Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

PSI-PSYCHO SCHIZOPHRENIA IMAGING : Hjärnavbildning vid Schizofreni. Del 3. Magnetisk resonans och schizofreni

Persson, Bertil R LU orcid (2022) In Acta Scientiarum Lundensia 2022.
Abstract (Swedish)
Denna tredje del av Hjärnavbildning vid Schizofreni sammanfattar olika metoder med magnet spinn resonans (MR) applicerade på Schizofreni patienter
1. Introduktion till MR
2. Struktur-magnet resonans imaging sMRI
3. MR-CSF cerebralt blodflödes imaging
4. Funktionell-magnet resonans imaging MRI
5. Diffusion Tensor Imaging DTI
6. Magnetisk transfer Imaging MTI
7. Magnet resonans spektrometri MRS
8. Kombinerade metoder
Sture Forsén och Ragnar Hoffman presenterade år 1963 en magnetisk dubbel-resonans-metod tillämpbar på system där ett kärnspinn reversibelt överförs mellan två icke-ekvivalenta molekyler, från A till B, vilket utnyttjas i ” Magnetisk transfer Imaging MTI” (kap 3.6) (Forsen and Hoffman,... (More)
Denna tredje del av Hjärnavbildning vid Schizofreni sammanfattar olika metoder med magnet spinn resonans (MR) applicerade på Schizofreni patienter
1. Introduktion till MR
2. Struktur-magnet resonans imaging sMRI
3. MR-CSF cerebralt blodflödes imaging
4. Funktionell-magnet resonans imaging MRI
5. Diffusion Tensor Imaging DTI
6. Magnetisk transfer Imaging MTI
7. Magnet resonans spektrometri MRS
8. Kombinerade metoder
Sture Forsén och Ragnar Hoffman presenterade år 1963 en magnetisk dubbel-resonans-metod tillämpbar på system där ett kärnspinn reversibelt överförs mellan två icke-ekvivalenta molekyler, från A till B, vilket utnyttjas i ” Magnetisk transfer Imaging MTI” (kap 3.6) (Forsen and Hoffman, 1963). Det kan vara värt att nämna att Sture Forsén är professor emeritus i fysikalisk kemi vid Lunds Universitet.
Beskrivningen av utvecklingen inom de olika områdena av MR har emellertid blivit så omfattande att min ambition att beskriva den detaljerade historiska utvecklingen av de olika MR-metoderna kommer att preseteras efter hand . Därför kommer i del III endast som en sammanfattning av MR och Schizofreni.

Struktur-magnet resonans imaging sMRI visar att förändrad gyrifiering verkar vara en signifikant robust markör för störningar i den tidiga neuronala utvecklingen vid Schizofreni. Ökningar av gyrifiering observerades i bilaterala insula, temporala polen och vänster orbitofrontal cortex.
Även tjockleken av de frontala loberna återspeglar en patologisk process vid Schizofreni med minskad kortikal tjocklek i prefrontala cortex, precuneus och occipital cortex.
Utvärdering av CSF flödesdynamik i akvedukten tillsammans med volymetriska sMRI undersökningar av hjärnan skulle ytterligare kunna förstärka kunskapen kring patofysiologin både i samband med diagnostik och behandlings uppföljning av patienter med Schizofreni.
Ett flertal studier indikerar att patienter med Schizofreni har lägre MRI aktivitet i den dorsolaterala, prefrontala cortex(PFC), accumbenskärnan(ACC) och i thalamus mediodorsala kärnan. Däremot observeras ökning av aktiviteten inom andra PFC-områden, vilka skulle kunna vara kompenserande till sin natur.
Resultaten tyder på att MRI-baserad klassificering återspeglar förändringar i diskreta neurala kretsar och kan vara ett användbart verktyg för att definiera undergrupper inom det kliniskt definierade syndromet Schizofreni. Dock finns ännu ingen konsensus om vilken (MRI metod som är bäst lämpad för klinisk användning.
