Zero Waste within the food sector and an evaluation of the package-free distribution of two different food products

Abstract

This study investigates the zero-waste concept applied to the food industry, and how
the environmental impact differs between a package-free scenario found at a
specialised Danish retail-store and a conventional scenario, using two reference
products typically found in normal retail stores in Sweden. In the Danish store, the
oats are sold in gravity dispensers, and the rapeseed oil is sold in glass bottles
intended to be brought back to the store by the consumer to be cleaned and reused.
Based on previous literature – both in regards to the zero-waste concept and about
packaging logistics within the food sector – a zero-waste framework is presented
intended to be used by the practitioners. The purpose of the framework is to give
general guidance to anyone aiming to offer products according to the zero-waste
principles, making sure that the products and their distribution are designed in a way
that ensures zero-waste across every parameter that exists. This shall hopefully
mitigate the risk that stores employ a zero-waste model but generates more waste,
as they for instance reduce packaging material but in turn increase food waste
generation or creates very long and inefficient transportation.
Then, a life cycle assessment of rolled oats and rapeseed oil is performed, evaluating
the package-free model found at the Danish retail store to the conventional scenario
found in Sweden. The results for oats show that even if package-free stores offer
disposable paper bags in the store – much like the system with plastic bags at the
vegetable department in most stores – the savings across most impact categories are
still large. The margin for how much food waste increase would be tolerated given
the savings is calculated, differing between about 1% for eutrophication and
acidification to 8% for climate change. For rapeseed oil, the potential savings are
not as high as for oats, and they are bound to how many times the glass bottle is
reused. If the concept were to be scaled up and the cleaning of the glass bottle
centralised, the total distance between the store and the cleaning facility should not
extend 400 kilometres, as that makes the conventional model preferable in all
categories except for freshwater eutrophication. In practise, it is advisable that the
distance does not exceed 100 kilometres to motivate the shift, as the savings
otherwise are small.

Abstract (Swedish)

Här studeras konceptet ’zero waste’, ungefär ’inget avfall’, applicerat på
livsmedelsindustrin, och hur den miljömässiga påverkan skiljer sig mellan ett
förpackningslöst scenario som kan ses i en nischad, dansk livsmedelsbutik, och ett
konventionellt scenario, där två typiska produkter i vanliga matbutiker används som
referenser. I den danska butiken säljs havregryn i gravitationsmatare (gravity
dispenser), och rapsolja säljs i glasflaskor ämnade att återföras till butiken av
konsumenten för att sedermera diskas och återanvändas.
Baserat på tidigare studier – både kopplat till ’zero-waste’-konceptet och till
förpackningslogistik inom livsmedel – så presenteras ett ramverk för ’zero waste’,
vilket är ämnat att användas av de som menar sig utöva det. Syftet med ramverket
är att ge generella råd och riktlinjer till den som påstår sig erbjuda produkter enligt
principerna för ’zero waste’, samt utifrån bästa förmåga försäkra sig om att
distributionen utformas på sätt som ser till att inget avfall uppstår i något led av
varken produktion, distribution eller avfallshantering. Detta ska förhoppningsvis
minska risken för att ’zero-waste’-butiker anammar ett tänk som i slutändan leder
till att mer avfall genereras, som att de till exempel reducerar mängden
förpackningsmaterial men vilket i sin tur leder till att mängden matavfall ökar.
Vidare så genomförs en livscykelanalys av havregryn och kallpressad rapsolja, där
den förpackningslösa modellen som återfinns hos den danska livsmedelsbutiken
jämförs med det konventionella scenariot i Sverige. Resultaten för havregryn visar
att även om butiken erbjuder engångsförpackningar – i likhet med de plastpåsar som
erbjuds i grönsaksavdelningen i de flesta butiker – så minskas miljöpåverkan stort i
samtliga påverkanskategorier. Marginalen för hur mycket mer matsvinn som skulle
kunna tillåtas utan att den konventionella modellen blir att föredra är olika stor. För
övergödning och försurning är marginalen ungefär 1%, medan den för global
uppvärmning är 8%. För rapsolja så är de potentiella besparingarna inte lika höga
som för havregryn, och de är tätt kopplade till hur många gånger glasflaskan
återanvänds. Skulle konceptet genomföras i större skala och diskanläggningen för
glasflaskor centraliseras, så får inte det totala avståndet mellan butiken och
anläggningen överstiga 400 kilometer, eftersom detta leder till att den
konventionella modellen är att föredra för alla påverkanskategorier utom
sötvattensövergödning. I praktiken är det önskvärt att avståndet inte överstiger 100
kilometer för att motivera ett skifte.

• author: Sjölund, Vilhelm
• supervisor: Katrin Molina-Besch
• organization: Packaging Logistics
• course: MTT920 20161
• year: 2017
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering; Agriculture and Food Sciences; Earth and Environmental Sciences
• keywords: zero waste, package free, life cycle assessment, food waste, oats, rapeseed oil
• language: English
• id: 8903648
• date added to LUP: 2017-02-23 14:37:48
• date last changed: 2017-02-23 14:37:48