The Diabetes Incidence Study in Sweden (DISS): Ascertainment, risk factors, and problems with classification
(2001)- Abstract
- The Diabetes Incidence Study in Sweden (DISS) registers diabetes in young adults aged 15-34 years in Sweden. This thesis aims to validate the ascertainment, methods in the classification of diabetes, and putative etiological factors such as family background, psychological stress, and BMI, that may affect the incidence of diabetes in young adults, in the DISS registry. The capture-recapture method was used in the evaluation of ascertainment, whereas C-peptide and islet antibodies (islet cell antibodies ?ICA? and glutamic acid decarboxylase antibodies ?GADA?) were used in the classification of diabetes. In a case-control study 1992-1993, autoimmune Type 1 diabetic patients were compared with controls. Body mass index (BMI) was calculated... (More)
- The Diabetes Incidence Study in Sweden (DISS) registers diabetes in young adults aged 15-34 years in Sweden. This thesis aims to validate the ascertainment, methods in the classification of diabetes, and putative etiological factors such as family background, psychological stress, and BMI, that may affect the incidence of diabetes in young adults, in the DISS registry. The capture-recapture method was used in the evaluation of ascertainment, whereas C-peptide and islet antibodies (islet cell antibodies ?ICA? and glutamic acid decarboxylase antibodies ?GADA?) were used in the classification of diabetes. In a case-control study 1992-1993, autoimmune Type 1 diabetic patients were compared with controls. Body mass index (BMI) was calculated from weight and height in the registration forms 1983-1999. Level of ascertainment in the DISS registry was 0.86 for Type 1 diabetes. Clinical characteristics at diagnosis or C-peptide values 2.5-3 years after diagnosis did not clarify whether the type of diabetes was of autoimmune (Type 1 diabetes) origin or not. Six years after diagnosis of diabetes in the 1987-1988 cohort, 72% of patients at diagnosis considered to have Type 2 or unclassifiable diabetes, were insulin-treated and ICA or GADA at diagnosis were present in 74% of this group of patients compared with only 12% in those still non-insulin treated. The positive predictive values for later insulin treatment were for ICA and GADA 100%, for ICA alone 98%, and for GADA alone 95%. In the case-control study, heredity for diabetes (OR 2.6) and a positive association of being born of Swedish mothers were associated with a development of diabetes. Major stress factors, however, were not associated with the development of diabetes. In addition, BMI at diagnosis but not the incidence of diabetes increased during the years 1983-1999. In conclusion, islet antibodies improved the classification of diabetes. Autoimmune Type 1 diabetic patients were more exposed to heredity for diabetes but no major prediabetic stress factors or environmental factors were detected. BMI at diagnosis but not the incidence of diabetes had increased during 1983-1999. Ascertainment of Type 1 diabetic patients was adequate in DISS. (Less)
- Abstract (Swedish)
- Popular Abstract in Swedish
Patienter med diabetes mellitus har högt blodsocker. Insulin reglerar blodsockervärdena. Redan i slutet av 1800 talet föreslogs att skulle det finnas två olika typer av diabetes, den ena beroende på bristande insulinbildning, den andra beroende på bristande insulineffekt. I början av 1900 talet utvecklades insulinframställningen. Observationer av blodsockernivåerna i blodet efter insulin injektioner ledde till att en uppdelning i ”insulinkänslig” respektive ”insulinresistent” diabetes föreslogs. Så småningom utvecklades metoder att mäta förekomsten av insulin i blodet och man fann då att insulinkrävande diabetes är knuten till insulinbrist och omvänt att patienter med en icke-insulinkrävande... (More) - Popular Abstract in Swedish
