Emotionsreglering och betydelsen av social inlärning: En studie av barn i mellanbarndomen
(2013) PSPT02 20131Department of Psychology
- Abstract (Swedish)
- Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka den relativa betydelsen av social inlärning jämfört med familjens emotionella miljö och anknytning för emotionsreglering hos barn i mellanbarndomen. Barns kunskap och medvetenhet kring upplevelser av egna svåra känslor (rädsla, ilska ledsenhet, besvikelse), föräldrarnas svåra känslor (ledsenhet, rädsla, hjälplöshet) samt öppenhet i familjen studerades. I studien deltog 82 barn i åldern 10-11 år varav 49 flickor och 33 pojkar. Barnen intervjuades med en semistrukturerad anknytningsintervju (Friends and Family Interview) och den nyutvecklade Emotions Interview. De besvarade även Children’s Coping Strategies Checklist. Studien visade att den sociala inlärningen hade betydelse för barns... (More)
- Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka den relativa betydelsen av social inlärning jämfört med familjens emotionella miljö och anknytning för emotionsreglering hos barn i mellanbarndomen. Barns kunskap och medvetenhet kring upplevelser av egna svåra känslor (rädsla, ilska ledsenhet, besvikelse), föräldrarnas svåra känslor (ledsenhet, rädsla, hjälplöshet) samt öppenhet i familjen studerades. I studien deltog 82 barn i åldern 10-11 år varav 49 flickor och 33 pojkar. Barnen intervjuades med en semistrukturerad anknytningsintervju (Friends and Family Interview) och den nyutvecklade Emotions Interview. De besvarade även Children’s Coping Strategies Checklist. Studien visade att den sociala inlärningen hade betydelse för barns emotionsreglering, speciellt kopplad till modern, utöver den betydelse som anknytning hade. Det fanns även skillnader i öppenhet samt i barns kunskap och medvetenhet om såväl egen ilska som ledsenhet hos modern beroende på huruvida barnets anknytningsrepresentation bedömts som trygg, otrygg eller ambivalent/undvikande. Tidigare forskningshypoteser att rädsla verkar grundas i ett annat system än andra svåra känslor och därmed bör studeras separat, kunde bekräftas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3803006
- author
- Andersson, Annelie LU and Malmström, Cornelia LU
- supervisor
-
- Elia Psouni LU
- organization
- course
- PSPT02 20131
- year
- 2013
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Emotionsreglering, Social Inlärning, Mellanbarndom, Anknytning
- language
- Swedish
- id
- 3803006
- date added to LUP
- 2013-06-03 13:39:42
- date last changed
- 2013-06-03 13:39:42
@misc{3803006, abstract = {{Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka den relativa betydelsen av social inlärning jämfört med familjens emotionella miljö och anknytning för emotionsreglering hos barn i mellanbarndomen. Barns kunskap och medvetenhet kring upplevelser av egna svåra känslor (rädsla, ilska ledsenhet, besvikelse), föräldrarnas svåra känslor (ledsenhet, rädsla, hjälplöshet) samt öppenhet i familjen studerades. I studien deltog 82 barn i åldern 10-11 år varav 49 flickor och 33 pojkar. Barnen intervjuades med en semistrukturerad anknytningsintervju (Friends and Family Interview) och den nyutvecklade Emotions Interview. De besvarade även Children’s Coping Strategies Checklist. Studien visade att den sociala inlärningen hade betydelse för barns emotionsreglering, speciellt kopplad till modern, utöver den betydelse som anknytning hade. Det fanns även skillnader i öppenhet samt i barns kunskap och medvetenhet om såväl egen ilska som ledsenhet hos modern beroende på huruvida barnets anknytningsrepresentation bedömts som trygg, otrygg eller ambivalent/undvikande. Tidigare forskningshypoteser att rädsla verkar grundas i ett annat system än andra svåra känslor och därmed bör studeras separat, kunde bekräftas.}}, author = {{Andersson, Annelie and Malmström, Cornelia}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Emotionsreglering och betydelsen av social inlärning: En studie av barn i mellanbarndomen}}, year = {{2013}}, }