Myocardial infarction in an urban population - Studies on patterns of disease in terms of time, place and person

Abstract

Malmö (pop. 250 000) is a city in the south of Sweden where there are marked intra-urban differences in the mortality rates from myocardial infarction. This thesis, which is based on local and national morbidity and mortality registers and two prospective population-based cohort studies, should be considered as an attempt to explore if and how morbidity and mortality patterns co-vary with the prevalence of major risk factors and to assess the extent to which intra-urban differences in mortality are related to incidence respectively rates of survival.



About 70% of the variance in mortality between Malmö's residential areas was explained by the variance in incidence. During the period 1986-1992 there was a parallel decline in mortality and incidence, although there were substantial variations in terms of age and sex. The geographical pattern of disease was related to the prevalence of major atherosclerotic risk factors and to the socio-economic circumstances in the residential areas.



Differences in terms of outcome out-of-hospital significantly contributed to the geographical pattern of mortality. Patients from areas with inferior socio-economic circumstances had the least favourable outcome. The immediate and 28 days case fatality rate following a first myocardial infarction was related to the number and the type of atherosclerotic and psychosocial risk factors the patients had been exposed to.



Differences in terms of long-term survival following hospital discharge after a first myocardial infarction significantly contributed to the geographical pattern of mortality. Patients from residential areas with inferior socio-economic circumstances and a high prevalence of major cardiovascular risk factors had the least favourable prognosis.



It is concluded that the intra-urban variance in mortality rates from myocardial infarction is related to both incidence and survival rates. Inferior socio-economic circumstances in a residential area were associated with a high prevalence of cardiovascular risk factors, an increased incidence of myocardial infarction, an increased acute case fatality rate and with a less favourable long-term prognosis.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Bakgrund



Varje år dör omkring 700 malmöbor av hjärtinfarkt, av dessa är var tredje yngre än 75 år. Den bakomliggande sjukdomen, åderförkalkning, leder till en successiv tilltäppning av hjärtats kranskärl. Hjärtinfarkten, som alltså innebär att en del av hjärtmuskeln går under, beror på att det till slut bildas en blodpropp som täpper till kärlet helt och hållet. Att individer som röker, har högt blodtryck, höga blodfetter eller diabetes löper ökad risk har dokumenterats i en rad befolkningsbaserade studier där man följt insjuknandet i hjärtinfarkt i relation till dessa så kallade riskfaktorer. Sjukdomen hänger också samman med en lång rad psykosociala omständigheter.



De 700 dödsfallen i Malmö är inte jämt fördelade, mellan olika bostadsområden finns det betydande skillnader. I vad mån detta avspeglar skillnader med avseende på hur många som drabbas respektive skillnader med avseende på hur många som överlever och om skillnader i dessa avseende de facto hänger samman med sjukdomens riskfaktorer har hittills inte varit känt.



Delarbete I och II



Konklusionen i delarbete ett och två, som bygger på registerdata och befolkningsstudier, är att skillnader i dödlighet mellan olika bostadsområden bara delvis avspeglar skillnader med avseende på hur många som drabbas. I bostadsområden där många avlider finns det fler rökare och fler med högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och övervikt. Detta är områden med relativt sett sämre sociala och ekonomiska förhållanden som, oberoende av övriga riskfaktorer, bidrar till sjukdomens geografiska mönster.



Mellan 1986 och 1992 sjönk andelen som insjuknade, incidensen, för män med i genomsnitt 3.6% och dödligheten med 4.1% per år. För kvinnor var den årliga incidens- och dödlighetsminskningen på 0.9% respektive 1.9% inte statistiskt säkerställd. Orsaken är att trenderna hos unga och gamla går åt motsatt håll, för kvinnor under 65 år ökar risken för hjärtinfarkt och för de äldre minskar den.



Delarbete III



Som framgår av delarbete tre så dör i Malmö omkring 30% av kvinnorna som drabbas av hjärtinfarkt innan de når sjukvården. Andelen som klarar sig varierar dock mycket mellan olika bostadsområden och en konklusion i arbetet är att skillnader i det här avseendet bidrar till det dödlighetsmönster som skildras i arbete ett och två. Områden med en hög andel akuta dödsfall är igen områden med relativt sett fler invandrare, fler arbetslösa, fler socialbidragstagare och en hög in- och utflyttningsfrekvens.



