Older people's views of prioritisation and resource allocation in health care

Abstract

The aim of this thesis was to investigate older people's views and experience of prioritisation and resource allocation in health care, which is important because older people are the group that use public health care and service most. The aim was also to investigate differences in the view of prioritisation and resource allocation in relation to age, gender, housing, health-related quality of life, financial situation and degree of dependency between the participants receiving and those not receiving care and service. A further aim was to describe older people's reasoning about prioritisation in health care. The sample was identified in a longitudinal cohort study in southern Sweden called Good Ageing in Skane (GAS), 902 participants not receiving care and service, aged 60?93 years, and 146 participants receiving care and service, aged 66?100 years. Data were collected in personal interviews based on a questionnaire. The total sample was divided into the age groups young-old (60?75 years), old-old (76?84 years) and oldest old (85?100 years). Quantitative descriptive statistics, comparative statistics and multinomial and multiple logistic regression analyses as well as qualitative analyses were used when analysing the data.



Eighty-one percent of the participants not receiving care and service and 85 % of the participants receiving care and service did not want age to be a criterion for prioritisation (Papers I and III) but their reasoning revealed that they experienced that being old meant low priority (Paper IV). In their reasoning the participants saw prioritisation as a necessity but also emphasised that all people are of equal value and that everyone should have the same rights to health care regardless of age (Paper IV). It was clearly stated that the participants wanted physicians to decide who should be prioritised (Papers I and III). The findings also showed that the oldest-old and men prioritised younger people to a higher extent than the other two age groups, while women prioritised older patients to a higher extent (Paper I). The participants not receiving care and service were furthermore reluctant to give priority to treatment for lifestyle-related diseases than participants receiving care and service (Framework). The participants? reasoning in relation to the willingness to pay for treatment revealed that they experienced that buying treatment requires wealth (Paper IV). Most of the participants not receiving care and service (63 %) but only 48 % of participants receiving care and service wanted to pay ?1100 to get cataract surgery at once instead of being on a waiting list for 18 months, but significantly fewer participants receiving care and service actually had access to ?1500 (p<0.001) (Framework). Women were also less willing to pay for treatment than men, which also seemed to be associated with a worse economic situation (Paper II).



The results showed that older people did not emphasise age as a criterion for prioritisation, which is in contrast to earlier studies including younger people. This thesis further showed that age, gender, financial situation and receiving care and service or not, influenced the way the respondents viewed prioritisation and resource allocation, while housing, grade of dependency and HRQoL seemed to have limited influence.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Prioriteringar av olika slag har alltid genomförts inom hälso- och sjukvård, vilket har inneburit att vissa verksamheter och patienter har prioriterats och andra har valts bort. Tidigare studier som har varit fokuserade på allmänhetens syn på vem eller vilka som ska prioriteras, har framförallt varit riktade till yngre och medelålders personer. I dessa studier framkommer ålder som ett viktigt kriterium och att hög ålder är ett kriterium för att inte bli prioriterad. Representationen av äldre personer i dessa studier har dock varit låg och det är rimligt att anta att äldre personers syn på prioriteringar inom hälso- och sjukvården skiljer sig från yngre grupper. Det övergripande syftet med studierna var att undersöka äldres syn på prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvård samt att undersöka skillnader i relation till ålder, kön, boende, behov av vård och finansiell situation. Ett ytterligare syfte vara att beskriva äldre personers resonemang kring frågor som rör prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvård.



Avhandlingen omfattar fyra delarbeten som är baserade på strukturerade intervjuer med äldre personer. Intervjuerna utgick från ett frågeformulär som först testades i en pilotstudie och därefter utvecklades. Studierna utgår från två olika urval inom ramen för studien Gott Åldrande i Skåne (GÅS); (a) äldre friska personer mellan 60-93 år (n=902) som intervjuades i samband med en hälsoundersökning i den s.k. befolkningsstudien samt (b) 146 personer i åldern 66-100 år som hade varaktig kommunal vård och omsorg som rekryterades via den s.k. vårdsystemstudien och därefter intervjuades i hemmet. De första delarbetena omfattar äldre friska personers syn på prioriteringar inom hälso- och sjukvård (delarbete I) samt synen på hur de ökande sjukvårdskostnaderna ska finansieras (delarbete II). Delarbete III belyser samma frågeställningar som delarbete I och II (prioriteringar och resursfördelning) men baserar sig på äldre vård- och omsorgstagares syn. Delarbete I-III har en kvantitativ ansats där jämförelser bl.a. avseende kön, ålder, hälsorelaterad livskvalitet och ekonomisk situation har genomförts. I delarbete IV presenteras de äldres erfarenheter av prioriteringar samt deras resonemang kring ålder som grund för prioritering. Detta delarbete har en kvalitativ ansats. Urvalet i den studien består av 300 personer från deltagarna i delstudie I och II samt samtliga 146 deltagare i delstudie III (n= 446).



