Powered mobility device use: participation and accessibility

Abstract

This thesis elucidates the use of powered mobility devices in a Swedish context. The overall aim was to increase

and deepen the knowledge on powered mobility device use in relation to participation and accessibility in different

environments and among different user groups, with a specific focus on independence and autonomy. An additional

aim was to contribute to the knowledge base regarding the optimization of use of such devices. The thesis is based

on four studies in which different research approaches were applied through the combination of different types of

data in order to interpret the complexity of powered mobility device use. Quantitative, qualitative and mixed methods

were utilized. The first study was a prospective cohort study in which data was collected using structured interviews

at baseline and two follow-ups. The second study was an exploratory multiple longitudinal case study. A focus-group

methodology with a descriptive design was used in the third study. The fourth study was a cross-sectional study based

on survey data collected from people with spinal cord injury. The main contribution of the studies that constitute the

empirical basis of this thesis is that the purpose of providing people with powered mobility devices is mostly fulfilled

in that such devices provide their users’ with greater opportunities for participation. Nevertheless, there are also

problems in terms of accessibility in various environmental arenas that have an impact on mobility. An additional

important contribution is that the results show that the experiences of users of powered mobility devices should be

taken seriously as they convey different aspects of how the use of such devices could be optimized. In conclusion,

this thesis contributes to our understanding of the use of powered mobility devices and has the potential to optimize

independence in terms of mobility and participation among users of such devices. Finally, the results have practical

implications for occupational therapy in the provision of powered mobility devices. Likewise, this new knowledge

about the needs of powered mobility device users in terms of accessibility are of importance to politicians, professionals

and other stakeholders engaged in housing provision and physical planning.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Alla människor ska kunna vara delaktiga i samhället och mobilitet är viktigt för att

kunna förflytta sig i bostaden och i samhället i stort. Mobilitet gör det möjligt att vara

delaktig i olika aktiviteter som till exempel sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter.

Den åldrande befolkningen ökar och eftersom förflyttningssvårigheter ökar med

stigande ålder, ökar även antalet förflyttningshjälpmedel som elrullstolar och

elskotrar. Ofta börjar personer med förflyttningssvårigheter att använda enklare

hjälpmedel som käpp, rollator och/eller manuell rullstol. Om det blir svårt att klara

förflyttning med sådana hjälpmedel så kan elrullstol eller elskoter vara lämpliga. En

elrullstol styrs oftast med en joystick och kan användas både inomhus och utomhus

medan en elskoter har styre och oftast används utomhus. Båda typerna av hjälpmedel

är batteridrivna. Vid behov av elrullstol/elskoter görs en individuell bedömning,

vilken oftast utförs av en arbetsterapeut. Vidare är det är vanligt att elrullstol/elskoter

kombineras med andra åtgärder som till exempel bostadsanpassning.

I Sverige är förskrivning av hjälpmedel reglerad i hälso- och sjukvårdslagen. Under

2005 levererades 28 elrullstolar/elskotrar per 10 000 invånare i Sverige. Ett ökat

antal elrullstolar/elskotrar medför i sin tur ökade kostnader för samhället. Det är

därför viktigt att elrullstol och elskoter kan användas till det som de är avsedda

att göra, dvs. att underlätta förflyttning men även att göra det möjligt att klara

vardagliga aktiviteter.

Tidigare forskning har visat att användning av elrullstol/elskoter till stor del gör det

möjligt att kunna förflytta sig och att kunna vara delaktig i vardagliga aktiviteter

men att vissa byggnader i samhället inte är tillgängliga. Vidare så finns det brister i

kunskapen om självständighet i mobilitet när man får elrullstol/ elskoter. Dessutom

behövs mer kunskap om tillgänglighet och även om anpassning av bostäder vid

användning av elrullstol och elskoter vilket i sin tur är viktig kunskap för att

möjliggöra delaktighet. Elrullstol och elskoter har till stor del studerats som ett och

samma hjälpmedel. Därför behövs mer forskning där dessa olika typer av hjälpmedel

studeras som separata hjälpmedel.

