Idéer om rationalitet och biologisk diversitet i svensk skogsvetenskap under tidigt 1900-tal
(2024) Idehistoria på gång 2024- Abstract (Swedish)
- Odlingstekniken monokultur bygger på en ekonomisk rationalism som säger att hela odlingsytan ska upptas av den gröda eller det trädslag som är föremål för markägarens kommersiella intresse. Därtill ska all annan växtlighet betraktas som ett ogräs som konkurrerar med odlingsverksamheten om ljus, näring och utrymme. Monokulturen, samt dess ekonomiskt-rationella motivering, dominerar idag odlingslandskapet närmast fullständigt, inom jordbruket såväl som skogsbruket. Många forskare ser monokulturens framväxt och framgång som en logisk följd av industrisamhällets historiska strävan efter att rationalisera naturresursutvinningen i syfte att maximera vinsten och optimera produktionen. I denna presentation diskuterar jag ett exempel på att... (More)
- Odlingstekniken monokultur bygger på en ekonomisk rationalism som säger att hela odlingsytan ska upptas av den gröda eller det trädslag som är föremål för markägarens kommersiella intresse. Därtill ska all annan växtlighet betraktas som ett ogräs som konkurrerar med odlingsverksamheten om ljus, näring och utrymme. Monokulturen, samt dess ekonomiskt-rationella motivering, dominerar idag odlingslandskapet närmast fullständigt, inom jordbruket såväl som skogsbruket. Många forskare ser monokulturens framväxt och framgång som en logisk följd av industrisamhällets historiska strävan efter att rationalisera naturresursutvinningen i syfte att maximera vinsten och optimera produktionen. I denna presentation diskuterar jag ett exempel på att monokulturens historia trots allt är mer komplicerad. Under det sena 1800- och tidiga 1900-talet framhöll jägmästare, naturvetare och andra verksamma inom disciplinen skogsvetenskap att skogen, ur ett strikt ekonomiskt rationellt perspektiv inriktat mot att maximera vinsten och optimera produktionen, inte skulle skötas som en monokultur, utan tvärt om som en blandskog med bevarandet av artrikedom och olika ekologiska samspel som riktmärken. Biologisk diversitet uppfattades därmed som uttryck för ett rationellt tillvägagångssätt medan monokulturer och ett alltför specialiserat skogslandskap sågs som ett hinder för att vrida upp produktionstakten. Med utgångspunkt i svenska debatter under tidigt 1900-tal visar jag hur företrädare för denna position argumenterade, vad som motiverade deras tankegångar samt varför opinionen till slut vände och den gängse skogsvetenskapliga ståndpunkten i Sverige i stället blev att förespråka monokulturer. Presentationen berör frågor av relevans för de vidare fälten miljöhistoria, teknikhistoria och vetenskapshistoria men skildrar också en mer specifik institutionell utvecklingslinje inom skogsvetenskapen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/431ad385-6611-4fe9-9cdd-f80fa1d435c1
- author
- Jönsson, Jimmy
LU
- organization
- publishing date
- 2024
- type
- Contribution to conference
- publication status
- unpublished
- subject
- conference name
- Idehistoria på gång 2024
- conference location
- Umeå, Sweden
- conference dates
- 2024-10-10 - 2024-10-11
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 431ad385-6611-4fe9-9cdd-f80fa1d435c1
- date added to LUP
- 2024-10-18 10:36:31
- date last changed
- 2025-04-04 14:17:22
@misc{431ad385-6611-4fe9-9cdd-f80fa1d435c1, abstract = {{Odlingstekniken monokultur bygger på en ekonomisk rationalism som säger att hela odlingsytan ska upptas av den gröda eller det trädslag som är föremål för markägarens kommersiella intresse. Därtill ska all annan växtlighet betraktas som ett ogräs som konkurrerar med odlingsverksamheten om ljus, näring och utrymme. Monokulturen, samt dess ekonomiskt-rationella motivering, dominerar idag odlingslandskapet närmast fullständigt, inom jordbruket såväl som skogsbruket. Många forskare ser monokulturens framväxt och framgång som en logisk följd av industrisamhällets historiska strävan efter att rationalisera naturresursutvinningen i syfte att maximera vinsten och optimera produktionen. I denna presentation diskuterar jag ett exempel på att monokulturens historia trots allt är mer komplicerad. Under det sena 1800- och tidiga 1900-talet framhöll jägmästare, naturvetare och andra verksamma inom disciplinen skogsvetenskap att skogen, ur ett strikt ekonomiskt rationellt perspektiv inriktat mot att maximera vinsten och optimera produktionen, inte skulle skötas som en monokultur, utan tvärt om som en blandskog med bevarandet av artrikedom och olika ekologiska samspel som riktmärken. Biologisk diversitet uppfattades därmed som uttryck för ett rationellt tillvägagångssätt medan monokulturer och ett alltför specialiserat skogslandskap sågs som ett hinder för att vrida upp produktionstakten. Med utgångspunkt i svenska debatter under tidigt 1900-tal visar jag hur företrädare för denna position argumenterade, vad som motiverade deras tankegångar samt varför opinionen till slut vände och den gängse skogsvetenskapliga ståndpunkten i Sverige i stället blev att förespråka monokulturer. Presentationen berör frågor av relevans för de vidare fälten miljöhistoria, teknikhistoria och vetenskapshistoria men skildrar också en mer specifik institutionell utvecklingslinje inom skogsvetenskapen.}}, author = {{Jönsson, Jimmy}}, language = {{swe}}, title = {{Idéer om rationalitet och biologisk diversitet i svensk skogsvetenskap under tidigt 1900-tal}}, year = {{2024}}, }