Elderly Immigrants, Socio-economic Status and Health. An epidemiological study of cardiovascular risk factors, impaired mobility and self-reported health status.

Abstract

Aims: To analyse the relationship between country of birth/ethnicity, socio-economic status (SES) and impaired mobility, impaired working capacity, cardiovascular disease (CVD) risk factors, health behaviours among those with CVD risk factors, self-reported health status, impaired instrumental activities of daily living (IADL) and all-cause mortality.



Methods: Two main data sources were used: the Swedish Survey of Living Conditions (in Swedish ULF) 1986–1993, people aged 55–74 years, and the Third National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES III) 1988–1994 in the USA, people aged 65–84. Logistic, linear and proportional hazard models were used in the statistical modelling.



Results: There was a strong relationship between being a foreign-born labour immigrant from Finland or Southern Europe or being a refugee from All Others (Eastern Europe, Asia, Africa and South and Central America), and impaired mobility and impaired working capacity. People with a low educational status had the highest odds ratios (ORs) for impaired mobility and impaired working capacity. Elderly foreign-born people ran an increased risk of engaging in no physical activity (men only), being a current smoker and/or having an increased body mass index (BMI) than Swedish-born people. Immigrants from Southern and Eastern Europe and Finland had increased risks of poor self- reported health status. Southern Europeans, people from All Others and Finns exhibited an increased risk of impaired IADL compared to those born in Sweden. However, country of birth was not associated with premature all-cause mortality. Black and Mexican American women had significantly higher prevalences of type II diabetes mellitus than White women. Black women were more likely to have abdominal obesity and hypertension and to be physically inactive than White women. Black men had significantly higher prevalences of hypertension and physical inactivity than White men. Among individuals with CVD risk factors, especially Mexican American women whose primary language was Spanish, health behaviours were in need of improvement.



Conclusion: Country of birth/ethnicity is a powerful predictor of poor health among elderly people even after adjustment for SES. Being non-acculturated (women only) seems to be associated with negative health behaviours. These findings, particularly a disadvantaged risk profile for CVD, argue for appropriate prevention programmes modified for the linguistic, cultural and medical needs of foreign-born people/ethnic minorities.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Under 1990-talet har vi bevittnat flera kriser i hela världen, men mest i Europa, Afrika och Mellanöstern. Det har oftast rört sig om inbördeskrig, men även om naturkatastrofer, fattigdom, samt politisk och/eller religiös förföljelse. Alla dessa faktorer har resulterat i en ökad migration. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) var 11,5 % av Sveriges befolkning utlandsfödda i december 2001. Dessa utlandsfödda utgör en heterogen grupp av ”invandrare” som kommer från olika länder och typer av samhällen, har olika utbildningsbakgrund och religion och uppvisar stora kulturella skillnader. Trots skillnaderna delar invandrarna erfarenheten av migration och i många fall en känsla av utanförskap i det nya hemlandet. Flera tidigare studier har visat att utlandsfödda personer har sämre hälsa i jämförelse med infödda, men det behövs ytterligare kunskap om vilka faktorer som påverkar hälsan hos de utlandsfödda.



Trots att insjuknande och förekomst av hjärt-kärlsjukdomar (förkortning på engelska CVD) (t.ex. hjärtinfarkt, kärlkramp, högt blodtryck, stroke) har minskat betydligt under de senaste åren, är de fortfarande de sjukdomar som är vanligast förekommande och oftast leder till döden. Tidigare forskning har visat att denna minskning har skett mycket snabbare i välsituerade än i lägre socioekonomiska grupper. Detta beror troligtvis på att lägre socioekonomiska grupper har sämre resurser och levnadsvanor, men även sämre tillgång till information och möjlighet att utnyttja denna information. Förutom hjärt-kärlsjukdomar har vi studerat arbets-och rörelseförmåga, självskattad hälsa och Instrumental Activities of Daily Living (dvs. förmåga att laga mat, handla och sköta hemmet) bland äldre utlands- och svenskfödda personer. IADL har använts i många andra studier som mått på individens förmåga att klara sig själv och bedöms vara ett bra mått på individens allmänna hälsotillstånd.



Syftet med avhandlingen är att studera hur födelseland och socioekonomisk status (SES) (utbildningsnivå, inkomst och socialt nätverk) påverkar äldre utlandsföddas hälsa och dödsrisk.



I våra tre delstudier (I, II och IV) har vi använt data från ULF (SCBs Undersökning av levnadsförhållanden i Sverige). Varje år sedan 1974 intervjuas ca 8 000 slumpmässigt utvalda och permanent bosatta personer i åldrarna 16–84 år. Urvalet är ett s.k. ”obundet slumpmässigt”. De intervjuade har besvarat frågor angående hälsa, ekonomiska resurser, sysselsättning, arbetsmiljö, utbildning och boende. I denna avhandling ingår 13 929 personer i åldrarna 55–74 år som blev intervjuade under något av åren 1986–1993.



Utlandsfödda personer är studerade antingen som en grupp (studie II) eller uppdelade i flera grupper (studie I och IV).



I den första delstudien (studie I) undersöktes om det fanns något samband mellan födelseland, SES (utbildning) och dålig hälsa (definierad som nedsatt arbets- och rörelseförmåga). Det gjordes en uppdelning av utlandsfödda i finländare, västerlänningar, sydeuropéer (arbetskraftsinvandrare från Grekland, forna Jugoslavien, Italien, Spanien och Portugal) och Övriga länder (flyktingar från Östra Europa, Afrika, Asien, Latinamerika). Vi har visat att personer födda i Finland, Sydeuropa och Övriga länder löper större risk att ha dålig hälsa i jämförelse med jämnåriga svenskfödda personer. Detta kunde inte förklaras av ålder, kön eller SES.



