Outdoor Mobility, Place and Older People - Everyday Mobilities in later Life in a Swedish Neighbourhood

Abstract

The overall aim of this thesis is to offer an understanding of everyday mobilities outdoors among older persons from a place- and context-dependent perspective. The emphasis is to take a gentle approach towards an overall perspective with consideration to physical aspects (like the home neighbourhood), social aspects (like social networks and social participation) and mental aspects (like place images, mental maps and fear of crime). The thesis builds on three different studies with a mixed method approach that have resulted in five papers. Two of the studies are qualitative and were conducted in two neighbourhoods in Malmö city, in southern Sweden. The first neighbourhood is a disadvantaged inner-city neighbourhood, which has been highly exposed in mass media. This ethnographical case study includes a critical discourse analysis of newspaper articles, observations, ‘travel-alongs’ and interviews with senior participants of a senior group in the neighbourhood. The study focuses on issues such as fear of crime, social participation and wellbeing in the light of everyday mobilities in later life. The second study, a case study, focuses on the everyday mobilities of older people in a suburb, with longitudinal interviews and time-geographical diaries. The third study is a quantitative study focusing on changes in outdoor mobility. This study is based on a sample of older people in the transition from a two-person household to a single-person household from a questionnaire that went out to households in both Skåne county and Östergötland county in Sweden. Results from the first study show that social participation and social networking in the neighbourhood have positive effects on everyday mobility and fostering positive effects on neighbourhood development. Thus, avoidance and protective behaviour among the seniors occur because of fear of crime, implying restrictions in everyday life mobility. However, social participation in the form of being a part of the senior group and knowing people in the neighbourhood seems to have a salutary effect on fear of crime and a commendatory effect on everyday life mobility. The results from study two show a pronounced dependence on car use. Representations of suburbia - as places of freedom, independence and mobility enabled by private cars - devolve into a harsh reality, i.e. disabling lock-in effects for people gradually losing locomotion, and experiencing diminishing mobility capital and social intercourse. Finally, in the third study the results suggest that society must put more effort into offering good walking conditions, since a) walking seems to be the most important mode of transport for outdoor mobility in this case and b) walking is valuated almost as high as a car after becoming alone in the household regardless of whether the population in our study reported unchanged, decreased or increased mobility.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Äldres vardagliga mobilitet är temat i denna avhandling. Den handlar dels om äldre personer i två bostadsområden i Malmö, dels om äldre personer som har blivit ensamma på äldre dar. Resultaten visar på olika sätt vikten av sociala nätverk och sociala relationer för att äldre personer ska kunna eller vilja ta sig ut om dagarna.

Bostadsområdet för den första delstudien är Sevedområdet i Malmö. Seved har fått en starkt negativ massmedial uppmärksamhet och beskrivs i den lokala dagstidningen som laglöst område, där de boende påstås vara gängens gisslan. Kameraövervakningen av Rasmusgatan i området har också varit ett hett och omdebatterat ämne. Seved är socioekonomiskt utsatt och räknas som ett av Malmös fattigaste områden. Under ett och ett halvt års tid har därför en seniorgrupp följts i en etnografisk studie. Seniorgruppen är ett initiativ från stadsdelsförvaltningen, som arrangerar aktiviteter för äldre personer både utom och inom bostadsområdet. Resultaten från studien visar på ett unikt samarbete mellan olika instanser i Malmö kommun; samarbete sker mellan stadsdelen, Malmö museum, Malmö stadsteater, Malmö stadsarkiv och Studieförbundet Bilda.