I det första delarbetet genomfördes strukturerade intervjuer med 424 män och 478 kvinnor (n=902) med ett frågeformulär som grund i samband med en hälsoundersökning inom ramen för GÅS-studiens befolkningsdel. Urvalet skedde konsekutivt (dvs. alla som kom till hälsoundersökningen blev tillfrågade) under en 20 månaders period och de 500 första intervjuerna spelades in på band. I delarbete I presenteras dock endast kvantitativa data. Data som rörde socioekonomiska aspekter och hälsorelaterad livskvalitet inhämtades från GÅS-studien. Resultatet visade att majoriteten av de äldre inte ansåg att ålder skulle vara ett kriterium för prioritering utan lyfte istället fram andra aspekter, som livskvalitet, smärta, välbefinnande och kostnadseffektivitet. Skillnader i relation till deltagarnas ålder och kön kunde identifieras. De allra äldsta och män ville i högre utsträckning än övriga åldersgrupper och kvinnor, prioritera yngre, medan kvinnor i högre utsträckning ville prioritera äldre personer. Resultaten visar att äldre personers syn på prioriteringar inom hälso- och sjukvård skiljer sig från tidigare studier som har involverat yngre personer. De visar även att det inom gruppen äldre förekommer skillnader i relation till kön och ålder.



Delarbete II är baserad på samma datainsamling som delarbete I, men fokuserad mot finansiella aspekter på prioriteringar. Resultatet visade att äldre personer var villiga att betala för vård och omsorg, om de hade råd. Det vill säga att den egna finansiella situationen hade betydelse för vilka ställningstaganden man gjorde. De äldre personerna ansåg att samhället inte skulle bekosta vissa insatser, som t.ex. kosmetisk kirurgi och läkemedel vid impotens och övervikt. Kvinnor ville i större utsträckning att de ökande sjukvårdskostnaderna skulle bekostas via högre skatter på alkohol och tobak, medan männen i större utsträckning ville öka skatten generellt. Endast ett fåtal personer ansåg att högre patientavgifter eller privata sjukförsäkringar var godtagbara alternativ. Män ville även i större utsträckning än kvinnor betala för att slippa stå på väntelista för operation, vilket kan ha samband med att betydligt färre kvinnor än män angav att de hade tillgång till 14.000 SEK. Resultaten visar att synen på prioriteringar hade samband med den egna ekonomiska situationen, där skillnader mellan män och kvinnors syn till stor del kan förklaras av deras olika ekonomiska förutsättningar.



Även i delarbete III användes samma frågeformulär, men med ett nytt urval. I denna studie tillfrågades personer som ingick i GÅS-studiens vårdsystemdel, där personer 65 år och äldre med varaktig kommunal vård och omsorg ingick. Sammanlagt 146 personer, 34 män och 112 kvinnor, mellan 66 och 100 år intervjuades i hemmet (ordinärt såväl som särskilt boende). Samtliga intervjuer bandinspelades, men resultatet i detta delarbete omfattade enbart kvantitativa data. Resultatet visade att de äldre vård- och omsorgstagarna hade liknande syn på prioriteringar som de äldre i delstudie I och II (vilka inte hade kommunal vård och omsorg) i det att de inte ansåg att patientens ålder skulle vara ett kriterium för prioritering utan att aspekter som livskvalitet och välbefinnande, men även familjesituation, istället skulle påverka prioriteringar. Trots att de äldre föredrog att hälso- och sjukvården skulle finansieras med skattemedel var relativt många (48 %) villiga att själva betala för exempelvis en starroperation istället för att stå på väntelista. Resultatet visade även att de skillnader i relation till ålder och kön som sågs i delarbete I och II inte återfanns i gruppen vård och omsorgstagare vilket indikerar att erfarenheten av att vara beroende av vård och omsorg är en överväldigande upplevelse som kan bidra till att denna grupp blir mer homogen i sin syn på prioriteringar.



Delarbete IV har en kvalitativ ansats och baserar sig på transkriberade bandinspelningar av de strukturerade intervjuerna som tidigare har presenterats i delarbete I-III. Materialet bestod av 300 av de 500 intervjuerna som bandinspelades till delstudie I och II och selektionen baserades på kvaliteten i de utskrivna intervjuerna. Materialet bestod även av samtliga 146 intervjuer i delstudie III. Urvalet var således 446 personer, 176 män och 268 kvinnor, i åldern 60-100 år. Resultatet visade att de äldre kände sig trygga i kontakten med hälso- och sjukvården och att få personer gav uttryck för att de hade erfarenhet av prioriteringar, men att de samtidigt kände sig lågt prioriterade på grund av sin ålder. Resultatet visade även att prioriteringar inom vård och omsorg skapade oro och att de ibland var tvungna att använda påtryckningar för att bli prioriterade. I intervjuerna fanns uttryck för att de äldre ansåg att prioriteringar var nödvändiga, samtidigt som de var emot att någon skulle gå före i kön. I deras resonemang kring att prioriteringar var en nödvändighet, fanns argument både för att yngre såväl som äldre personer borde bli prioriterade. Resultatet visade även att de var kritiska till hur resurserna hälso- och sjukvården användes och var fördelade. Deras resonemang gav också uttryck för att de var villiga att själva betala för behandling men att det förutsatte välstånd, samtidigt som det skapade etiska och moraliska konflikter genom att de därigenom skulle gå före andra i kön. De äldres resonemang visar att prioriteringsfrågor medför svåra etiska och moraliska ställningstagande. Det faktum att relativt få personer uppgav att de hade erfarenhet av prioriteringar kan innebära att prioriteringar inom hälso- och sjukvården genomförs utan insyn och därmed ej är möjliga för allmänheten att diskutera och påverka.



