Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Postmodern vitalism: från D'Arcy Thompson till Mandelbrot

Flores, Fernando LU (2009) Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige 2009, Norrköping 15–17 juni p.113-130
Abstract (Swedish)
Man har gett namnet ”vitalister” till de tänkare som tillskriver den levande materian en särskild status. Den särskilda statusen kräver vissa uppoffringar. Vitalismen är tvungen att erkänna ett orsaksbegrepp som avviker markant från det dominerande mekanistiska modellen i det modernistiska programmet. Den vitala ”kraften” eller ”principen”, agerar genom den organiska vävnaden för att orsaka den rörelseform som vi annars kallar ”tillväxten”. Om alla kroppar i universumet är underordnade fysiska lagar (som t.ex. gravitationen) är de levande kropparna också underordnade en annan kraft eller princip som jag har valt att här kalla levitations-principen. De organiska kropparna underordnas också de fysiska lagarna men är i en viss mån dess... (More)
Man har gett namnet ”vitalister” till de tänkare som tillskriver den levande materian en särskild status. Den särskilda statusen kräver vissa uppoffringar. Vitalismen är tvungen att erkänna ett orsaksbegrepp som avviker markant från det dominerande mekanistiska modellen i det modernistiska programmet. Den vitala ”kraften” eller ”principen”, agerar genom den organiska vävnaden för att orsaka den rörelseform som vi annars kallar ”tillväxten”. Om alla kroppar i universumet är underordnade fysiska lagar (som t.ex. gravitationen) är de levande kropparna också underordnade en annan kraft eller princip som jag har valt att här kalla levitations-principen. De organiska kropparna underordnas också de fysiska lagarna men är i en viss mån dess negation. Vitalismens dagar inom den vetenskapliga biologin tycks vara en produkt av 1800-talet, men som epistemologi har utvecklats vidare i samband med den postmoderna informationens teknologi och i allmänhet med anknytning till den filosofi, som genererades under 1900-talet i förhållande till datorerna och robot-tekniken. Inom den allmänna världsföreställningen, överlever vitalismen i futuristiska sagor, som i den filmsagan ”Stjärnornas krig” av filmskaparen Georg Lucas. Under 1900-talets senare hälft finner vitalismen andra – icke biologiska – utgångspunkter. Långt ifrån biologiska studier och som en konsekvens av de lavinartade framgångar som sker inom områden som informatiken och associerade teknologier, utvecklas efter andra världskriget en vitalism, som finner livet i artificiella kroppar, nämligen i maskinerna själva. Medan den historiska vitalismen alltid har opponerat maskinerna till det levande, gör den nya vitalismen maskinerna till en förutsättning för det levande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Chapter in Book/Report/Conference proceeding
publication status
published
subject
keywords
informationens teknologi, Postmdernism, Vitalism, fraktal teori
host publication
Series:Linköping Electronic Conference Proceedings
pages
18 pages
publisher
Linköping University Electronic Press
conference name
Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige 2009, Norrköping 15–17 juni
conference dates
2009-06-15
ISSN
1650-3686
1650-3740
language
Swedish
LU publication?
yes
id
c33b6a9c-25bc-4142-a427-244a754c21ca (old id 1497090)
alternative location
http://www.ep.liu.se/ecp/040/013/
date added to LUP
2016-04-01 12:17:13
date last changed
2018-11-21 20:05:52
@inproceedings{c33b6a9c-25bc-4142-a427-244a754c21ca,
  abstract     = {{Man har gett namnet ”vitalister” till de tänkare som tillskriver den levande materian en särskild status. Den särskilda statusen kräver vissa uppoffringar. Vitalismen är tvungen att erkänna ett orsaksbegrepp som avviker markant från det dominerande mekanistiska modellen i det modernistiska programmet. Den vitala ”kraften” eller ”principen”, agerar genom den organiska vävnaden för att orsaka den rörelseform som vi annars kallar ”tillväxten”. Om alla kroppar i universumet är underordnade fysiska lagar (som t.ex. gravitationen) är de levande kropparna också underordnade en annan kraft eller princip som jag har valt att här kalla levitations-principen. De organiska kropparna underordnas också de fysiska lagarna men är i en viss mån dess negation. Vitalismens dagar inom den vetenskapliga biologin tycks vara en produkt av 1800-talet, men som epistemologi har utvecklats vidare i samband med den postmoderna informationens teknologi och i allmänhet med anknytning till den filosofi, som genererades under 1900-talet i förhållande till datorerna och robot-tekniken. Inom den allmänna världsföreställningen, överlever vitalismen i futuristiska sagor, som i den filmsagan ”Stjärnornas krig” av filmskaparen Georg Lucas. Under 1900-talets senare hälft finner vitalismen andra – icke biologiska – utgångspunkter. Långt ifrån biologiska studier och som en konsekvens av de lavinartade framgångar som sker inom områden som informatiken och associerade teknologier, utvecklas efter andra världskriget en vitalism, som finner livet i artificiella kroppar, nämligen i maskinerna själva. Medan den historiska vitalismen alltid har opponerat maskinerna till det levande, gör den nya vitalismen maskinerna till en förutsättning för det levande.}},
  author       = {{Flores, Fernando}},
  booktitle    = {{Series:Linköping Electronic Conference Proceedings}},
  issn         = {{1650-3686}},
  keywords     = {{informationens teknologi; Postmdernism; Vitalism; fraktal teori}},
  language     = {{swe}},
  pages        = {{113--130}},
  publisher    = {{Linköping University Electronic Press}},
  title        = {{Postmodern vitalism: från D'Arcy Thompson till Mandelbrot}},
  url          = {{http://www.ep.liu.se/ecp/040/013/}},
  year         = {{2009}},
}