DTI studier av schizofrena patienterna visar lägre FA-värden än friska kontroller. FA-värdet för den främre delen av corpus callosum är negativt korrelerat med poängen på skalan för bedömning av negativa symtom . Lägre FA-värden i vänster och bilaterala superior longitudinella fasciculi (SLF) hos schizofrena patienterna än friska kontroller verkar vara specifika för Schizofreni med hörselhallucinationer(AVH). En negativ korrelation registrerades mellan genomsnittlig regional FA i höger anterior cingulum och PANSS-positiv symptompoäng.
Den stora betydelsen av MTI är resultaten av dess kombination med DTI som visar sig kunna indikera högre extracellulära koncentrationer av fritt vatten, vilket indikerar förekomsten av neuroinflammation vid Schizofreni.
1H-MRS och Schizofreni visar signifikanta skillnader mellan kaudal och rostral NAA-koncentration i den del av de basala ganglierna som kallas accumbens ACC, hos patienter med Schizofreni men inte hos friska kontrollpersoner. Denna skillnad indikerar att neuronal densitet eller integritetsskillnader mellan ACC-subregioner kan vara karakteristiska för Schizofreni. Resultaten visar också att NAA-koncentrationerna är lägre i frontallob och talamus hos patienter med första episod psykos jämfört med kontroller vilket indikerar att Schizofreni är associerad med lägre neural metabolisk aktivitet.
Resultaten av 1H-MRS studier tyder på att kolin ökar i både prefrontala och occipitala cortex under nyligen debuterade Schizofreni vilket indikerar tecken på neuroinflammation.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Chapter in Book/Report/Conference proceeding
publication status
published
subject
keywords
Struktur-magnet resonans imaging, gyrifiering, sMRI, MR-CSF, akvedukten, cerebral blodflödes imaging, Funktionell-magnet resonans imaging, MRI, Diffusion Tensor Imaging, FA-värden, DTI, Magnetisk transfer Imaging, MTI, MRS, Magnet resonans Spektoskopi, NMR, Schizofreni
host publication
Acta Scientiarum Lundensia
series title
Acta Scientiarum Lundensia
editor
Persson, Bertil RR
volume
2022
publisher
Medical Radiation Physics, Lund University
ISSN
1651-5013
language
Swedish
LU publication?
yes
id
fe5ca898-8ce1-4d6a-a9ea-663ad726fab3
date added to LUP
2022-12-30 11:25:29
date last changed
2023-01-02 15:51:55
@inbook{fe5ca898-8ce1-4d6a-a9ea-663ad726fab3,
  abstract     = {{Denna tredje del av Hjärnavbildning vid Schizofreni sammanfattar olika metoder med magnet spinn resonans (MR) applicerade på Schizofreni patienter <br/>1.	Introduktion till MR<br/>2.	Struktur-magnet resonans imaging sMRI<br/>3.	MR-CSF cerebralt blodflödes imaging<br/>4.	Funktionell-magnet resonans imaging MRI<br/>5.	Diffusion Tensor Imaging DTI<br/>6.	Magnetisk transfer Imaging MTI<br/>7.	Magnet resonans spektrometri MRS<br/>8.	Kombinerade metoder<br/>Sture Forsén och Ragnar Hoffman presenterade år 1963 en magnetisk dubbel-resonans-metod  tillämpbar på system där ett kärnspinn reversibelt överförs mellan två icke-ekvivalenta molekyler, från A till B, vilket utnyttjas i ” Magnetisk transfer Imaging MTI” (kap 3.6) (Forsen and Hoffman, 1963). Det kan vara värt att nämna att Sture Forsén är professor emeritus i fysikalisk kemi vid Lunds Universitet. <br/>Beskrivningen av utvecklingen inom de olika områdena av MR har emellertid blivit så omfattande att min ambition att beskriva den detaljerade historiska utvecklingen av de olika MR-metoderna kommer att preseteras efter hand . Därför kommer i del III  endast som en sammanfattning av MR och Schizofreni. <br/><br/>Struktur-magnet resonans imaging sMRI visar att förändrad gyrifiering verkar vara en signifikant robust markör för störningar i den tidiga neuronala utvecklingen vid Schizofreni. Ökningar av gyrifiering observerades i bilaterala insula, temporala polen och vänster orbitofrontal cortex.