Kränkning och upprättelse. En replikation av en rättssociologisk enkätstudie

Abstract (Swedish)

I rapporten presenteras ett rättssociologiskt forskningsprojekt som haft arbetstiteln ”Replika av en rättssociologisk undersökning om det allmänna rättsmedvetandet och brottsskadeersättningen”. Att projektet är en ”replika” innebär att syftet har varit att göra en uppföljning på ett ursprungligt forskningsprojekt som i det aktuella fallet utgörs av de enkätundersökningar som presterades i avhandlingen ”Kränkning och upprättelse. En rättssociologisk studie av kränkningsersättning till brottsoffer” (Dahlstrand, 2012). Forskningsprojektet har gått ut på att återupprepa en empiriinsamling och metoddesign som utarbetades för ungefär tio år sedan. Det ursprungliga projektet finansierades av Brottsofferfonden och pågick 2007–2012 medan den replika som kommer att presenteras i denna rapport har finansierats av Ulla V Bondesons stiftelse för rättssociologisk och kriminologisk forskning och pågått 2018–2020. Tanken på att genomföra en replika av de två enkätstudier som presenterades i avhandlingen föddes tack vare att resultaten från avhandlingen fick en del uppmärksamhet. Under flera år efter disputationen återkom kommentaren att det hade varit intressant att se om resultaten som presenterades i avhandlingen skulle upprepas om enkätundersökningarna replikerades. Eftersom ”Ulla V Bondesons Stiftelse för rättssociologisk och kriminologisk forskning” ger forskningsanslag för replikationer av Ulla V Bondesons egna eller andra motsvarande studier söktes finansiering för att följa upp den empiriska studie som under Karl Dahlstrands doktorandprojekt hade titeln ”Rättssociologisk undersökning om det allmänna rättsmedvetandet och brottsskadeersättningen” som professor Karsten Åström var huvudansvarig för.

Det rättssociologiska kunskapsintresset, som motiverar replikan utgår delvis från de teoretiska och praktiska svårigheterna att värdera brottsoffrens kränkningsersättning. I Brottsoffermyndighetens referatsamling anges att ersättning för kränkning utgår från ett ”angrepp på den skadelidandes personliga integritet, vilket i detta sammanhang bäst kan beskrivas som dennes privatliv och människovärde” och ”utgångspunkten vid bestämmande av kränkningsersättning är en skönsmässig bedömning utifrån förhärskande etiska och sociala värderingar.” Syftet med kränkningsersättningen är, förenklat uttryckt, att den ska bidra till en känsla av upprättelse hos brottsoffret men om nivån på ersättningsbeloppet ligger för långt ifrån brottsoffrets egna förväntningar på kränkningsersättningen så finns en risk att ersättningen inte leder till upprättelse. Det är alltså viktigt att ersättningsbeloppet står i proportion till hur allvarlig kränkningen kan anses vara, såväl objektivt som sett ur brottsoffrets perspektiv. Frågan vi ställer oss är således: anser brottsoffer att kränkningsersättningen bidrar till en känsla av upprättelse?

Rapporten är tillägnad minnet av Ulla V Bondeson (1937-2009), professor i kriminologi vid Köpenhamns universitet 1980-2007.

