Optimization of DNA trace collection from firearms and effects of different gun handling scenarios

Abstract

More than 500 people die every day from gun violence worldwide. DNA traces may enable the identification of the shooter, but there is limited knowledge concerning where on firearms DNA can be found and how it got there. This project aimed to answer these questions as well as how the swab types and addition of detergents affect the DNA recovery.

Three swab types were examined (cotton, nylon flocked and foam swabs) by putting saliva stains (2 μL) on firearms and collecting the DNA with the swabs. The DNA recovery from these were compared after quantification with qPCR and no significant difference could be seen. The addition of the detergents SDS and Tween20 to the trace collection buffer were also studied, but as for the swab, no significant differences could be found.

When investigating the location of DNA on firearms, it could be seen that the grip and magazine sides in general gave the highest amount of DNA. The frame and muzzle + front sight gave low DNA amounts, and the barrel gave no DNA for any of the firearms. The effect of different handling scenarios on the DNA recovery was also studied. It could be seen that handling the firearm with gloves gives DNA, but lower than handling with bare hands. It was also shown that wiping the gun with a dry paper towel after firing was not efficient for removing DNA. Finally, it could also be concluded that storage of the firearm in a bag with personal items led to transfer of DNA to the gun.

The possibility of identifying the shooter of a pistol that was previously handled by other was also investigated by using the software DNAxs. One of four shooters could then be connected to its pistol.

Popular Abstract (Swedish)

Var på skjutvapen finns det mest DNA och hur hamnar det där?

Mer än 500 personer världen över dör varje dag av vapenvåld och användandet av vapen i brott har ökat markant de senaste åren. Genom att lokalisera DNA-spår på brottsplatser och tillhyggen som har använts, exempelvis skjutvapen, är det möjligt att identifiera gärningsmannen.

Väldigt lite är dock känt om var på skjutvapen man kan hitta DNA och hur det hamnade där. Är det till exempel möjligt att hitta DNA om vapnet endast har förvarats i en väska? Undviker man att lämna DNA-spår om handskar används vid hantering av vapnet? Var på vapnet är det mest troligt att man lämnar efter sig DNA-spår? Dessa frågor kan spela stor roll i en utredning där skjutvapen har använts och har därför varit till grund vid utförandet av detta projekt.

Vid undersökning av var på skjutvapnet det är störst chans att hitta DNA, såg jag att kolven och sidorna av magasinet generellt gav de högsta DNA-mängderna. Stommen och pipmynningen plus kornet gav låga mängder DNA, och pipan som finnes inuti vapnet gav inget DNA för något av de undersökta vapnen. Mantelgreppet visade sig inte ha några större mängder DNA och avtryckaren och läpparna samt botten av magasinet gav mellanhöga mängder jämfört med de andra ytorna.

Jag såg också att hantering med handskar gav DNA på vapnet, men mindre mängd än hantering utan handskar. Avtorkning av vapnet med en pappersduk efter avfyrning visade sig var ineffektivt för att ta bort DNA. Förvaring av vapnet i en väska tillsammans med personliga föremål visade sig ge spår av DNA, utan att personen i fråga vidrört vapnet.

Slutligen undersöktes också möjligheten att koppla en skytt till en pistol som tidigare har hanterats av flera andra personer. Fyra vapen, som tidigare hanterats av andra, avfyrades av varsin skytt och resultatet blev att en av dessa skyttar kunde kopplas till ”sitt” vapen.

En vanlig metod för att samla in DNA-spår är genom att använda en bomullstops som är fuktad med saltlösning. Det har dock visats i andra studier att materialet på topsen påverkar hur mycket av DNA-spåren som man fångar upp. Det har därför också undersökts i projektet ifall flockad nylontops eller skumgummitops kan förbättra spårsäkringen av DNA på skjutvapen. Det visade sig dock inte vara fallet då bomulls-, flockad nylon- och skumgummitops gav likvärdiga resultat.

Detta projekt har resulterat i mer kunskap kring var och hur DNA hamnar på ett skjutvapen, vilket förhoppningsvis kan bidra till att fler brott som involverar skjutvapen kan lösas.

• author: Lindahl, Lisa
• supervisor: Johannes Hedman; Linda Jansson
• organization: Applied Microbiology
• alternative title: Optimering av spårsäkringsmetod för DNA-spår på vapen och effekten av olika hanteringsscenarier av vapen
• course: KMBM05 20221
• year: 2022
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Forensic, DNA, DNA-recovery, Optimization of DNA-recovery, DNA-amount, firearms, guns, swabs, crimes, applied microbiology
• language: English
• id: 9091947
• date added to LUP: 2022-06-23 09:19:15
• date last changed: 2022-06-23 09:19:15