Patienter med diabetes mellitus har högt blodsocker. Insulin reglerar blodsockervärdena. Redan i slutet av 1800 talet föreslogs att skulle det finnas två olika typer av diabetes, den ena beroende på bristande insulinbildning, den andra beroende på bristande insulineffekt. I början av 1900 talet utvecklades insulinframställningen. Observationer av blodsockernivåerna i blodet efter insulin injektioner ledde till att en uppdelning i ”insulinkänslig” respektive ”insulinresistent” diabetes föreslogs. Så småningom utvecklades metoder att mäta förekomsten av insulin i blodet och man fann då att insulinkrävande diabetes är knuten till insulinbrist och omvänt att patienter med en icke-insulinkrävande diabetes hade förhöjda halter av insulin i blodet, talande för ett motstånd mot insulin ute i kroppen. Diabetes beroende på insulinbrist var vanlig vid barndiabetes medan den andra formen var vanligast hos äldre. Under 1970 talet kunde man påvisa inflammation i de s.k. ?-cellerna belägna i de s.k. Langerhanska öarna i bukspottkörteln vilket leder till undergång av dessa ?-celler och därmed brist på insulin. Man kunde också beskriva särskilda antikroppar, ö-antikroppar, riktade mot dessa insulinproducerande ?-celler. Man kunde nu också påvisa att insulinkrävande diabetes var förknippad med vissa s.k. HLA gener, gener som styr immunförsvaret. Man betraktar därmed insulinkrävande diabetes som en autoimmun sjukdom. Kriterierna för vilka blodsockernivåer som motiverar diagnosen diabetes var fram till 1980 oklara. WHO gav 1981 förslag på vilka kriterier som skulle gälla för diabetessjukdom. Man hade nu en gemensam grund i det fortsatta arbetet. Kartläggningen av diabetessjukdomens förekomst i olika länder inleddes under 1970 talet. Huvudintresset var inriktat på den vanligaste formen av sjukdomen, vuxendiabetes = Typ 2 diabetes, icke-insulinkrävande diabetes, som svarar för ca 90 % av all diabetes. Upptäckten av att insulinkrävande diabetes = Typ 1 diabetes var en autoimmun sjukdom ledde till att intresset även riktades mot denna typ av sjukdomen. Tidigare kartläggningar av sjukdomen hade vilat på genomgång av patientjournaler. Under slutet av 1970 talet tillkom register uppbyggda genom en kontinuerlig registrering av nyinsjuknade fall av Typ 1 diabetes. Nästan alltid var det dock barndiabetes i åldrarna 0-14 år som kartlades. Kunskaper om sjukdomens utbredning bland unga vuxna 15-34 år saknades. Möjligheterna att bedriva en sådan rapportering i Sverige bedömdes som goda. Den första januari 1983 startades en riksomfattande registrering av alla nya fall av diabetes i Sverige i åldrarna 15-34 år, Diabetes Incidens Studien i Sverige, DISS. Denna studie ger fortlöpande kunskap om diabetes insjuknandet i landet och har visat att Sverige har en hög insjuknandefrekvens (incidens) av diabetes i åldrarna 15-34 år med en stor dominans för män. I delarbete I undersöktes den s.k. validiteten. Hur väl mäts den verkliga förekomsten av nyinsjuknade fall av diabetes i DISS registret? Detta arbete påvisade en tillfredsställande grad av säkerhet i registreringen, 86 % av alla nyinsjuknade fall av Typ 1 diabetes rapporterades. I delarbete II undersöktes den kliniska sjukdomsbilden vid insjuknandet jämfört med förhållandena vid en uppföljning 2,5-3 år senare. Vid uppföljningen mättes även nivåerna av C-peptid (ett mått på den egna insulinbildningen) i blodet. Studien visade att en klassificering baserad på insjuknandebilden och ett C-peptid prov vid uppföljningen efter 2,5–3 år inte kunde korrekt klassificera Typ 1 eller Typ 2 diabetes. Fyndet bekräftade behovet av en ny klassificering som utgår från andra kännetecken än rent kliniska. I delarbete III undersöktes om ö-antikroppar bättre kunde klassificera patienter som Typ 1 eller Typ 2 diabetes. Blodprov tagna 1987-1988 hade visat att 25 % av Typ 2 diabetikerna och 50 % av de med Oklassificerbar diabetes hade sådana ö-antikroppar. Efterundersökning visade nu att merparten av dessa var insulinkrävande. Bestämning av ö-antikroppar vid diagnosen förbättrar således klassificeringen. I delarbete IV studeras faktorer av betydelse för insjuknandet i diabetes. En fall-kontroll studie (patienter jämföres med kontroller) visade att diabetes i familjen och en svensk bakgrund var kraftiga riskfaktorer för diabetes. Att stress skulle påverka insjuknandet i diabetes kunde inte påvisas. I delarbete V undersöktes utvecklingen av vikt, uttryckt som Body mass index, BMI, hos nyinsjuknade diabetiker. Undersökningen visade att BMI har ökat under 1983-1999, både vid Typ 1 och Typ 2 diabetes. Trots denna ökning var antalet nya fall av diabetes per år detsamma Sammanfattningsvis visar denna avhandling att bestämning av ö-antikroppar är nödvändig för en korrekt klassificering av diabetes hos unga vuxna. Några tecken på att stressfaktorer bidrar till utvecklingen av diabetes kunde ej påvisas men ärftlighet och svenskt ursprung var riskfaktorer för diabetes. BMI har under åren ökat markant hos unga vuxna med diabetes men antalet nya fall av diabetes har inte ökat. DISS registret mäter med en tillfredsställande hög säkerhet den verkliga insjuknandefrekvensen av Typ 1 diabetes i landet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/41944