• author: Dahlstrand, Karl and Bergwall, Peter
• organization: Lund University Centre for Business Law (Swedish abbr: ACLU) (research group); Department of Sociology of Law
• publishing date: 2022-03-22
• type: Book/Report
• publication status: published
• subject: Law and Society
• keywords: Replikation, Normer, Kritisk realism, Rättvisa, Kränkningsersättning, Ersättningsrätt, Brottsoffer, PLS-SEM, Skadeståndslagen, Rättsmedvetande
• in: Research report in Sociology of Law
• issue: 1
• edition: 1
• pages: 131 pages
• publisher: Department of Sociology of Law, Lund University
• report number: 2022
• ISSN: 1404-1030
• ISBN: 978-91-7895-913-6
• ISBN: 978-91-7895-914-3
• project: Rättssociologisk undersökning om det allmänna rättsmedvetandet och brottsskadeersättningen. En uppföljning
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• additional info: Andersson, H. (2017) Ersättningsproblem i skadeståndsrätten, Uppsala: Iustus. Andersson, R. (2002) Kriminalpolitikens väsen, Stockholm: Stockholm universitet. Andersson, R & Nilsson R. (2017) Svensk kriminalpolitik, Stockholm: Liber. Antonsdóttir, H. F. (2020) Decentring criminal law: understandings of justice by victim-survivors of sexual violence and their implications for different justice strategies, Lund: Lunds universitet. Aubert, V., Eckhoff, T. & Sveri, K. (1952) En lov i søkelyset: Sosialpsykologisk undersøkelse av den norske hushjelplov, Oslo: Akademisk forlag. Axberger, H. (1996) Det allmänna rättsmedvetandet, Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Baier, M. & Svensson, M. (2018) Om normer, Malmö: Liber. Bengtsson, B. & Strömbäck, E. (2014) Skadeståndslagen. En kommentar, Stockholm: Nordstedts Juridik. Bergwall, P. (2020) “Kritisk realism”, i Schoultz, I. & Nafstad, I. (red.) Om rättssociologisk tillämpning, Lund: Studentlitteratur. Bergwall, P. (2021) Exploring Paths of Justice in the Digital Healthcare: A Socio-Legal Study of Swedish Online Doctors, Lund: Lund Studies in Sociology of Law. Bergwall, P. & Dahlstrand, K (2016) “Law, Materiality & Justice”, i Wahlgren, P. (red.) Scandinavian Studies in Law: Law without the state, Stockholm: Stockholms universitet. Berndtsson, J., Bjereld, U. & Ydén, K. (2020) ”Svensk försvarspolitik i ny terräng”, i Andersson, U., Carlander, A. & Öhberg, P. (red.) Regntunga skyar: SOM-undersökningen 2019, Göteborg: SOM-institutet Göteborgs universitet. Bjarup, J. & Dalberg-Larsen, J. (1994) Retsbegreb, retsanvendelse og retsvidenskab: indføring i almindelig retslære, Århus: Juridisk Bogformidling. Bjerstedt, Å. (1997) Rapportens yttre dräkt, Studentlitteratur: Lund. Bondeson, U. V. (1974) Fången i fångsamhället, Stockholm: Norstedts. Bondeson, U. V. (1979) ”Det allmänna rättsmedvetandet", i U., V. Bondeson (red.), Rationalitet i rättssystemet, Stockholm: Liber. Bondeson, U. V. (2005) Crime and Justice in Scandinavia, Köpenhamn: Thomson. Bondeson, U. V. (2003) Nordic moral climates: value continuities and discontinuities in Denmark, Finland, Norway, and Sweden, New Brunswick, N.J.: Transaction. Brottsoffermyndighetens referatsamling 2020. (2021) Umeå: Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndighetens referatsamling 2017. (2016) Umeå: Brottsoffermyndigheten. Bryman, A. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder, Stockholm: Liber. Button, M., Lewis, C., & Tapley, J. (2014) “Not a victimless crime: The impact of fraud on individual victims and their families”, Security Journal, 27(1), 36–54. Bårnås, K., Dahlstrand, K & Knutsen, V. (2021) ”Voldsoffererstatningsordningen. Opplevd betydning av voldsoffererstatning blant mottakere”, Tidsskrift for erstatningsrett, forsikringsrett og trygderett, nr 1, s. 7–32. Christie, N. (1960) Tvangsarbeid og alkoholbruk, Oslo: Univforl. Christie, N. (1986) ”The ideal victim”, i Fattah, E. A. (red.) From Crime Policy to Victim Policy. Basingstoke: MacMillan, 17–30. Dahlman, C. (2010) Rätt och rättfärdigande. En tematisk introduktion i allmän rättslära, Lund: Studentlitteratur. Dahlstrand, K. (2007) Den anomiska rätten. Om undantagskonstruktionen av de rent ideella kränkningsersättningarna, Lund: Research Report in Sociology of Law. Dahlstrand, K. (2012) Kränkning och upprättelse. En rättssociologisk studie av kränkningsersättning till brottsoffer, Lund: Lund Studies in Sociology of Law. Dahlstrand, K. (2013) ”Norms about norms - a Hartian perspective” i Baier, M. (red.) Social and Legal Norms, Farnham: Ashgate. Dahlstrand, K. (2018) ”The Leaking Law” i Febbrajo, A. (red.) Law, Legal Culture and Society: Mirrored Identities of the Legal Order. Abingdon & New York: Routledge. Dahlstrand, K. (2020) “Om ‘kodifierad statsrätt’”, i Schoultz, I. & Nafstad, I. (red.) Om rättssociologisk tillämpning, Lund: Studentlitteratur. Dahlstrand, K. & Bergwall, P. (2020) “Some preliminary results from two surveys about perceived