Högsta förvaltningsdomstolens (o)förmåga att våga fråga? - en analys av förhandsavgörandeinstitutets ställning på det direkta beskattningsområdet i Sverige
(2022) In Skattenytt p.625-651- Abstract (Swedish)
- Skyldigheten att begära förhandsavgörande har under senare år aktualiserats i en rad avgöranden från EU-domstolen. Samtidigt som domstolen för första gången har fällt en medlemsstat för att inte uppfylla nämnda skyldighet i Kommissionen mot Frankrike (mål C-416/17) har EU-domstolen delvis lättat de krav som ställs på nationella domstolar genom den s.k. Cilfit-doktrinen. I en rykande färsk artikel, direkt från pressarna (eller dess digitala motsvarighet) från Skattenytt (SN 2022 s. 625), diskuterar och analyserar jag hur Högsta förvaltningsdomstolen hanterat frågan om att begära förhandsavgörande under år 2018-2021 i ljuset av EU-domstolens senaste praxis.
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/1b48454d-48c5-41a2-86b0-3b90d6a5afef
- author
- Croneberg, Richard LU
- organization
- publishing date
- 2022-12-01
- type
- Contribution to journal
- publication status
- published
- subject
- keywords
- Förhandsavgörande, EU-domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, Skatterätt, Finansrätt, Tax law, Fiscal law
- in
- Skattenytt
- issue
- 6
- pages
- 26 pages
- publisher
- Skattenytt
- ISSN
- 0346-1254
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 1b48454d-48c5-41a2-86b0-3b90d6a5afef
- date added to LUP
- 2022-12-28 13:05:29
- date last changed
- 2024-01-12 13:19:04
@article{1b48454d-48c5-41a2-86b0-3b90d6a5afef, abstract = {{Skyldigheten att begära förhandsavgörande har under senare år aktualiserats i en rad avgöranden från EU-domstolen. Samtidigt som domstolen för första gången har fällt en medlemsstat för att inte uppfylla nämnda skyldighet i Kommissionen mot Frankrike (mål C-416/17) har EU-domstolen delvis lättat de krav som ställs på nationella domstolar genom den s.k. Cilfit-doktrinen. I en rykande färsk artikel, direkt från pressarna (eller dess digitala motsvarighet) från Skattenytt (SN 2022 s. 625), diskuterar och analyserar jag hur Högsta förvaltningsdomstolen hanterat frågan om att begära förhandsavgörande under år 2018-2021 i ljuset av EU-domstolens senaste praxis.}}, author = {{Croneberg, Richard}}, issn = {{0346-1254}}, keywords = {{Förhandsavgörande; EU-domstolen; Högsta förvaltningsdomstolen; Skatterätt; Finansrätt; Tax law; Fiscal law}}, language = {{swe}}, month = {{12}}, number = {{6}}, pages = {{625--651}}, publisher = {{Skattenytt}}, series = {{Skattenytt}}, title = {{Högsta förvaltningsdomstolens (o)förmåga att våga fråga? - en analys av förhandsavgörandeinstitutets ställning på det direkta beskattningsområdet i Sverige}}, year = {{2022}}, }