843 och 1845 och föreställandet av den skandinaviska nationen
(2011) HISK01 20102History
- Abstract (Swedish)
- När man talar om nationalismen i Sverige är det mer eller mindre ofrånkomligt att man tänker på den nationalism som såg nationens geografiska gränser såsom överensstämmande med Sveriges nutida gränser – det är med andra ord den ”svenska” nationen man talar om. Härmed blir också den ”svenska” nationen den enda tänkbara nationella konstellationen för svenskt vidkommande, och alternativa nationella rörelser ignoreras. En sådan rörelse – eller kanske rent av ”nationellt alternativ” – är skandinavismen, som syftade till att förena Sverige, Norge, Danmark och kanske även Finland till ett enat Skandinavien. Denna rörelse fick främst – men absolut inte uteslutande – gehör inom studentkretsar, och av denna anledning samlades studenter från Sverige,... (More)
- När man talar om nationalismen i Sverige är det mer eller mindre ofrånkomligt att man tänker på den nationalism som såg nationens geografiska gränser såsom överensstämmande med Sveriges nutida gränser – det är med andra ord den ”svenska” nationen man talar om. Härmed blir också den ”svenska” nationen den enda tänkbara nationella konstellationen för svenskt vidkommande, och alternativa nationella rörelser ignoreras. En sådan rörelse – eller kanske rent av ”nationellt alternativ” – är skandinavismen, som syftade till att förena Sverige, Norge, Danmark och kanske även Finland till ett enat Skandinavien. Denna rörelse fick främst – men absolut inte uteslutande – gehör inom studentkretsar, och av denna anledning samlades studenter från Sverige, Norge och Danmark till gemensamma möten – så kallade studentmöten – för att manifestera sin tro på ett enat Skandinavien.
Denna uppsats syftar till att undersöka den skandinavistiska rörelsens ideologi såsom den uttrycktes under dessa studentmöten. Härvidlag analyseras de sånger och dikter som framfördes och lästes upp under mötena utifrån synen på historien, folken, språken, liberalismen, nationens geografiska gränser, naturen, ungdomen samt kriget och fienden. Denna ideologianalys används sedan främst som ett sätt att komma åt de skandinavistiska studentmötenas försök att framhäva den skandinavistiska enigheten och skapa en ”föreställd gemenskap” enligt Benedict Andersons tankegångar.
Skandinavismen – och då främst studentmötena – har ofta förhånats såsom uttryck för studenternas suparglädje och kritiserats för deras bristande ideologiska innehåll. Denna uppsats tjänar delvis till att dra uppmärksamheten till det faktum att de skandinavistiska studentmötena knappast kan sägas vara politiskt likgiltiga suparfester – dess texter är fulla med ideologiskt innehåll som knappast skiljer sig från de punkter som tidigare nationalismforskare satt fingret på – samt att den svenska nationalism som vi sedan länge vant oss vid knappast var det enda alternativet vad gäller lösandet av den nationella frågan under artonhundratalet. Det var inte alltid solklart att resultatet av den nationella mobiliseringen skulle vara ett svenskars land; det kunde lika gärna vara ett skandinavers land. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2972315
- author
- Ullstad, Henrik LU
- supervisor
- organization
- course
- HISK01 20102
- year
- 2011
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- skandinavism, Skandinavien, nationalism, studentmöte, studenter, 1800-tal
- language
- Swedish
- id
- 2972315
- date added to LUP
- 2012-08-21 17:22:04
- date last changed
- 2012-08-21 17:22:04
@misc{2972315,
abstract = {{När man talar om nationalismen i Sverige är det mer eller mindre ofrånkomligt att man tänker på den nationalism som såg nationens geografiska gränser såsom överensstämmande med Sveriges nutida gränser – det är med andra ord den ”svenska” nationen man talar om. Härmed blir också den ”svenska” nationen den enda tänkbara nationella konstellationen för svenskt vidkommande, och alternativa nationella rörelser ignoreras. En sådan rörelse – eller kanske rent av ”nationellt alternativ” – är skandinavismen, som syftade till att förena Sverige, Norge, Danmark och kanske även Finland till ett enat Skandinavien. Denna rörelse fick främst – men absolut inte uteslutande – gehör inom studentkretsar, och av denna anledning samlades studenter från Sverige, Norge och Danmark till gemensamma möten – så kallade studentmöten – för att manifestera sin tro på ett enat Skandinavien.
Denna uppsats syftar till att undersöka den skandinavistiska rörelsens ideologi såsom den uttrycktes under dessa studentmöten. Härvidlag analyseras de sånger och dikter som framfördes och lästes upp under mötena utifrån synen på historien, folken, språken, liberalismen, nationens geografiska gränser, naturen, ungdomen samt kriget och fienden. Denna ideologianalys används sedan främst som ett sätt att komma åt de skandinavistiska studentmötenas försök att framhäva den skandinavistiska enigheten och skapa en ”föreställd gemenskap” enligt Benedict Andersons tankegångar.
Skandinavismen – och då främst studentmötena – har ofta förhånats såsom uttryck för studenternas suparglädje och kritiserats för deras bristande ideologiska innehåll. Denna uppsats tjänar delvis till att dra uppmärksamheten till det faktum att de skandinavistiska studentmötena knappast kan sägas vara politiskt likgiltiga suparfester – dess texter är fulla med ideologiskt innehåll som knappast skiljer sig från de punkter som tidigare nationalismforskare satt fingret på – samt att den svenska nationalism som vi sedan länge vant oss vid knappast var det enda alternativet vad gäller lösandet av den nationella frågan under artonhundratalet. Det var inte alltid solklart att resultatet av den nationella mobiliseringen skulle vara ett svenskars land; det kunde lika gärna vara ett skandinavers land.}},
author = {{Ullstad, Henrik}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{"Hvad är de skandinavers land?" : Studentmötena 1842, 1843 och 1845 och föreställandet av den skandinaviska nationen}},
year = {{2011}},
}