Medkänslans makt och gränser. Nya linjer i känslornas historia
(2010) In Historisk Tidskrift 4. p.593-613- Abstract (Swedish)
- Den här artikeln belyser hur långa linjer kan bedrivas också kring känslor som omsorg och medkänsla. Därigenom önskar vi nyansera en traditionell berättelse om västerlandets historia, som i hög grad förklarat historien som en förnuftslig och handgriplig triumf över tidigare dominerande känslor som ångest och rädsla. En sådan förklaringsmodell baseras på teorier om känslor som inte längre har stöd i beteende- och naturvetenskaper. Genom att behandla medkänsla bland människor inte enbart som ett kulturellt värde, utan som ett kognitivt och neurologiskt, vill vi belysa hur gemenskaper, som familj, by, socken, landskap, stat initieras och vidmakthålls. Begreppet medkänsla fungerar här som ett analytiskt verktyg, men också som ett empiriskt... (More)
- Den här artikeln belyser hur långa linjer kan bedrivas också kring känslor som omsorg och medkänsla. Därigenom önskar vi nyansera en traditionell berättelse om västerlandets historia, som i hög grad förklarat historien som en förnuftslig och handgriplig triumf över tidigare dominerande känslor som ångest och rädsla. En sådan förklaringsmodell baseras på teorier om känslor som inte längre har stöd i beteende- och naturvetenskaper. Genom att behandla medkänsla bland människor inte enbart som ett kulturellt värde, utan som ett kognitivt och neurologiskt, vill vi belysa hur gemenskaper, som familj, by, socken, landskap, stat initieras och vidmakthålls. Begreppet medkänsla fungerar här som ett analytiskt verktyg, men också som ett empiriskt begrepp. Tre nivåer av begreppet lyfts fram: först betraktas det som en kognitiv känsla, sedan som ett artikulerat samhälleligt ideal, dygd eller värde, och slutligen i dess institutionaliserade form. Resonemangen utgår ifrån nutida känsloforskning, som lyfter fram de fysiologiska dimensionerna av vår konstitution. Vi intresserar oss också för det dilemma som ständigt tycks uppstå mellan intentionerna att möta människors behov, å ena sidan, och resultaten eller konsekvenserna av dem, å den andra. Konsekvenser av diskvalificering är inte sällan uteslutning, något vi människor tycks frukta mer än något annat. Denna artikel behandlar medkänslan som en väsentlig grundval för hur samhällen uppstår och utformas. Människans trygghetsskapande och omsorgsarbete har därmed djupa historiska rötter. Artikeln önskar sålunda utmana en traditionell historieskrivning som i alltför hög betonat en mänsklighetens moraliska och empatiska utveckling. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/1735558
- author
- Östlund, Joachim LU and Sandén, Annika
- organization
- publishing date
- 2010
- type
- Contribution to journal
- publication status
- published
- subject
- keywords
- compassion, caring, emotions, evolution, continuity, premodern, welfare, ouside/inside
- in
- Historisk Tidskrift
- volume
- 4
- pages
- 593 - 613
- publisher
- Svenska historiska föreningen
- ISSN
- 0345-469X
- project
- Den ofria människan: Berättelser om och av svenska slavar i Turkiet och Nordafrika och orientalismens formering, 1660-1760
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 3b1e8e16-3049-432e-af88-fdbc80d2ec2a (old id 1735558)
- date added to LUP
- 2016-04-01 14:56:00
- date last changed
- 2018-11-21 20:31:40
@article{3b1e8e16-3049-432e-af88-fdbc80d2ec2a,
abstract = {{Den här artikeln belyser hur långa linjer kan bedrivas också kring känslor som omsorg och medkänsla. Därigenom önskar vi nyansera en traditionell berättelse om västerlandets historia, som i hög grad förklarat historien som en förnuftslig och handgriplig triumf över tidigare dominerande känslor som ångest och rädsla. En sådan förklaringsmodell baseras på teorier om känslor som inte längre har stöd i beteende- och naturvetenskaper. Genom att behandla medkänsla bland människor inte enbart som ett kulturellt värde, utan som ett kognitivt och neurologiskt, vill vi belysa hur gemenskaper, som familj, by, socken, landskap, stat initieras och vidmakthålls. Begreppet medkänsla fungerar här som ett analytiskt verktyg, men också som ett empiriskt begrepp. Tre nivåer av begreppet lyfts fram: först betraktas det som en kognitiv känsla, sedan som ett artikulerat samhälleligt ideal, dygd eller värde, och slutligen i dess institutionaliserade form. Resonemangen utgår ifrån nutida känsloforskning, som lyfter fram de fysiologiska dimensionerna av vår konstitution. Vi intresserar oss också för det dilemma som ständigt tycks uppstå mellan intentionerna att möta människors behov, å ena sidan, och resultaten eller konsekvenserna av dem, å den andra. Konsekvenser av diskvalificering är inte sällan uteslutning, något vi människor tycks frukta mer än något annat. Denna artikel behandlar medkänslan som en väsentlig grundval för hur samhällen uppstår och utformas. Människans trygghetsskapande och omsorgsarbete har därmed djupa historiska rötter. Artikeln önskar sålunda utmana en traditionell historieskrivning som i alltför hög betonat en mänsklighetens moraliska och empatiska utveckling.}},
author = {{Östlund, Joachim and Sandén, Annika}},
issn = {{0345-469X}},
keywords = {{compassion; caring; emotions; evolution; continuity; premodern; welfare; ouside/inside}},
language = {{swe}},
pages = {{593--613}},
publisher = {{Svenska historiska föreningen}},
series = {{Historisk Tidskrift}},
title = {{Medkänslans makt och gränser. Nya linjer i känslornas historia}},
volume = {{4}},
year = {{2010}},
}