I den andra delstudien (studie II) har vi tittat på fem kardiovaskulära riskfaktorer: rökning, övervikt, fysisk inaktivitet, diabetes och högt blodtryck. Studien har visat statistiskt signifikanta skillnader i s.k. livsstilsfaktorer (rökning, fysisk aktivitet på fritiden och body mass index (BMI = vikt(kg)/längd2 (m2)) mellan utlandsfödda (sett som en stor grupp) och svenskfödda personer. De svenskfödda och de med högre socioekonomisk status (definierad som inkomst) rapporterade mera fysik aktivitet, mindre rökning och hade lägre BMI. Trots detta har vi, något överraskande, inte kunnat påvisa något samband mellan födelseland och förekomst av diabetes och högt blodtryck. Lågt socioekonomisk status har haft ett starkt samband med alla fem riskfaktorerna för CVD.



Den fjärde delstudien (studie IV) har visat stora skillnader i nedsatt IADL och självskattat hälsotillstånd mellan svensk- och utlandsfödda personer. De som var födda i Sydeuropa, Östeuropa och Finland skattade sin hälsa som dålig i mycket större omfattning än svenskfödda individer. Utlandsfödda personer (i synnerhet de från Sydeuropa, Finland och Övriga länder) löpte högre risk att ha nedsatt IADL jämfört med svenskfödda personer. Inget av sambanden har kunnat förklaras med ålder, kön, födelseland, civilstånd, SES eller socialt nätverk. Som förväntat har den totala dödligheten varit högre hos personer med nedsatt IADL. En persons födelseland uppvisade inget samband med total dödlighet.



I delstudie III har vi använt data från NHANES III, USA (National Health and Nutritional Examination Survey). NHANES III är den sjunde i en serie av nationella undersökningar som startade i USA 1960. Syftet med undersökningarna var att uppskatta förekomst av vissa sjukdomar och förekomsten av riskfaktorer i den amerikanska populationen. NHANES III genomfördes 1988–1994, sammanlagt 33 994 personer fick svara på frågor och deltog i medicinsk undersökning (bl.a. blodtrycksmätning, kontroll av blod- och urinsocker, och blodfetter). I vår delstudie III ingick 3 520 personer. Av dessa var 700 svarta, 628 mexikansk-amerikaner och 2 192 vita individer i åldrarna 65–84 år. I NHANES III tillfrågades deltagarna om självupplevd etnisk tillhörighet/ras.



Den amerikanska studien har visat att även självupplevd etnisk tillhörighet/ras har samband med CVD riskfaktorer. Svarta och mexikansk-amerikanska kvinnor hade högre förekomst av diabetes i jämförelse med vita kvinnor. Detta samband har inte kunnat förklaras med ålder och utbildning. Svarta kvinnor och män hade högre förekomst av fysisk inaktivitet och högt blodtryck än de vita. Låg utbildning var associerad med högre förekomst av diabetes, fysisk inaktivitet och bukfetma (kvinnor) samt fysisk inaktivitet och rökning (män). Ett positivt hälsobeteende, till exempel regelbunden kontroll av blod- och urinsocker, försök att gå ner i vikt eller sluta röka, medicinera med ordinerade läkemedel, har visat sig vara sämst bland mexikansk-amerikanska kvinnor, i synnerhet bland de spansktalande.



Det fanns ett klart samband mellan födelseland/självupplevd etnisk tillhörighet/ ras och sjuklighet som inte kunde förklaras med ålder, kön, utbildning, ekonomiska resurser, civilstånd eller socialt nätverk. Trots att Sverige och USA representerar två länder som har tämligen olika politiska, ekonomiska och hälsosjukvårdssystem, löper invandrarpopulation (den svenskbaserade studier) och etniska minoriteter (den NHANES baserade) i båda länderna högre risk för dålig hälsa i jämförelse med svenskfödda/vita personer.

• author: Pudaric, Sonja
• supervisor: [unknown] [unknown]
• opponent: Professor Janlert, Urban, Umeå
• organization: Department of Clinical Sciences, Malmö
• publishing date: 2002
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
• keywords: stress, cardiovascular risk factors, IADL, impaired mobility/impaired working capacity, self-reported health, socio-economic status, country of birth/ethnicity, elderly people, discrimination, Socialmedicin, Social medicine, samhällsmedicin
• pages: 134 pages
• defense location: Malmö
• defense date: 2002-10-03 10:15:00
• ISBN: 91-628-5354-6
• language: English
• LU publication?: yes
• additional info: Article: Pudaric S, Sundquist J and Johansson S-E. Impaired mobility and impairedworking capacity among foreign born people and native born Swedes. JEpidemiol Community Health 1998;52:34–40. Article: Pudaric S, Sundquist J and Johansson S-E. Major risk factors forcardiovascular disease in elderly migrants in Sweden. Ethn Health2000;5(2):137–150. Article: Sundquist J, Winkleby MA and Pudaric S. Cardiovascular disease risk factorsamong older Black, Mexican-American and White women and men:An analysis of NHANES III, 1988–1994. JAGS 2001;49:109–116. Article: Pudaric S, Sundquist J and Johansson S-E. Country of birth, instrumentalactivities of daily living, self-rated health and mortality: A Swedish population-based survey of people aged 55–74. (Accepted for publication in Soc SciMed).
• id: 4528f4e1-25db-4de4-8001-a875da3d065d (old id 464856)
• date added to LUP: 2016-04-04 12:04:54
• date last changed: 2018-11-21 21:08:53