"Vi kanske kommer igen, om det låser sig" : Kvinnors och mäns möte med familjerådgivning.

Abstract

This dissertation is the result of an evaluation of family counselling (FC) in a middle-sized city in Sweden. The findings support results from earlier studies of family counselling which indicate that people have a positive attitude to counselling. But this finding led to questions that remained unanswered in earlier research. What is it particularly in FC treatment that brings about a result, which invokes a positive attitude? What social conditions are included in the meetings between FC and men and women availing themselves of FC’s services, which contribute to positive results? My purpose in this dissertation has been to study and understand the levels where the points of contact appear between the efforts of women and men to solve their relationship problems and conflicts and the therapeutical work of FC and how points of contact are related to each other. Three social logics within the rationality of modern society converge within the points of contact: the normative ideal of society as a social project, the scientific and technical rationality of the therapeutical work, and the practical rationality of the persons that take contact with FC. The social and cognitive conditions that constitute structures and mechanisms of power in modern society affect the material conditions and the psychosocial conditions of the organization of life together. When the material and psychosocial conditions among couples with problems are impacted, the need for change arises. It is the conditions that directly and practically affect everyday life within the practical life spheres that a couple by themselves try to change. In spite of the fact that the conflicts in these spheres constitute a clear pattern beyond the conflicts and crisis among those who turn to FC, it is not these aspects, beyond the immediate conflict, persons want help with. When the conflicts lead to crisis the subjective psychosocial conditions appear as a lack of meaning in the relationship, as a lack of understanding of reality, and a lack of control of one’s own life or of life together. It is the need for change, of, or re-establishment of these psychosocial conditions that lead some people to contact FC. It is on this psychosocial level that therapeutical work within the FCs activities treat persons’ aim to re-establish a functional life. The results of the therapeutical treatment are clearly positive. This does not mean that the results of the treatment can break the structures and mechanisms of power on which the conflict arose. In some cases it can mean the reinforcement of the hidden or potential power that legitimates structural situations. Since it is on the psychosocial level that the therapeutical treatment works, the main power structure within the couple’s relationship is not affected. Furthermore they tend to reproduce the structure of conflicts and crisis within the couples relationship.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Kring familjeproblematiken och för behandlingen av familjekonflikter har det svenska samhället organiserat olika sociala verksamheter som traditionellt regleras av Socialtjänstlagen. Familjerådgivningen är en av dessa verksamheter och definieras som en psykoterapeutisk behandling, till vilken en eller båda parter vänder sig oftast på frivillig basis när de upplever att de inte får någon ordning på sitt parförhållande. Denna avhandling är ett resultat av en utvärdering av en Familjerådgivningsbyrå (FR) i en medelstor stad i Sverige. Resultatet av utvärderingen bekräftar resultaten från tidigare studier av familjerådgivningsverksamhet i Sverige som visar att verksamheten har en positiv påverkan på personernas hälsa och att de hjälpsökande var övervägande nöjda och positiva till behandlingen. Men dessa resultat leder till frågor som har lämnats obesvarade av tidigare studier. Är det något särskilt med den terapeutiska behandlingen som frambringar dessa positiva resultat och inställningar till behandlingen? Vilka sociala förutsättningar ingår i detta möte och gör dessa positiva resultat möjliga? Varför vänder sig dessa män och kvinnor, som under långa perioder har försökt hantera sina konflikter utan att lyckats, till FR? Varför utlämnar dessa personer sitt privata liv till utomstående okända experter? Avhandlingen syftet är att studera kontaktpunkterna mellan kvinnors och mäns strävan att lösa parrelationers konflikter och det institutionella och terapeutiska arbetet inom ramen för en familjerådgivningsverksamhet. Min avsikt har varit att på en mer abstrakt nivå, studera och förstå på vilka plan dessa beröringspunkter uppstår och hur de förhåller sig till varandra. Det centrala antagandet i avhandlingen är att vid dessa beröringspunkter sammanfaller huvudsakligen tre sociala tendenser inom det moderna samhällets rationalitet, nämligen: a) det normativa och rationella idealet av samhället som socialt projekt, b) den vetenskapliga och tekniska rationaliteten i det terapeutiska arbetet och c) den praktiska rationaliteten hos de män och kvinnor som vänder till familjerådgivningsverksamheten. Antagandet innefattar också idén om att i dessa beröringspunkter ingår sociala förutsättningar och förståelsemekanismer och processer som utformar människors praktiska rationalitet. Dessa sociala och kognitiva förutsättningar konstituerar i sin tur maktstrukturer och maktmekanismer som inverkar