Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Sveriges kyrkohistoria 6. Romantikens och liberalismens tid

Jarlert, Anders LU (2001)
Abstract (Swedish)
Boken börjar med katastrofen 1809, då den svenska kyrkan miste mer än en fjärdedel av sina medlemmar genom att Finland avträddes. Den nya regeringsformen med nya formuleringar om samvetsfrihet fick stor betydelse under hela 1800-talet. Med romantiken följde en ny känsla för det historiska, för Kristusgestalten och för trons liv. Kontrasterna mellan ljus och mörker var gemensamma för romantiken och väckelsen. Nya kyrkliga böcker infördes, ofta under protest från väckelsen. Under de första decennierna anknöt väckelsen till de gamla gemenskapsformerna, i södra Sverige kring gudstjänsten och prästen i kyrkan, i norra Sverige med lekmannaledda byaböner. Nya verksamhetsformer växte fram ur ivern för traktat- och bibelspridning, mission och... (More)
Boken börjar med katastrofen 1809, då den svenska kyrkan miste mer än en fjärdedel av sina medlemmar genom att Finland avträddes. Den nya regeringsformen med nya formuleringar om samvetsfrihet fick stor betydelse under hela 1800-talet. Med romantiken följde en ny känsla för det historiska, för Kristusgestalten och för trons liv. Kontrasterna mellan ljus och mörker var gemensamma för romantiken och väckelsen. Nya kyrkliga böcker infördes, ofta under protest från väckelsen. Under de första decennierna anknöt väckelsen till de gamla gemenskapsformerna, i södra Sverige kring gudstjänsten och prästen i kyrkan, i norra Sverige med lekmannaledda byaböner. Nya verksamhetsformer växte fram ur ivern för traktat- och bibelspridning, mission och nykterhet. Frivilligarbetet började organiseras i sällskap och föreningar, och de gamla gemenskapsformerna bröts upp. Liberalismen ville reformera kyrka och samhälle med individens rättigheter i centrum. Reformsträvandena kunde förenas med konservativa eller radikala teologiska uppfattningar. Medan metodismen på 1830-talet utgick från den omvände individen utan att direkt bryta med kyrkoläran, ifrågasatte baptism och mormonism från 1840-talet radikalt kyrkans lära och organisation. 1860 blev den romersk-katolska kyrkan och Metodist-episkopalkyrkan erkända samfund även för svenskar. När fyrståndsriksdagen 1865 avskaffades, avslutades en epok som varat sedan medeltiden. I åtta specialartiklar av andra författare belyses olika aspekter på epoken. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
church-state, liberalism, revivalism, romanticism, Church of Sweden
publisher
Verbum
ISBN
91-526-2461-7
language
Swedish
LU publication?
yes
additional info
The information about affiliations in this record was updated in December 2015. The record was previously connected to the following departments: Centre for Theology and Religious Studies (015017000)
id
38568a49-9ffb-4218-869c-0819abf8fd16 (old id 534454)
date added to LUP
2016-04-04 10:18:09
date last changed
2018-11-21 20:58:01
@book{38568a49-9ffb-4218-869c-0819abf8fd16,
  abstract     = {{Boken börjar med katastrofen 1809, då den svenska kyrkan miste mer än en fjärdedel av sina medlemmar genom att Finland avträddes. Den nya regeringsformen med nya formuleringar om samvetsfrihet fick stor betydelse under hela 1800-talet. Med romantiken följde en ny känsla för det historiska, för Kristusgestalten och för trons liv. Kontrasterna mellan ljus och mörker var gemensamma för romantiken och väckelsen. Nya kyrkliga böcker infördes, ofta under protest från väckelsen. Under de första decennierna anknöt väckelsen till de gamla gemenskapsformerna, i södra Sverige kring gudstjänsten och prästen i kyrkan, i norra Sverige med lekmannaledda byaböner. Nya verksamhetsformer växte fram ur ivern för traktat- och bibelspridning, mission och nykterhet. Frivilligarbetet började organiseras i sällskap och föreningar, och de gamla gemenskapsformerna bröts upp. Liberalismen ville reformera kyrka och samhälle med individens rättigheter i centrum. Reformsträvandena kunde förenas med konservativa eller radikala teologiska uppfattningar. Medan metodismen på 1830-talet utgick från den omvände individen utan att direkt bryta med kyrkoläran, ifrågasatte baptism och mormonism från 1840-talet radikalt kyrkans lära och organisation. 1860 blev den romersk-katolska kyrkan och Metodist-episkopalkyrkan erkända samfund även för svenskar. När fyrståndsriksdagen 1865 avskaffades, avslutades en epok som varat sedan medeltiden. I åtta specialartiklar av andra författare belyses olika aspekter på epoken.}},
  author       = {{Jarlert, Anders}},
  isbn         = {{91-526-2461-7}},
  keywords     = {{church-state; liberalism; revivalism; romanticism; Church of Sweden}},
  language     = {{swe}},
  publisher    = {{Verbum}},
  title        = {{Sveriges kyrkohistoria 6. Romantikens och liberalismens tid}},
  year         = {{2001}},
}