<br/>Även tjockleken av de frontala loberna återspeglar en patologisk process vid Schizofreni med minskad kortikal tjocklek i prefrontala cortex, precuneus och occipital cortex.<br/>Utvärdering av CSF flödesdynamik i akvedukten tillsammans med volymetriska sMRI undersökningar av hjärnan skulle ytterligare kunna förstärka kunskapen kring  patofysiologin både i samband med diagnostik och behandlings uppföljning av patienter med Schizofreni. <br/>Ett flertal studier indikerar  att patienter med Schizofreni har lägre MRI aktivitet i den dorsolaterala,  prefrontala cortex(PFC), accumbenskärnan(ACC) och i thalamus mediodorsala kärnan. Däremot observeras ökning av aktiviteten inom andra PFC-områden, vilka skulle kunna vara kompenserande till sin natur.<br/>Resultaten tyder på att MRI-baserad klassificering återspeglar förändringar i diskreta neurala kretsar och kan vara ett användbart verktyg för att definiera undergrupper inom det kliniskt definierade syndromet Schizofreni. Dock finns ännu ingen konsensus om vilken  (MRI metod som är bäst lämpad för klinisk användning. <br/>DTI studier av schizofrena patienterna visar lägre FA-värden än friska kontroller. FA-värdet för den främre delen av corpus callosum är negativt korrelerat med  poängen på skalan för bedömning av negativa symtom . Lägre FA-värden i vänster och bilaterala  superior longitudinella fasciculi (SLF) hos schizofrena patienterna än friska kontroller verkar vara specifika för Schizofreni med hörselhallucinationer(AVH). En negativ korrelation registrerades mellan genomsnittlig regional FA i höger anterior cingulum och PANSS-positiv symptompoäng. <br/>Den stora betydelsen av MTI är resultaten av dess kombination med DTI som visar sig kunna indikera högre extracellulära koncentrationer av fritt vatten, vilket indikerar förekomsten av neuroinflammation vid Schizofreni. <br/>1H-MRS och Schizofreni visar signifikanta skillnader mellan kaudal och rostral NAA-koncentration i den del av de basala ganglierna som kallas accumbens ACC, hos patienter med Schizofreni men inte hos friska kontrollpersoner. Denna skillnad indikerar att neuronal densitet eller integritetsskillnader mellan ACC-subregioner kan vara karakteristiska för Schizofreni. Resultaten visar också att NAA-koncentrationerna är lägre i frontallob och talamus hos patienter med första episod psykos jämfört med kontroller vilket indikerar att Schizofreni är associerad med lägre neural metabolisk aktivitet.  <br/>Resultaten  av 1H-MRS studier tyder på att kolin ökar i både prefrontala och occipitala cortex under nyligen debuterade Schizofreni vilket indikerar tecken på neuroinflammation.<br/>}},
  author       = {{Persson, Bertil R}},
  booktitle    = {{Acta Scientiarum Lundensia}},
  editor       = {{Persson, Bertil RR}},
  issn         = {{1651-5013}},
  keywords     = {{Struktur-magnet resonans imaging; gyrifiering; sMRI; MR-CSF; akvedukten; cerebral blodflödes imaging; Funktionell-magnet resonans imaging; MRI; Diffusion Tensor Imaging; FA-värden; DTI; Magnetisk transfer Imaging; MTI; MRS; Magnet resonans Spektoskopi; NMR; Schizofreni}},
  language     = {{swe}},
  month        = {{12}},
  publisher    = {{Medical Radiation Physics, Lund University}},
  series       = {{Acta Scientiarum Lundensia}},
  title        = {{PSI-PSYCHO SCHIZOPHRENIA IMAGING : Hjärnavbildning vid Schizofreni. Del 3. Magnetisk resonans och schizofreni}},
  url          = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/132790856/FIN_Volym_ASL_2022_3.pdf}},
  volume       = {{2022}},
  year         = {{2022}},
}