på relationen mellan man och kvinna inom parförhållandet och utgör därmed en del av de grunderna för organisering av livet tillsammans. Dessa maktstrukturer är en del av de aspekter som skapar konflikter och bidrar till att förvränga parternas förståelseprocess av det egna livet och livet tillsammans. I enlighet med detta centrala antagande har den interna förbindelsen mellan sociala förutsättningar och de mekanismer och processer som utformar den praktiska rationaliteten hos de personer som vänder sig till familjerådgivningen varit avhandlingens centrala studieobjekt. Studiens syfte i denna avhandling är dubbel: ett empiriskt och ett teoretiskt. Det empiriska syftet är att redogöra för hur de sociala förutsättningar, de mekanismer och processer som utformar den praktiska rationaliteten ser ut hos de kvinnor och män som vänder sig till familjerådgivningen och hur de omformas eller påverkas av det terapeutiska arbetet. Det teoretiska syftet är att ställa studiens resultat i kontexten av det moderna samhällets tre rationalitetslogiker som utgör beröringspunkterna mellan Familjerådgivning som samhällsinstitution och de män och kvinnor som vänder sig till denna verksamhet. Materiella och psykosociala förutsättningar är väsentliga för mannens och kvinnans organisering av livet tillsammans. Medan de förra berör praktiska aspekter såsom omsorg om barn, hushållsarbete, hushållsekonomi osv., berör de senare aspekterna som förståelse, meningsfullhet och kontroll av det egna livet och livet tillsammans. När dessa två typer av förutsättningar påverkas av samhällets olika sociala strukturer och av det sätt mannen och kvinnan organiserar sin kärleksrelation, uppstår såväl behov av och benägenhet för förändringar i relationen. Detta kan leda till konflikter och kriser i parrelationen. Det är förmodligen de förutsättningar som på ett praktiskt och direkt sätt påverkar det vardagliga livet inom de praktiska livsområdena, som paret på egen hand försöker förändra och i bästa fall försöker lösa de konflikter som orsakas vid dessa försök. Trots att konflikter på dessa områden bildar ett tydligt mönster bakom parets problematik och kriser bland dem som vänt sig till Familjerådgivningen, är det inte dessa aspekter som dessa par vill ha hjälp med. När konflikterna blir bestående eller leder till kriser och det upplevs att det inte finns förutsättningar för konstruktiva lösningar eller hantering av konflikter, eller när maktspelet inom parförhållandet inte skapar förutsättningar för ett fungerande liv tillsammans, blir de subjektiva psykosociala förutsättningarna mer påtagliga. Dessa psykosociala förutsättningar framträder just som brist på meningsfullhet i relationen, brist på begriplighet i verkligheten och på kontroll av det egna livet eller livet tillsammans. Det är behovet av förändringar i eller återställande av dessa existentiella psykosociala förutsättningar som gör att en del av personerna som inte får någon ordning i sitt parförhållande vänder sig till Familjerådgivningen. Det är på detta psykosociala plan av människors förståelseprocess av verkligheten som det terapeutiska arbetet inom familjerådgivningsverksamheten bemöter dessa personers strävan att återställa ett fungerande liv, antingen tillsammans eller separerade. Resultaten av det terapeutiska arbetet är tydligt positiva både under samtalsserien, vid avslutningen av denna samt några månader efter avslutad behandling. Det innebär inte att resultaten av behandlingen kan bryta de grundläggande strukturer och maktmekanismer på vilka konflikterna huvudsakligen uppstår. Därmed inte heller de djuprotade föreställningar om könsskillnader och könsroller som i många fall legitimerar grunderna till olika konflikter mellan kvinna och man. I några fall kan det tvärtom innebära en förstärkning av dessa föreställningar och av en del av den dolda eller den potentiella makt som legitimerar strukturella situationer. Eftersom det är på det psykosociala planet och inte på det sociostrukturella planet som det terapeutiska arbetet försöker motverka och avlägsna de maktmekanismer som påverkar förståelseprocessen och som stör dess grundläggande kommunikativa logik, berörs inte den tvåfaldiga basen och själva maktstrukturen inom paren. Den tvåfaldiga basen och maktstrukturen förutsätter delvis varandra och reproducerar i längden maktmekanismerna och tenderar därmed också till reproduktionen av konfliktstrukturen och krisbilden inom parrelationen.

• author: Zetino Duarte, Mario
• supervisor: [unknown] [unknown]
• opponent: F.D. Carleheden, Mikael, Samhällsvetenskapliga institutionen, Örebro universitet.
• organization: Sociology
• alternative title: "We’ll be back if it doesn’t work!" : Women’s and men’s meeting with Family Counselling
• publishing date: 2003
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
• keywords: psychosocial mechanism of the understandings process, power, understandings process, the logic of practical rationality, Rationality, organization of life, conflicts, family counseling., Sociology, Sociologi
• in: Lund Dissertations in Sociology
• volume: 52
• pages: 246 pages
• defense location: Kulturens hörsal, Lund.
• defense date: 2003-04-11 10:15:00
• external identifiers: other:ISRN: LUSADG/SASO-03/1152/SE
• ISSN: 1102-4712
• ISBN: 91-7267-141-6
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• id: a1bf19ca-5813-40f5-90d4-cbc4912c6be4 (old id 21451)
• date added to LUP: 2016-04-01 15:53:07
• date last changed: 2021-11-17 10:59:26