Early Life Factors and Disease Development in Childhood

Abstract

Background and Aim
The aim was to investigate the effects of four early life factors – delivery mode, feeding method, probiotics, and antibiotics – on disease development in childhood. This was done by conducting a structured literature review.

Methods
A literature search was performed in PubMed, Google Scholar and ReadCube Papers for studies published between January 2000 and October 2022. For each selected study, data was extracted, and the risk of bias was assessed using guides from The Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU). Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation (GRADE) was used to assess the reliability of the results.

Results
46 out of 2381 identified studies met the inclusion criteria and were included in the review. The results demonstrate that cesarean section significantly increases the risk of asthma, allergies, inflammatory bowel disease (IBD), and potentially juvenile idiopathic arthritis (JIA) in childhood. Children who have been exclusively or predominantly breastfed have a decreased the risk of developing asthma, allergic rhinitis, IBD and potentially type 1 diabetes and JIA. Probiotics administrated during pregnancy or infancy do not decrease the risk of asthma or allergies in childhood overall but may reduce the risk for cesarean delivered children. Lastly, antibiotics administered during pregnancy or infancy significantly increase the risk of asthma, IBD, and potentially allergies and celiac disease in childhood.

Conclusion
The findings in this review suggest that delivery mode, feeding method, and antibiotics have long term health impacts on the child. These effects are speculated to be a result of perturbations of the gut microbiota during a critical time period of an infant’s life. It should be further evaluated if probiotics can reduce these impacts.

Popular Abstract (Swedish)

Kejsarsnitt, utebliven amning och antibiotika ökar risken för sjukdomar

Hur många av dina vänner har någon form utav allergi? Pollen, nötter? Trots att vår sjukvård är bättre än någonsin har vi en stor ökning av sjukdomar i samhället, bland annat allergier. Varför är det så?

Kliande ögon, snuva, nästäppa… Låter det bekant? Var tredje svensk har någon form utav allergi, vilka kan vara allt från lindriga till allvarliga. Men är det inte märkligt att vi reagerar på saker som egentligen är helt naturliga för oss? Alltså, har du någonsin hört talas om en älg som är pollenallergiker? Jag skulle vilja påstå att det är vi själva som är orsaken till att vi har en ökning av sjukdomar som dessa. I dagens moderna samhälle går vi längre och längre ifrån allt som är naturligt för oss, och det börjar redan när vi föds. Kanske är det till och med så att faktorer i våra spädbarnsår har allra störst inverkan på vår framtida hälsa.

Genom att utföra kejsarsnitt har många liv räddats, men det är inte helt utan bekostnad. Denna litteraturstudie har visat att kejsarsnitt kan öka barnets risk för astma, allergier, och IBD (en inflammatorisk tarmsjukdom). Mammor som har fött barn med kejsarsnitt har dessutom större svårigheter med amning, och att inte amma sitt barn kan också öka risken för astma, allergier och IBD. Utöver detta har antibiotikabehandling använts i stor utsträckning sen det blev tillgängligt på 1930-talet, särskilt i samband med kejsarsnitt för att förebygga eller bekämpa infektioner. Antibiotikabehandling under graviditeten eller i spädbarnsåldern kan öka risk för att barnet utvecklar astma och IBD, och kanske även allergier, typ 1-diabetes, och glutenintolerans (celiaki).

Vad är det då som gör att detta ökar risken för så många sjukdomar? Tja, det är inte helt klart. Man tror att det har och göra med bakterierna i vår mag- och tarmkanal, den så kallade tarmfloran. Man kan säga att tarmfloran består av hjältar (goda bakterier) och fiender (onda bakterier) som lever i balans med varandra. Barn födda med kejsarsnitt, barn som inte blivit ammade, och barn som har fått antibiotika har en större andel fiender i sin tarm och ett mindre antal hjältar. Detta skapar obalans vilket påverkar vår hälsa, och kanske är det även anledningen till att kejsarsnitt, utebliven amning och antibiotika ökar risken för så många sjukdomar.

Så, vad gör vi med denna information? Framöver bör vi vara mer eftertänksamma när det kommer till val av förlossningssätt. I vissa länder, till exempel Turkiet och Dominikanska republiken, är det idag vanligare att göra kejsarsnitt i stället för en naturlig födsel, även fast det egentligen inte finns någon medicinsk anledning till det. Detta bör ses över. Mammor borde dessutom få mer stöttning när det kommer till att amma sina barn, både från sjukvården men också från samhället. Slutligen, vi borde vara mer vaksamma med att använda antibiotika under graviditeten och i spädbarnsåren.

• author: Johansson, Ellen
• supervisor: Caroline Linninge
• organization: Food Technology and Nutrition (M.Sc.)
• course: KLTM05 20222
• year: 2022
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Medicine and Health Sciences; Biology and Life Sciences
• keywords: Delivery mode, C-section, breastfeeding, antibiotics, probiotics, infant, microbiota, food engineering
• language: English
• id: 9103658
• date added to LUP: 2022-12-06 10:10:21
• date last changed: 2022-12-06 10:10:21