- author
- Littorin, Bengt LU
- supervisor
- opponent
-
- Wändell, Per
- organization
- publishing date
- 2001
- type
- Thesis
- publication status
- published
- subject
- keywords
- type 1, stress, register, life events, incidence, ICA, family characteristics, GADA, epidemiology, diabetes mellitus, classification, Ascertainment, BMI, type 2, unclassifiable, year of diagnosis., Endocrinology, secreting systems, diabetology, Endokrinologi, sekretion, diabetologi
- pages
- 115 pages
- publisher
- Bengt Littorin, Södervärns Vårdcentral, Ahlmansgatan 12, S-214 27 Malmö, Sweden,
- defense location
- Lilla Aulan, FMC, Ing 59, U-MAS
- defense date
- 2001-10-26 13:15:00
- external identifiers
-
- other:ISRN: LUMEDW/MESO-1028-SE
- ISBN
- 91-268-5001-6
- language
- English
- LU publication?
- yes
- id
- 555eb35b-07d6-403d-a684-c419f5f29894 (old id 41944)
- date added to LUP
- 2016-04-04 11:23:30
- date last changed
- 2018-11-21 21:04:31
@phdthesis{555eb35b-07d6-403d-a684-c419f5f29894,
abstract = {{The Diabetes Incidence Study in Sweden (DISS) registers diabetes in young adults aged 15-34 years in Sweden. This thesis aims to validate the ascertainment, methods in the classification of diabetes, and putative etiological factors such as family background, psychological stress, and BMI, that may affect the incidence of diabetes in young adults, in the DISS registry. The capture-recapture method was used in the evaluation of ascertainment, whereas C-peptide and islet antibodies (islet cell antibodies ?ICA? and glutamic acid decarboxylase antibodies ?GADA?) were used in the classification of diabetes. In a case-control study 1992-1993, autoimmune Type 1 diabetic patients were compared with controls. Body mass index (BMI) was calculated from weight and height in the registration forms 1983-1999. Level of ascertainment in the DISS registry was 0.86 for Type 1 diabetes. Clinical characteristics at diagnosis or C-peptide values 2.5-3 years after diagnosis did not clarify whether the type of diabetes was of autoimmune (Type 1 diabetes) origin or not. Six years after diagnosis of diabetes in the 1987-1988 cohort, 72% of patients at diagnosis considered to have Type 2 or unclassifiable diabetes, were insulin-treated and ICA or GADA at diagnosis were present in 74% of this group of patients compared with only 12% in those still non-insulin treated. The positive predictive values for later insulin treatment were for ICA and GADA 100%, for ICA alone 98%, and for GADA alone 95%. In the case-control study, heredity for diabetes (OR 2.6) and a positive association of being born of Swedish mothers were associated with a development of diabetes. Major stress factors, however, were not associated with the development of diabetes. In addition, BMI at diagnosis but not the incidence of diabetes increased during the years 1983-1999. In conclusion, islet antibodies improved the classification of diabetes. Autoimmune Type 1 diabetic patients were more exposed to heredity for diabetes but no major prediabetic stress factors or environmental factors were detected. BMI at diagnosis but not the incidence of diabetes had increased during 1983-1999. Ascertainment of Type 1 diabetic patients was adequate in DISS.}},
author = {{Littorin, Bengt}},
isbn = {{91-268-5001-6}},
keywords = {{type 1; stress; register; life events; incidence; ICA; family characteristics; GADA; epidemiology; diabetes mellitus; classification; Ascertainment; BMI; type 2; unclassifiable; year of diagnosis.; Endocrinology; secreting systems; diabetology; Endokrinologi; sekretion; diabetologi}},
language = {{eng}},
publisher = {{Bengt Littorin, Södervärns Vårdcentral, Ahlmansgatan 12, S-214 27 Malmö, Sweden,}},
school = {{Lund University}},
title = {{The Diabetes Incidence Study in Sweden (DISS): Ascertainment, risk factors, and problems with classification}},
year = {{2001}},
}