Kommentar. Regeringsformen och de statliga lärosätena
Wenander, Henrik LU
(2024)
In Statsvetenskaplig tidskrift
126(3).
p.571-576
- Abstract (Swedish)
- Shirin Ahlbäck Öberg belyser i sin artikel i detta nummer av Statsvetenskaplig tidskrift några viktiga aspekter av hur lärosätenas konstitutionella ställning har utvecklats fram till 1974 års regeringsform och därefter. I ett större perspektiv visar hennes bidrag också på några allmänna drag i regeringsformens tillkomst och betydelse för den offentliga verksamheten. I denna kommentar ger jag några reflektioner mot bakgrund av artikeln i ett konstitutionellt rättsligt perspektiv. I likhet med Ahlbäck Öberg fokuserar jag på de lärosäten (unviversitet och högskolor) som har staten som huvudman, se bilagan till högskoleförordningen (1993:100). Jag kommer alltså på samma sätt som hon att koncentrera mig på de statliga lärosätena och inte gå in... (More)
- Shirin Ahlbäck Öberg belyser i sin artikel i detta nummer av Statsvetenskaplig tidskrift några viktiga aspekter av hur lärosätenas konstitutionella ställning har utvecklats fram till 1974 års regeringsform och därefter. I ett större perspektiv visar hennes bidrag också på några allmänna drag i regeringsformens tillkomst och betydelse för den offentliga verksamheten. I denna kommentar ger jag några reflektioner mot bakgrund av artikeln i ett konstitutionellt rättsligt perspektiv. I likhet med Ahlbäck Öberg fokuserar jag på de lärosäten (unviversitet och högskolor) som har staten som huvudman, se bilagan till högskoleförordningen (1993:100). Jag kommer alltså på samma sätt som hon att koncentrera mig på de statliga lärosätena och inte gå in på de fåtaliga lärosäten som är organiserade i privaträttslig form.Kommentaren utgår först från några allmänna drag i regeringsformens uppbyggnad och inriktning när det gäller den offentliga verksamheten som också Ahlbäck Öbergs bidrag berör. I det följande uppmärksammar jag på detta sätt ambitionen att regeringsformen angavs beskriva det som redan gällde och tillämpades (kodifiering) och att en bärande idé är en tydlig åtskillnad mel-lan offentlig och privat verksamhet. Därefter gör jag några iakttagelser om de statliga lärosätenas rättsliga ställning som förvaltningsmyndigheter i dagens svenska konstitutionella system samt om möjligheter för framtiden. Fokus ligger på den institutionella autonomin, medan jag inte går närmare in på den individuella akademiska friheten.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/4ba7f61b-e2d9-473f-9a90-e7709494c9e2
- author
- Wenander, Henrik
LU
- organization
- publishing date
- 2024
- type
- Contribution to journal
- publication status
- published
- subject
- keywords
- Konstitutionell rätt, Statsrätt, Högre utbildning, Akademisk frihet, Högskoleautonomi, Constitutional law
- in
- Statsvetenskaplig tidskrift
- volume
- 126
- issue
- 3
- pages
- 6 pages
- publisher
- Fahlbeckska stiftelsen
- ISSN
- 0039-0747
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 4ba7f61b-e2d9-473f-9a90-e7709494c9e2
- alternative location
- https://journals.lub.lu.se/st/article/view/26688/23354
- date added to LUP
- 2024-10-21 13:29:48
- date last changed
- 2025-04-04 15:25:39
@article{4ba7f61b-e2d9-473f-9a90-e7709494c9e2,
abstract = {{Shirin Ahlbäck Öberg belyser i sin artikel i detta nummer av Statsvetenskaplig tidskrift några viktiga aspekter av hur lärosätenas konstitutionella ställning har utvecklats fram till 1974 års regeringsform och därefter. I ett större perspektiv visar hennes bidrag också på några allmänna drag i regeringsformens tillkomst och betydelse för den offentliga verksamheten. I denna kommentar ger jag några reflektioner mot bakgrund av artikeln i ett konstitutionellt rättsligt perspektiv. I likhet med Ahlbäck Öberg fokuserar jag på de lärosäten (unviversitet och högskolor) som har staten som huvudman, se bilagan till högskoleförordningen (1993:100). Jag kommer alltså på samma sätt som hon att koncentrera mig på de statliga lärosätena och inte gå in på de fåtaliga lärosäten som är organiserade i privaträttslig form.Kommentaren utgår först från några allmänna drag i regeringsformens uppbyggnad och inriktning när det gäller den offentliga verksamheten som också Ahlbäck Öbergs bidrag berör. I det följande uppmärksammar jag på detta sätt ambitionen att regeringsformen angavs beskriva det som redan gällde och tillämpades (kodifiering) och att en bärande idé är en tydlig åtskillnad mel-lan offentlig och privat verksamhet. Därefter gör jag några iakttagelser om de statliga lärosätenas rättsliga ställning som förvaltningsmyndigheter i dagens svenska konstitutionella system samt om möjligheter för framtiden. Fokus ligger på den institutionella autonomin, medan jag inte går närmare in på den individuella akademiska friheten.<br/>}},
author = {{Wenander, Henrik}},
issn = {{0039-0747}},
keywords = {{Konstitutionell rätt; Statsrätt; Högre utbildning; Akademisk frihet; Högskoleautonomi; Constitutional law}},
language = {{swe}},
number = {{3}},
pages = {{571--576}},
publisher = {{Fahlbeckska stiftelsen}},
series = {{Statsvetenskaplig tidskrift}},
title = {{Kommentar. Regeringsformen och de statliga lärosätena}},
url = {{https://journals.lub.lu.se/st/article/view/26688/23354}},
volume = {{126}},
year = {{2024}},
}