Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Avbrott i kritiska flöden – Invånares tolerans- och acceptansnivåer

Raquette, Tove LU (2021) VRSM01 20211
Risk Management and Safety Engineering (M.Sc.Eng.)
Abstract
Critical infrastructures and the services they provide society with, also called critical flows, are vital for the functioning of modern society. There is a need to investigate acceptable duration of disruptions in different critical flows, how the criticality due to disruption changes over time and how citizens want flows to be prioritized. Thus, this study examines individuals’ temporal levels of acceptance and tolerance, as well as desired prioritization, during disruption in the supply of electricity, heat, water, and telecommunication. It is also investigated and contrasted how key stakeholders perceive these aspects. The study was carried out in the medium-sized city Helsingborg, southern Sweden. The methodology consisted of a... (More)
Critical infrastructures and the services they provide society with, also called critical flows, are vital for the functioning of modern society. There is a need to investigate acceptable duration of disruptions in different critical flows, how the criticality due to disruption changes over time and how citizens want flows to be prioritized. Thus, this study examines individuals’ temporal levels of acceptance and tolerance, as well as desired prioritization, during disruption in the supply of electricity, heat, water, and telecommunication. It is also investigated and contrasted how key stakeholders perceive these aspects. The study was carried out in the medium-sized city Helsingborg, southern Sweden. The methodology consisted of a literature review, a questionnaire aimed for citizens and an interview study with key stakeholders. The results show that citizens perceive electricity and telecommunication as the most critical flows during short disruptions (< 5 hours), while electricity and water are the most critical flows during medium long disruptions(5 – 24 hours). In the case of long disruptions(> 24 hours), telecommunication is considered less critical than the other three flows that are estimated as equally critical. Key stakeholders generally assess disruptions as less critical than citizens do. The results also reveal that most citizens accept longer disruptions in electricity, heat, and telecommunication, as well as a higher level of criticality, than what key stakeholders believe. The results of the study can be seen as a first step to bridge existing gaps between citizens’ and key stakeholders’ perceptions of citizens’ acceptance and tolerance levels and a possibility to create more socially resilient cities. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Nyckelaktörer i samhället tror att invånare är dåligt förberedda inför avbrott i el, värme, vatten och telekom, något som en enkätstudie riktad mot Helsingborgs invånare bekräftar. Framför allt sårbara är invånare för avbrott i el och vattentillförsel, vilket majoriteten vill ska prioriteras vid avbrott som inträffar samtidigt. Samhällsaktörers bedömning av hur väl invånare kan hantera avbrotten stämmer dock inte helt överens med invånarnas uppfattning.

Föreställ dig att du vaknar upp en dag mitt i vintern och inte har någon el i uttagen, inget vatten i kranen, det går inte att spola i toan, bostaden börjar bli kall och du kan inte kommunicera med omvärlden. Hur hanterar du och ditt hushåll det? Vilken tjänst är värst att vara utan och... (More)
Nyckelaktörer i samhället tror att invånare är dåligt förberedda inför avbrott i el, värme, vatten och telekom, något som en enkätstudie riktad mot Helsingborgs invånare bekräftar. Framför allt sårbara är invånare för avbrott i el och vattentillförsel, vilket majoriteten vill ska prioriteras vid avbrott som inträffar samtidigt. Samhällsaktörers bedömning av hur väl invånare kan hantera avbrotten stämmer dock inte helt överens med invånarnas uppfattning.

Föreställ dig att du vaknar upp en dag mitt i vintern och inte har någon el i uttagen, inget vatten i kranen, det går inte att spola i toan, bostaden börjar bli kall och du kan inte kommunicera med omvärlden. Hur hanterar du och ditt hushåll det? Vilken tjänst är värst att vara utan och vad önskar du återställs först?

