Rättsfall från EU-domstolarna
(2024) In Ny Juridik 2024(2). p.75-104- Abstract (Swedish)
- Syftet med denna översikt är att redogöra för rättspraxis från EU-domstolarna av central betydelse under perioden januari till och med mars 2024. Inget svenskt mål tas upp denna gång och målen som redovisas rör vitt skilda rättsområden. Domstolen har meddelat en principiellt betydelsefull dom som rör allmänhetens tillgång till harmoniserade EU-standarder, dvs. standarder som utgör en viktig del av EU:s lagstiftning men utarbetas av privaträttsliga standardiseringsorgan och därför inte är fritt tillgängliga. Ett annat mål gäller EU:s konkurrensrätt och i vilken utsträckning en yrkesorganisation för advokater med lagstiftarens stöd kan fastställa minimibelopp för advokatarvoden som också domstolar måste respektera vid beslut om... (More)
- Syftet med denna översikt är att redogöra för rättspraxis från EU-domstolarna av central betydelse under perioden januari till och med mars 2024. Inget svenskt mål tas upp denna gång och målen som redovisas rör vitt skilda rättsområden. Domstolen har meddelat en principiellt betydelsefull dom som rör allmänhetens tillgång till harmoniserade EU-standarder, dvs. standarder som utgör en viktig del av EU:s lagstiftning men utarbetas av privaträttsliga standardiseringsorgan och därför inte är fritt tillgängliga. Ett annat mål gäller EU:s konkurrensrätt och i vilken utsträckning en yrkesorganisation för advokater med lagstiftarens stöd kan fastställa minimibelopp för advokatarvoden som också domstolar måste respektera vid beslut om rättegångskostnader. Vi tar också upp ett beslut från EU-domstolen som preciserar en tidigare dom som rör förhållandet mellan rättslig förutsebarhet och EU-rättens genomslag när det gäller korruptionsbekämpning i Bulgarien, vilket väcker principiella frågor om räckvidden av skyddet för grundläggande rättigheter i nationell grundlag. Målet gäller regler om preskription och tillämpning av lindrigare strafflagstiftning (lex mitior). Slutligen tas ett mål upp där EU-domstolen får ta ställning till en utsatt kvinnas förutsättningar att beviljas flyktingstatus då skyddsbehovet grundas på risken för hedersrelaterat våld i hemlandet.
Målen tas upp i följande ordning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/9f877891-4074-483b-9d35-3e234669ed6b
- author
- Fritz, Maria LU and Hettne, Jörgen LU
- organization
- publishing date
- 2024
- type
- Contribution to journal
- publication status
- published
- subject
- in
- Ny Juridik
- volume
- 2024
- issue
- 2
- pages
- 29 pages
- publisher
- Karnov Group
- ISSN
- 1400-3007
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 9f877891-4074-483b-9d35-3e234669ed6b
- date added to LUP
- 2024-08-13 12:13:33
- date last changed
- 2024-08-13 13:30:49
@article{9f877891-4074-483b-9d35-3e234669ed6b, abstract = {{Syftet med denna översikt är att redogöra för rättspraxis från EU-domstolarna av central betydelse under perioden januari till och med mars 2024. Inget svenskt mål tas upp denna gång och målen som redovisas rör vitt skilda rättsområden. Domstolen har meddelat en principiellt betydelsefull dom som rör allmänhetens tillgång till harmoniserade EU-standarder, dvs. standarder som utgör en viktig del av EU:s lagstiftning men utarbetas av privaträttsliga standardiseringsorgan och därför inte är fritt tillgängliga. Ett annat mål gäller EU:s konkurrensrätt och i vilken utsträckning en yrkesorganisation för advokater med lagstiftarens stöd kan fastställa minimibelopp för advokatarvoden som också domstolar måste respektera vid beslut om rättegångskostnader. Vi tar också upp ett beslut från EU-domstolen som preciserar en tidigare dom som rör förhållandet mellan rättslig förutsebarhet och EU-rättens genomslag när det gäller korruptionsbekämpning i Bulgarien, vilket väcker principiella frågor om räckvidden av skyddet för grundläggande rättigheter i nationell grundlag. Målet gäller regler om preskription och tillämpning av lindrigare strafflagstiftning (lex mitior). Slutligen tas ett mål upp där EU-domstolen får ta ställning till en utsatt kvinnas förutsättningar att beviljas flyktingstatus då skyddsbehovet grundas på risken för hedersrelaterat våld i hemlandet.<br/>Målen tas upp i följande ordning.}}, author = {{Fritz, Maria and Hettne, Jörgen}}, issn = {{1400-3007}}, language = {{swe}}, number = {{2}}, pages = {{75--104}}, publisher = {{Karnov Group}}, series = {{Ny Juridik}}, title = {{Rättsfall från EU-domstolarna}}, volume = {{2024}}, year = {{2024}}, }