justice in relation to criminal injuries compensation”, (Konferensbidrag) Law and Digital Society: Re-Imagining the Futures, Lund: Lunds universitet. Esaiasson, P. (2007) Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm: Norstedts juridik. Ekelöf, P.O. (1942) Straffet, skadeståndet och vitet: en studie över de rättsliga sanktionernas verkningssätt. Uppsala: Lundequist. Ericsson, D. (2019) Myter om metod, Lund: Studentlitteratur. Eriksson, L. D. (red.) (1967) Varning för vård: En bok om frihetsberövande, vårdanstalter och vårdideologi, Helsingfors: Söderström. Ewick, P. & Silbey, S. S. (1998) The common place of law: Stories from everyday life, London: University of Chicago Press. Falk, E. (2020) ”Den nationella SOM-undersökningen 2019”, i Andersson, U., Carlander, A. & Öhberg, P. (red.) Regntunga skyar: SOM-undersökningen 2019, Göteborg: SOM-institutet Göteborgs universitet. Friberg, S. (2010) Kränkningsersättning: Skadestånd för kränkning genom brott, Uppsala: Uppsala universitet. Fuller, L. L. (1967) Legal fictions, Stanford: Calif. Granström, G. & Mannelqvist, R. (red.) (2016) Brottsoffer: rättsliga perspektiv, Lund: Studentlitteratur. Gunnarsson, Å., Svensson, E., Käll, J. & Svedberg, W. (2018) Genusrättsvetenskap, Lund: Studentlitteratur. Hart, H. L. A. (1961) The concept of law, Oxford: Clarendon. Henson, B., Reyns, B. W., & Fisher, B. S. (2013) “Fear of Crime Online? Examining the Effect of Risk, Previous Victimization, and Exposure on Fear of Online Interpersonal Victimization”, Journal of Contemporary Criminal Justice, 29(4), 475–497. Hertogh, M. L. M. (2018) Nobody's law: Legal consciousness and legal alienation in everyday life. London: Palgrave Macmillan. Hydén, H. (2002) Rättssociologi som rättsvetenskap, Lund: Studentlitteratur. Ihering v. R. (1941) Striden för rätten, Stockholm: Natur och kultur. Jansen, J., & Leukfeldt, R. (2018) “Coping with cybercrime victimization: An exploratory study into impact and change”, Journal of Qualitative Criminal Justice and Criminology, 6(2), 205–228. Jerre, K. & Tham, H. (2010) Svenskarnas syn på straff, Stockholm: Stockholms universitet. Lehrberg, B. (2001) Praktisk juridisk metod, Uppsala: Iustus. Nestius, H. (red.) (1969) Behandling som straff: 23 debattinlägg om nordisk kriminalpolitik. Uppsala: Fören. Verdandi. Nilsen, L. G., Langballe, Å., & Dyb, G (2016) Men hva er det egentlig ment for?, Oslo: NKVTS. Nordin, S. (2011) Filosoferna: Det västerländska tänkandet sedan år 1900, Stockholm: Atlantis. Nordlöf, K. (red.) (2013) Argumentation i nordisk straffrätt, Stockholm: Norstedts juridik. Norrie, A. (2018) ”Love in Law's Shadow: Political Theory, Moral Psychology and Young Hegel's. Critique of Punishment”, Social & Legal Studies, 28: 10¬–30. Lernestedt, C. & Tham, H. (red.) (2011) Brottsoffret och kriminalpolitiken, Stockholm: Norstedts juridik. Oorschot, I., V. (2021) The law multiple: judgment and knowledge in practice. Cambridge: Cambridge University Press. Oscarsson, H., Bergman, T., Bergström, A. & Hellström, J. (2021) Demokratirådets rapport 2021: Polarisering i Sverige, Stockholm: SNS Förlag. Ramberg, C. (2020) Malmströms civilrätt, Stockholm: Liber. Sarnecki, J. (2017) Brottsligheten och samhället, Lund: Studentlitteratur. Sandberg, B & Faugert, S. (2020) Perspektiv på utvärdering, Lund: Studentlitteratur. Schultz, M. (2008) Kränkning: Studier i skadeståndsrättslig argumentation, Stockholm: Jure. Shapland, J., & Hall, M. (2007) “What do we know about the effects of crime on victims?” International Review of Victimology, 14(2), 175–217. Svensson, M. & Dahlstrand, K. (2014) Nätkränkningar: En studie av svenska ungdomars normer och beteenden, Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Svensson, M. (2008) Sociala normer och regelefterlevnad: Trafiksäkerhetsfrågor ur ett rättssociologiskt perspektiv, Lund: Lunds universitet. Tham, H. (2018) Kriminalpolitik. Brott och straff i Sverige sedan 1965, Stockholm: Norstedts juridik. Tamm, D. (1996) Romersk rätt och europeisk rättsutveckling, Stockholm: Nerenius & Santérus. Tamm, D. (2005) Retshistorie: Danmark, Europa, globale perspektiver, Köpenhavn: Jurist- og Økonomforb. Torpman, J. (2002) Rättssystemets lärande, Stockholm: Stockholms universitet. Wagnsson, C., Olsson, E.-K., & Nilsen, I. (2020) ”Gendered Views in a Feminist State: Swedish Opinions on Crime, Terrorism, and National Security”, Gender & Society, 34(5), s. 790–817. Wahlgren, P. (2014) Lagstiftning: Rationalitet, teknik, möjligheter, Stockholm: Jure. Virkningene av voldsoffererstatning. FoU-prosjekt på oppdrag for Justis- og beredskapsdepartementet (2019). Hämtad 11 februari 2022 från: https://www.regjeringen.no/contentassets/7525389093a2426981176ac506def211/rapport
• id: 40517edf-4477-4192-ba91-a872f20a9da0
• date added to LUP: 2021-06-03 13:15:26
• date last changed: 2023-05-10 07:35:16