Resultaten från den första delstudien visar att samarbetet mellan olika aktörer i Malmö har lett till ökad mobilitet. Äldre personer har fått möjligheten att komma utanför området och besöka teatern, grilla på stranden, rensa och röka sin egen sill med efterföljande båttur på kanalen, besöka julmarknader och mycket mera. ”Livet har fått en ny mening” säger en dam på över nittio år, som samtidigt beskriver hur ensam hon varit innan hon deltog i seniorgruppen. Nu har hon fått ett stort och sammansvetsat socialt nätverk. Övriga deltagare är av samma åsikt, och menar att de nu har ett skäl till att lämna sina lägenheter och vistas ute om dagarna. Vidare anser vare sig de äldre personerna eller personalen att Seveds negativa mediebild stämmer, och man menar att ”media förstör vårt område”. Istället trivs de väl och de känner sig trygga. Samtidigt finns dock tendenser till att de undviker att vistas ute under kvällar och nätter, eller undviker att vistas på vissa platser om de ser ett gäng ungdomar. Andra platser som de undviker är platser som beskrivits negativt i media och som de därför upplever som skrämmande.

Bostadsområdet för den andra delstudien är en villaförort till Malmö. Livet i villaförorten innebär ofta en speciell livsstil. När man är ung handlar det om känslor av frihet, oberoende och naturligtvis användande av bilen som främsta färdmedel. Emellertid kan det för äldre personer leda till en besvärligare vardag: isolering när hälsan successivt försämras och när det sociala nätverket krymper. Att åldras i förorten leder till successivt ökade krav på samhällsstöd och service i närområdet i form av anpassad och tillgänglig kollektivtrafik, sjukvård, assistans osv.

I de återkommande intervjuer som i denna delstudie genomförts med ett äldre par är det tydligt att deras vardagsliv ständigt försvåras och begränsas. De har blivit mer och mer isolerade under årens lopp. Bilen, som tidigare symboliserade friheten, har blivit helt nödvändig och det är svårt för dem att lämna hemmet utan bil. Detta till den grad att promenader som förr gjordes, numera har ersatts av bilturer längs landsvägarna för att på så vis betrakta landskapet från bilfönstret. Det märks tydligt att det äldre paret har en önskan om att upprätthålla det vardagsliv som de tidigare har haft, men med en försämrad hälsa och ett minskat socialt nätverk blir deras livsstil dock allt mera besvärlig. Kollektivtrafiken anses inte som ett realistiskt alternativ. Man upplever att förändringar har skett över tid i förortsområdet; den sociala gemenskapen minskar med alltfler höga staket som boende gömmer sig bakom.

Slutligen i tredje delstudien så ställs frågan om vad som händer med rörligheten när man har blivit ensam i hemmet av ena eller andra anledningen på äldre dagar. Tidigare studier har varnat för att vissa äldre kan komma i kläm om det till exempel alltid är partnern som har kört bil. Den enkätstudie som genomförts inom ramen för denna delstudie sändes ut till hushåll i Skåne och Östergötland uppvisar olika tendenser. Resultaten visar att utomhusaktiviteten förändras på olika sätt när man blir ensam: den kan både öka, minska eller ligga kvar på samma nivå som tidigare beroende på vem man är och vad man har tillgång till för färdmedel. Resultaten visar också att ta sig fram som fotgängare är det främsta sättet för denna grupp att kunna upprätthålla ett aktivt liv, och att färdtjänsten utmärks som speciellt betydelsefull för många som blivit ensamma och bidragit till en ökad utomhusaktivitet.

• author: Stjernborg, Vanessa
• supervisor: Agneta Ståhl; Anders Wretstrand; Mekonnen Tesfahuney
• opponent: Phillips, Judith, Swansea University, United Kingdom
• organization: Transport and Roads
• publishing date: 2014
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Infrastructure Engineering
• keywords: Motility, Social participation, Social sustainability, Suburb, Transition, Urban fear, Wellbeing
• in: Bulletin
• volume: 289
• pages: 85 pages
• defense location: Stora Hörsalen, IKDC, Sölvegatan 26, Lunds Tekniska Högskola.
• defense date: 2014-04-11 10:00:00
• ISBN: 978-91-7473-964-0
• language: English
• LU publication?: yes
• id: 7206d005-c962-4f52-9f12-15987fb10639 (old id 4360395)
• date added to LUP: 2016-04-04 11:04:05
• date last changed: 2020-12-04 11:10:54