Under avbrottens första timme är el och kommunikation de tjänster som Helsingborgs invånare upplever som värst att vara utan. Det finns ett behov av information, man vill veta vad som pågår och vill kunna kommunicera med de utanför hushållet. El behövs för att kunna utföra många av våra vardagliga sysslor. Efter några timmar blir behovet av vatten påtagligt och mer kritiskt än bortfallet av kommunikation. Man börjar bli törstig och vill kunna gå på toa. Efter två dygn börjar bristen på värme upplevas ungefär lika kritiskt som el och vatten. Bostäderna börjar bli kalla och det är svårt att hålla kroppsvärmen uppe. Även om behovet av information och kommunikation upplevs mest kritiskt från början vill invånare att man prioriterar kommunikationstjänster lägst. Elen är central för att övriga tjänster ska fungera, den är nödvändig i de flestas vardag och majoriteten vill att denna prioriteras högst, följt av vatten och värme. I slutändan vill människor alltså främst ha tillgång till de tjänster som lätt associeras med det människor behöver för att överleva; vatten, mat och värme. Samhällsaktörer har en liknande uppfattning kring vilka tjänster som är viktigast för invånare och hur man ska prioritera. Däremot tror samhällsaktörer att påverkan är mindre allvarlig än vad invånare gör, men att invånare har en lägre acceptansnivå än vad de faktiskt har. Det kan även konstateras att samhällsaktörer bedömer invånares grad av förberedelse som väldigt låg, vilket bekräftas av att endast hälften av tillfrågade invånare för genomfört någon form av förberedande åtgärder inför avbrott.

El, värme, vatten och kommunikationstjänster är avgörande för funktionen av det moderna samhället och avbrott i dessa kan innebära konsekvenser som många inte är beredda på. Dessutom indikerar förändringar i samhället att avbrotts socioekonomiska påverkan kommer att öka. Dessvärre saknas det i dagsläget ofta ett individperspektiv när konsekvenser av avbrott i dessa tjänster analyseras, vilket kan kopplas till en lucka i existerande forskning. Att förstå hur individer påverkas vid avbrott i dessa tjänster och vad de faktiskt accepterar och förväntar sig är nödvändigt för att fullt ut kunna bedöma samhällskonsekvenser vid olika störningar och ta informerade beslut kopplat till detta. Därför finns det ett behov av att fylla igen denna kunskapslucka genom att studera olika aspekter kopplade till individers upplevelser av avbrott.

Den aktuella studien utredde Helsingborgs invånares och samhällsaktörers uppfattningar kring invånares acceptans- och toleransnivåer, samt hur man önskar att det prioriteras mellan de olika tjänsterna vid avbrott. Resultaten kan användas för att överbrygga de skillnader som finns mellan invånares och samhällsaktörers uppfattningar kring invånares tolerans- och acceptansnivåer. Resultaten kan även informera samhällsaktörer om hur de bättre kan arbeta med riskkommunikation för att uppnå en högre förberedelsegrad bland invånare och därmed en stad som bättre klarar av samhällsstörningar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Raquette, Tove LU
supervisor
organization
course
VRSM01 20211
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Kritisk infrastruktur, kritiska flöden, acceptans, tolerans, avbrott, prioritering, påverkan, konsekvenser, kris, krisberedskap, förberedelse, trygghetspunkter
language
Swedish
id
9066558
date added to LUP
2021-10-08 11:31:13
date last changed
2021-10-11 10:44:06
@misc{9066558,
  abstract     = {{Critical infrastructures and the services they provide society with, also called critical flows, are vital for the functioning of modern society. There is a need to investigate acceptable duration of disruptions in different critical flows, how the criticality due to disruption changes over time and how citizens want flows to be prioritized. Thus, this study examines individuals’ temporal levels of acceptance and tolerance, as well as desired prioritization, during disruption in the supply of electricity, heat, water, and telecommunication. It is also investigated and contrasted how key stakeholders perceive these aspects. The study was carried out in the medium-sized city Helsingborg, southern Sweden. The methodology consisted of a literature review, a questionnaire aimed for citizens and an interview study with key stakeholders. The results show that citizens perceive electricity and telecommunication as the most critical flows during short disruptions (< 5 hours), while electricity and water are the most critical flows during medium long disruptions(5 – 24 hours). In the case of long disruptions(> 24 hours), telecommunication is considered less critical than the other three flows that are estimated as equally critical. Key stakeholders generally assess disruptions as less critical than citizens do. The results also reveal that most citizens accept longer disruptions in electricity, heat, and telecommunication, as well as a higher level of criticality, than what key stakeholders believe. The results of the study can be seen as a first step to bridge existing gaps between citizens’ and key stakeholders’ perceptions of citizens’ acceptance and tolerance levels and a possibility to create more socially resilient cities.}},
  author       = {{Raquette, Tove}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Avbrott i kritiska flöden – Invånares tolerans- och acceptansnivåer}},
  year         = {{2021}},
}