66

Avhandlingens övergripande syfte var att öka kunskapen om användning av

elrullstol och elskoter relaterat till delaktighet och tillgänglighet i olika miljöer och

bland olika grupper av användare. Ett annat syfte var att bidra till kunskapsbaserade

interventioner. Avhandlingsarbetet består av fyra delarbeten som baseras på data

från flera olika forskningsprojekt.

Syftet med den första delstudien var att utvärdera effekterna av elrullstol/elskoter

bland dem som börjar använda sådana hjälpmedel. Data samlades in vid tre tillfällen

och 34 personer (23 män och 11 kvinnor där medianåldern var 74 år) följdes under

cirka ett år. Utvärderingen gjordes med hjälp av strukturerade intervjuer utifrån

instrumentet NOMO 1.0. De effekter av förflyttningshjälpmedel som fångas med

detta instrument är förändringar avseende förflyttningsförmågan som sådan och

med hänsyn till vardagliga aktiviteter samt deltagande i samhällslivet, så kallat

förflyttningsrelaterad delaktighet. I denna studie gjordes den första bedömningen

innan deltagarna hade börjat använda sin elrullstol/elskoter, medan den andra

bedömningen gjordes efter fyra månaders användning och den tredje uppföljningen

gjordes efter 1 års användning av elrullstol/elskoter. Resultatet visade att behov

av hjälp av annan person vid förflyttning minskade vid förflyttning utomhus och

inomhus i andra byggnader än bostaden. Vidare visade resultaten att deltagarna

upplevde att det hade blivit enklare att förflytta sig. 80 % av deltagarna ansåg att

förväntningarna på hjälpmedlet hade uppfyllts. Resultaten visade också att före

deltagarna fick hjälpmedlen önskade de kunna använda dem för att komma ut, ta

sig till naturen och city, besöka familj och vänner och för sociala aktiviteter.

Syftet med delstudie två var att beskriva erfarenheter av tillgänglighet och

användning av elrullstol/elskoter i en longitudinell studie av bostadsanpassningar.

Delstudien var en fallstudie där fyra personer (en man och tre kvinnor) som hade

fått bostadsanpassning för 10 år sedan intervjuades om sina erfarenheter om

tillgängligheten i bostaden och om de bostadsanpassningar de fått. Därutöver

gjordes bedömningar av tillgängligheten i bostaden, definierad som individens

funktionsnedsättningar och hinder i miljön. Tillgänglighetsproblemen bedömdes

med instrumentet Housing Enabler. Först bedömdes individens funktionella

kapacitet och därefter förekomsten av miljöhinder i den aktuella bostaden. Sedan

beräknades graden av tillgänglighetsproblem, baserade på kombinationen av

funktionell kapacitet och miljöhinder. Resultaten visade att deltagarna hade fått

försämrad fysisk förmåga och använde mer avancerade förflyttningshjälpmedel.

Två deltagare använde elrullstol både inomhus och utomhus medan en deltagare

använde elskoter utomhus och en hade fått elskoter men hade inte börjat använda

den. Användning av mer avancerade förflyttningshjälpmedel medförde att

deltagarna hade fått ytterligare bostadsanpassningar genomförda. Resultaten visade

också att deltagarna strävade efter att kunna leva ett aktivt och socialt liv. Vidare

visade resultaten att de trots att de hade fått bostadsanpassningar inte kunde utföra

alla vardagliga aktiviteter i bostaden. Bland de miljöhinder som genererade mest

67

tillgänglighetsproblem inomhus i bostaden var hyllor/väggskåp i köket som var

högt placerade, grunda trappsteg/trappsteg med ojämnt djupt samt avsaknad av

stödhandtag i hygienutrymme.

