Drug-related problems in the elderly - Interventions to improve the quality of pharmacotherapy

Abstract

Introduction: Elderly people, in particular those residing in nursing homes, often use many drugs. In general elderly patients are at greater risk of experiencing drug-related problems (DRP), as they have multiple diseases, are using many drugs and have changed physiological status.



Objectives: To describe the frequency of potential drug-related problems in the elderly and to evaluate different kinds of interventions that are meant to reduce the number of potential drug-related problems in the elderly.



Methods: (Paper I) All information on medication use in nursing home patients with epilepsy or Parkinson's disease was collected. A multi-speciality team evaluated nursing home patients' medication and, when appropriate, suggested changes. (Paper II) Elderly patients that had been discharged from hospital were identified. All information on their medications prior to, during and after hospital care was collected. Medication errors during transfer between care levels were identified. (Paper III) Educational outreach visits were offered General Practitioner (GP) practices. Data on prescribing of benzodiazepines and anti-psychotic drugs to elderly before and after this education was compared with a control group of GP practices. (Paper IV) Implementation of a medication report when elderly patients are discharged from hospital care.



Results: Inappropriate medications are common in nursing homes. Medication errors are frequent when elderly patients are transferred between hospital and primary care (Papers II and IV). Advice from a multi-speciality team did not have any positive effects on the quality of life in nursing home patients (Paper I).



Educational outreach visits are well appreciated by GPs and can affect their prescribing habits leading to a decrease in prescribing of inappropriate medications to elderly patients (Paper III).



Medication Report is effective in reducing the number of medication errors when elderly patients are transferred from hospital to primary care (Paper IV).



Conclusions: The research comprising this thesis has demonstrated a need for attention towards drug-related problems in the elderly. Educational outreach visits are effective in affecting GPs prescribing habits. Medication report is a simple but very effective instrument to decrease the number of medication errors when elderly patients are discharged from hospital.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Läkemedelsrelaterade problem hos äldre



- Interventioner för att förbättra läkemedelsbehandlingen



Läkare inom primärvården står för en stor del av den totala läkemedelsförskrivningen i Sverige och är en viktig målgrupp för läkemedelsindustrins information.



Det har i flera uppmärksammade studier från Socialstyrelsen uppmärksammats att läkemedelsbehandlingen för patienter boende i äldreboenden inte är optimal. Äldre personer, i synnerhet de som bor i äldreboende, har ofta en komplicerad sjukdomsbild och använder många läkemedel. Flera olika läkare kan vara inblandade i den aktuella behandlingen, tidigare sjukdomar och behandlingar är ofta dåligt dokumenterade och läkemedel finns ibland kvar utan kvarstående indikation. Läkemedel kan ge biverkningar och interaktioner som gör behandlingen komplicerad och omfattande. Det finns också rapporter om att 15-22 % av inläggningar på medicinkliniker beror på läkemedelsbiverkningar och att läkemedelsbiverkningar är den fjärde till sjätte vanligaste dödsorsaken. Antalet behandlingsmetoder med läkemedel ökar liksom andelen äldre varför denna typ av problem förväntas tillta i framtiden.



För patienter i särskilda boenden finns organisatoriska brister i bakgrundsdokumentation om sjukdomar, diagnoser, samt orsaker och mål för läkemedelsbehandling. Dessutom förs läkarens daganteckningar och annan vårdpersonals omvårdnadsdokumentation ofta separat. Detta gör att grunderna för läkemedelsbehandlingen ej enkelt kan sättas in i ett helhetsperspektiv.



Det finns också studier som visat att i samband med skifte i behandlingsnivå t.ex. när patienten skrivs ut från sjukhus till sjukhem eller vice versa så orsakar felaktig rapportering att patienten får fel mediciner.



Syftet med denna studie har varit att beskriva de brister som finns vid läkemedelsbehandling hos äldre samt att pröva effekten av olika interventioner. Min utgångspunkt som allmänläkare har varit att göra interventioner som ska kunna påverka läkemedelsbehandlingen inom primärvården.



Resultaten av de olika delarbetena belyser några av de brister som alltjämt finns inom läkemedelsbehandling av äldre.



I den första delstudien som berörde sjukhemspatienter med Parkinsons sjukdom eller epilepsi så fann vi att 71 patienter (45 %) hade minst ett läkemedel utan angiven indikation i journal, kardex eller läkemedelslistor.