Delarbete IV



Att en del avlider akut och andra inte handlar främst om hjärtinfarktens storlek. Det är rimligt att anta att detta i sin tur hänger samman med vilka och hur många riskfaktorer en individ varit utsatt för. I det fjärde delarbetet, som bygger på en uppföljning av 1599 infarktfall bland dem som deltagit i hälsoundersökningen på avdelningen för Förebyggande Medicin i Malmö, framgår det att risken att avlida akut starkt hänger samman med rökning, diabetes, högt blodtryck och fysisk inaktivitet men också med yrke, civilstånd, psykiskt välmående och självupplevd hälsa.



Delarbete V



I det femte delarbetet, som är en uppföljning av 5014 malmöbor som vårdats för sin första hjärtinfarkt, framgår det att 55% av patienterna var döda fem år efter utskrivningen. Igen kan vi emellertid se att denna genomsnittssiffra egentligen inte är applicerbar på någon grupp. Prognosen varierar mycket beroende på var patienten kommer ifrån. De som bor i områden med relativt sett sämst sociala och ekonomiska omständigheter klarar sig sämst. Dessa områden karakteriseras också av en hög andel som röker och av en hög andel som har diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter.



Konklusion



Trots verksamma metoder för behandling och prevention så fortsätter hjärtinfarkt att vara den vanligaste dödsorsaken i Malmö. Slutsatsen i denna avhandling är att genom att anlägga ett epidemiologiskt perspektiv dvs. att studera sjukdomens mönster i relation till tid, plats och person kan man få fram fakta för en rationell diskussion om planering och fördelning av preventiva resurser. I Malmö präglas ett bostadsområde med undermåliga sociala och ekonomiska omständigheter av en högre andel riskindivider för hjärtinfarkt, en högre incidens, en högre akut dödlighet och en sämre långtidsprognos. Ytterligare undersökningar krävs för att klargöra de bakomliggande mekanismerna. Varför hänger socioekonomiska omständigheter samman med exponering för kardiovaskulära riskfaktorer? Hur ska förebyggande strategier utformas för att vara effektiva i högriskområden? Hur stor är andelen oupptäckta och obehandlade högriskindivider? Vilka faktorer är avgörande för graden av följsamhet till behandling och förebyggande insatser? Många frågor återstår således att besvara. Det viktiga ur ett förebyggande perspektiv är emellertid att dessa skillnader existerar och att högriskområden kan beskrivas i praktiska termer.

• author: Tydén, Patrik
• supervisor: [unknown] [unknown]
• opponent: Prof Rosengren, Annika, Göteborg University
• organization: Cardiovascular Research - Epidemiology (research group)
• publishing date: 2002
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Cardiac and Cardiovascular Systems
• keywords: epidemiologi, demography, Public health, epidemiology, Folkhälsa, psychosocial aspects, socio-economic factors, risk factors, mortality, survival rate, case fatality rate, incidence, Myocardial infarction, ischaemic heart disease
• pages: 120 pages
• defense location: Jubileumsaulan, MFC, UMAS, Malmö
• defense date: 2002-12-19 10:15:00
• ISBN: 91-628-5451-8
• language: English
• LU publication?: yes
• additional info: Article: I Tydén P, Hansen O, Janzon L. Intra-urban variations in incidence and mortality in myocardial infarction - A study from the myocardial infarction register in the city of Malmö, Sweden. European Heart Journal 1998; 19: 1795-1801. Article: II Engström G, Berglund G, Göransson M, Hansen O, Hedblad B, Merlo J, Tydén P, Janzon L. Distribution and determinants of ischaemic heart disease in an urban population - A study from the myocardial infarction register in Malmö, Sweden. Journal of Internal Medicine 2000; 247: 588-596. Article: III Tydén P, Engström G, Hansen O, Hedblad B, Janzon L. Geographical pattern of female deaths from myocardial infarction in an urban population: fatal outcome out-of-hospital related to socio-economic deprivation. Journal of Internal Medicine 2001; 250: 201-207 Article: IV Tydén P, Engström G, Berglund G, Hansen O, Hedblad B, Janzon L. Cardiovascular risk factors as determinants of immediate and 28 days case fatality rate following first myocardial infarction - A study from the Malmö Preventive Project. Submitted for publication. Article: V Tydén P, Hansen O, Engström G, Hedblad B, Janzon L. Myocardial infarction in an urban population: worse long term prognosis for patients from less-affluent residential areas. Journal of Epidemiology and Community Health 2002; 56: 785-790.
• id: 6e01c420-4947-45a6-b433-fdb589a29c5b (old id 465206)
• date added to LUP: 2016-04-04 11:38:18
• date last changed: 2018-11-21 21:06:09