I ramberättelsen presenteras även kvantitativa analyser avseende skillnader mellan de två olika grupperna (a) äldre friska och (b) äldre vård- och omsorgstagare. Resultatet visade att äldre vård- och omsorgstagare tyckte att till exempel ålder skulle påverka prioriteringar i lägre utsträckning än vad de friska äldre tyckte. Färre av deltagarna med vård- och omsorg än deltagarna utan vård- och omsorg tyckte att äldrevården fick för lite resurser tilldelat. När det gällde prioriteringar till personer med livsstilsrelaterade sjukdomar visade sig vård- och omsorgstagarna vara mer benägna att ge en patient som röker behandling medan båda grupperna var restriktiva med att prioritera en patient med alkoholberoende. Kvinnor och deltagare med vård- och omsorg ville i lägre utsträckning betala för en starroperation vilket visade sig ha samband med att de hade sämre ekonomi än män och deltagarna utan vård och omsorg.



Sammanfattningsvis visar studierna att äldre personers syn på prioriteringar skiljer sig från tidigare studier som har omfattat företrädesvis yngre personer. De äldre tycker inte att ålder ska vara ett kriterium för prioriteringar utan lyfter fram andra aspekter som ex. smärta och livskvalitet. Studierna visar också att det inom gruppen friska äldre finns skillnader i synen på prioriteringar relaterat till deltagarnas ålder, kön och finansiell situation, medan dessa skillnader inte är lika påtagliga inom gruppen som har varaktig vård och omsorg. Synen på prioriteringar skiljer sig också mellan grupperna, dvs gruppen friska äldre och gruppen som får vård- och omsorg. I deltagarnas resonemang om prioriteringar framkommer att de känner trygghet i den svenska sjukvården men samtidigt upplever sig vara lågt prioriterade i kontakterna med hälso- och sjukvård. Avhandlingens resultat är betydelsefulla i det avseende att kunskapen om de äldres syn på prioriteringar tidigare har varit mycket begränsad, trots att de är den grupp i samhället som använder hälso- och sjukvård mest och därmed i större utsträckning riskerar att utsättas för prioriteringar. Studierna kan utgöra ett viktigt kunskapsunderlag om befolkningens syn på prioriteringar som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet med prioriteringar inom hälso- och sjukvård.

• author: Werntoft, Elisabet
• supervisor: Anna-Karin Edberg
• opponent: Professor Karlberg, Ingvar, Göteborgs universitet
• organization: Department of Health Sciences
• publishing date: 2006
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Nursing
• keywords: Prioritisation, Resource allocation, View, Health care, Gerontologi, Gerontology, Older people
• in: Nursing Ethics
• pages: 162 pages
• defense location: Hörsal 1 Vårdvetenskapens Hus Baravägen 3 Lund
• defense date: 2006-09-21 09:00:00
• ISSN: 1652-8220
• ISBN: 91-85559-26-1
• language: English
• LU publication?: yes
• additional info: Elisabet Werntoft, Ingalill Rahm Hallberg, Sölve Elmståhl and Anna-Karin Edberg. 2005. Older people's views of prioritization in health care Aging Clinical and Experimental Research, vol 17 pp 402-467. Editrice Kurtis s.r.l. Milano; Elisabet Werntoft, Ingalill Rahm Hallberg, Sölve Elmståhl and Anna-Karin Edberg. 2006. Older people's views about how to finance increasing health-care costs Ageing and Society, vol 26 pp 497-514. Cambridge University Press; Elisabet Werntoft, Ingalill Rahm Hallberg and Anna-Karin Edberg. . Prioritisation and resource allocation in health care. The views of older people receiving continuous public care and service pp 20. Department of health sciences (submitted); Elisabet Werntoft, Ingalill Rahm Hallberg and Anna-Karin Edberg. 2007. Older people's reasoning about age-related prioritisation in health care Nursing Ethics, pp 18. Sage Publications Ltd (accepted) The information about affiliations in this record was updated in December 2015. The record was previously connected to the following departments: Division of Nursing (Closed 2012) (013065000)
• id: a3894afd-7cef-4ba7-8c4f-778020a54a67 (old id 547103)
• date added to LUP: 2016-04-01 15:48:44
• date last changed: 2019-05-22 08:17:03