Den tredje delstudien syftade till att beskriva hur kvinnor och män upplever

användning av elrullstol respektive elskoter i vardagliga aktiviteter i bostaden och

i samhället i stort. I fyra olika fokusgrupper diskuterade 16 deltagare (8 män och

8 kvinnor där medianåldern var 64 år) sina erfarenheter av att använda elrullstol

respektive elskoter. Resultatet visade att de till stor del själva klarade förflyttning

genom att använda dessa hjälpmedel. De beskrev också att buss och tåg och även

vissa byggnader som restauranger och bibliotek inte är tillgängliga för elrullstol

respektive skoter medan de däremot var tillgängliga för manuella rullstolar. Detta i

sin tur visar att existerande standarder för tillgänglighet behöver revideras för att göra

det möjligt att kunna använda även elrullstol/elskoter. Vidare visade resultaten att

det finns behov av att förbättra samarbetet mellan de som är involverade i åtgärder

som elrullstol/elskoter och anpassning av bostäder. Slutligen visade resultaten att

träningen för att kunna använda elrullstol respektive elskoter behöver utvecklas och

anpassas till den enskilde individen.

Syftet med den fjärde delstudien var att beskriva autonomi inomhus och utomhus

samt fysiska miljöhinder i bostaden bland elrullstols - och elskoteranvändare. Syftet

var också att studera aspekter av person och miljö samt förhållandet till autonomi. I

studien deltog 48 personer över 50 år (33 män och 15 kvinnor och där medianåldern

var 64 år) med ryggmärgsskada sedan minst 10 år. Tillgänglighetsproblem i bostaden

bedömdes även här med Housing Enabler. Resultaten visade att deltagarna upplevde

mindre begränsningar i autonomi inomhus än utomhus. Mest begränsningar i

autonomi upplevdes när det gällde att kunna åka på semester och resor när man ville

samt delta i sociala aktiviteter. De deltagare som hade levt med ryggmärgskada längre

tid upplevde bättre autonomi än de som hade levt med ryggmärgsskadan kortare

tid. Resultaten visade också att sämre autonomi upplevdes bland de deltagare som

hade miljöhindret hyllor/väggskåp högt placerade i köket. Vidare, sämre autonomi

upplevdes bland de deltagare som hade miljöhindret dörrar som inte stannar i öppet

läge/stängs snabbt.

Sammanfattningsvis visar resultaten i avhandlingen att elrullstol och elskoter

underlättar förflyttning och även att kunna vara delaktig i samhället. Resultaten

visar också att för att kunna använda dessa hjälpmedel i bostaden och kunna klara

vardagliga aktiviteter så behöver bostaden ofta anpassas. Det finns behov av ett

förbättrat samarbete mellan personer som är involverade i hjälpmedelsåtgärder som

elrullstol/elskoter och de som är involverade i anpassning av bostaden. Det finns

också behov av att anpassa standarder för tillgänglighet i byggnader, allmänna platser

samt buss och tåg för att dessa ska vara tillgängliga även för personer som använder

elrullstol/elskoter. Det är viktigt att arbetsterapeuter som har specifik kunskap inom området person, aktivitet och miljö och personer som använder elrullstol och

elskoter involveras i detta förändringsarbete.

• author: Pettersson, Cecilia
• supervisor: Susanne Iwarsson; Åse Brandt; Eva Månsson Lexell
• opponent: Lilja, Margareta, Luleå tekniska universitet
• organization: Active and Healthy Ageing Research Group (research group)
• publishing date: 2014
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Gerontology, specializing in Medical and Health Sciences
• keywords: autonomy, environmental barrier, focus groups, housing adaptation, housing enabler, independence, mobility, mobility-related participation, occupational therapy, powered scooter, powered wheelchair, spinal cord injury
• in: Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
• volume: 2014:96
• pages: 134 pages
• defense location: Hörsal 1, Health Sciences Centre, Barav 3, Lund
• defense date: 2014-09-26 13:00:00
• ISSN: 1652-8220
• ISBN: 978-91-7619-025-8
• project: Home, Health and Disability along the Process of Ageing
• language: English
• LU publication?: yes
• id: 988468a4-4aa5-4fdd-8614-349dca8f6805 (old id 4622733)
• date added to LUP: 2016-04-01 14:25:40
• date last changed: 2019-05-22 05:24:25