Olämpliga läkemedel för sjukhemspatienter enligt internationella kriterier (Beers) hade 32 (43 %) av epilepsi- och 31 (37 %) av parkinsonpatienterna. Vi prövade här en intervention i form av rekommendation från ett multi-disciplinärt team om läkemedelsbehandling. Detta team bestod av neurolog, klinisk farmakolog, apotekare och primärvårdsläkare. Teamet gick igenom patienternas medicinering och om man fann det lämpligt så lämnades förslag till möjliga förändringar i läkemedelsbehandlingen. Denna intervention hade emellertid inga positiva effekter när vi mätte utfall som patienternas livskvalitet, Aktivitet i Dagligt Liv (ADL) eller beteendesymtom.



I den andra delstudien så kartlade vi omfattningen av felaktig läkemedelsanvändning orsakat av brister i överföringen av information. Vi undersökte vad som hände när patienter som var 65 år eller äldre flyttades mellan sjukhus och kommunal hemsjukvård eller sjukhem. I genomsnitt hade patienterna mer än 10 läkemedel vardera och det blev 2 läkemedelsfel varje gång patienten bytte vårdform, dvs ca 20 % av ordinationerna varje gång den äldre patienten skrevs in på eller ut från sjukhus.



I delstudie III utvärderades om läkemedelsfortbildning till primärvårdsläkare kan förändra förskrivningsmönstret vad gäller läkemedel till äldre. Utvärderingen innefattade bensodiazepiner och neuroleptika, läkemedel som är särskilt förknippade med mycket biverkningar hos äldre. Förskrivning av bensodiazepiner totalt och av långverkande bensodiazepiner sjönk signifikant i den aktiva gruppen men inte i kontrollgruppen. För neuroleptika sågs inga signifikanta förändringar i någondera grupp. Utvärderingsenkäten visade att fortbildningen överallt var mycket uppskattad.



I delstudie IV undersöktes huruvida införandet av läkemedelsberättelse kan minska antalet fel i läkemedelsjournaler då patienten överförs från slutenvård till kommunal vård. Läkemedelsberättelse är en del av utskrivningsinformationen som ska ges till patienten, sjuksköterska inom hemsjukvården samt till patientens familjeläkare. Läkemedelsberättelsen är ett strukturerat sätt att beskriva vilka läkemedel som har ändrats under sjukhusvistelsen samt varför ändringar har gjorts.



Det blev en signifikant minskad andel patienter med läkemedelsfel i gruppen med läkemedelsberättelse (32 %) jämfört med kontrollgrupp (66 %). Antalet fel i genomsnitt var 2,2 i kontrollgrupp och 1,0 i gruppen med läkemedelsberättelse.



Vi tror att minskningen i överföringsfel leder till minskat vårdbehov med färre sjukhusinläggningar och minskat lidande för äldre patienter. För sjukvården skulle det innebära minskad belastning och minskade kostnader.



Sammanfattningsvis så har vi påvisat en del problem vid läkemedelsbehandlingen av äldre patienter. Genom systematiska aktiviteter har vi minskat omfattningen av dessa problem.

• author: Midlöv, Patrik
• supervisor: Peter Höglund
• opponent: Associate Professor Eggertsen, Robert, Department of Family Medicine, Gothenburg University
• organization: Family Medicine and Community Medicine (research group)
• publishing date: 2006
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
• keywords: medicinsk utbildning, medical training, Allmän medicinsk utövning, elderly, General practice, transfer of information, educational outreach visits, medication errors, drug-related problems
• pages: 92 pages
• defense location: Föreläsningssal 3 University Hospital Lund
• defense date: 2006-06-09 13:15:00
• ISBN: 91-85559-04-0
• language: English
• LU publication?: yes
• additional info: P Midlöv, Å Bondesson, T Eriksson, J Petersson, L Minthon and P Höglund. 2002. Descriptive study and pharmacotherapeutic intervention in patients with epilepsy or Parkinson’s disease at nursing homes in southern Sweden. European Journal of Clinical Pharmacology, vol 57 pp 903-910.; P Midlöv, A Bergkvist, Å Bondesson, T Eriksson and P Höglund. 2005. Medication errors when transferring elderly patients between primary health care and hospital care. Pharmacy World and Science, vol 27 pp 116-120.; P Midlöv, Å Bondesson, T Eriksson, C Nerbrand and P Höglund. 2006. Effects of educational outreach visits on prescribing of benzodiazepines and antipsychotic drugs to elderly patients in primary health care in southern Sweden. Family Practice, vol 23 pp 60-64.; P Midlöv, L Holmdahl, T Eriksson, A Bergkvist, B Ljungberg, H Widner, C Nerbrand and P Höglund. . Medication Report reduces the number of medication errors when elderly patients are transferred from hospital to primary care. (submitted)
• id: 9d317b1c-05e1-4afb-a861-03d316f83a00 (old id 546892)
• date added to LUP: 2016-04-01 16:29:29
• date last changed: 2022-04-01 02:29:46