Visioner om Getteröverket
Torisson, Fredrik LU ; Habagil, Moshe LU ; Björksund-Tuominen, Margareta and Jönsson, Karin LU
(2025)
- Abstract (Swedish)
- Elva visioner för Getteröverkets framtid skapade under en tvåveckors workshop med arkitektstudenter från Lunds universitet. Workshopen är en del av forskningsprojektet Transform som syftar till att utforska hur Getteröverket kan utvecklas från reningsverk till resursverk – vilka resurser kan vi ta tillvara, och hur?
Workshopen
Syftet med workshopen var att identifiera på vilket sätt och för vem marken på uppställningsplatsen vid Getteröverket kan bli en resurs i framtiden. Fokus har legat på att identifiera intressenter som inte har en egen röst eller som ofta glöms bort i planeringen. Underlaget för visionerna kommer dels från Vivab, dels från en av två läsningar av platsen. En läsning är i det här fallet en metod för att... (More) - Elva visioner för Getteröverkets framtid skapade under en tvåveckors workshop med arkitektstudenter från Lunds universitet. Workshopen är en del av forskningsprojektet Transform som syftar till att utforska hur Getteröverket kan utvecklas från reningsverk till resursverk – vilka resurser kan vi ta tillvara, och hur?
Workshopen
Syftet med workshopen var att identifiera på vilket sätt och för vem marken på uppställningsplatsen vid Getteröverket kan bli en resurs i framtiden. Fokus har legat på att identifiera intressenter som inte har en egen röst eller som ofta glöms bort i planeringen. Underlaget för visionerna kommer dels från Vivab, dels från en av två läsningar av platsen. En läsning är i det här fallet en metod för att fånga platsens innebörd i olika sammanhang. Här har vi använt oss av en enkät och ett ’ting’. De studenter som skapat Vision 1 till 5 har använt enkäten som förutsättning för sina bilder medan Vision 6–11 är grundade på det som framkom vid tinget (mer om detta nedan).
Visionerna
Vilka intressenter prioriteras i planeringen idag, vilka kan prioriteras i framtiden?
Som du märker skiljer sig visionerna som presenteras i utställningen från hur arkitektvisioner brukar presenteras. Studenterna har uppmuntrats att tänka visioner i vid bemärkelse; uppgiften har varit att skapa bilder som inspirerar och öppnar nya sätt att se platsens möjligheter och att ställa betraktaren frågor, inte ge förslag eller svar. Visionerna är tänkta att väcka nyfikenhet och möjliggöra nya perspektiv.
Getteröverket som resursverk
Hur kan ett reningsverk medverka till en grönare och mer hållbar framtida stad?
Getteröverket byggdes en gång som kommunens första störret reningsverk Då var syftet i första hand att avskilja partiklar och näringsämnen men inte att återcirkulera dessa. När nu Varberg växer ska Getteröverket både expandera och utvecklas till ett resursverk som återvinner så mycket som möjligt av de resurser som finns i avloppsvatten.Planen är att den intilliggande tomt som idag är en återvinningscentral och uppställningsplats i framtiden kommer att bli en del av resursverket.
Getteröverket i staden
Både Varberg och Getteröverket ser ut att växa framöver – vad händer där de möts?
I och med att järnvägsspåren grävs ner öppnar sig möjligheter att bygga ihop staden med havet. Projektet Västerport är en central del av detta. I och med Västerport kommer också trafik norrifrån i första hand att ledas längs det som tidigare hette Östra Hamnvägen och numera Mathilda Ranch Allé. Getteröverket får på så vis en central plats, det blir nästan det första som den som ankommer till staden norrifrån möter. Verket kan därför inte längre vara ett undantag bakom höga stängsel. Samtidigt gränsar verket också till Naturum, och det blir också en viktig övergång mellan fågelreservat och staden.
Forskningsprojektet Transform
Vad skulle Getteröverket som resursverk kunna bidra med?
Transform är ett forskningsprojekt som kopplar ihop Vivab, Lunds universitet och forskningsrådet Formas. Inom projektet utforskar en doktorand hur Getteröverket kan bli ett resursverk. Huvuddelen av forskningen handlar om att skilja ur och återvinna olika substanser som annars går rakt ut i havet, t ex läkemedel, att hitta användningsområden för de ämnen som filtreras ut i reningsprocessen, ta till vara energi samt att uppnå en högre reningsgrad på det vatten som släpps ut. En del av projektet handlar om att tänka kring marken som verket står på som resurs i en vidare bemärkelse, en resurs för staden, för människorna, men också för andra, icke-mänskliga eller mer-än-människor vars närvaro är central för vår överlevnad men som ofta blir förbisedda i planeringen eftersom de saknar röst. Utställningen är knuten till den här delen av forskningsprojektet.
Att läsa en plats
Hur kan vi förstå vad som finns på en plats – vad lägger vi märke till och vad går under vår radar?
All stadsutveckling bygger på någon slags förståelse för den plats som tas i anspråk. Förståelsen byggs upp genom olika former av metodisk analys: av infrastrukturella behov, stadsrum, tillväxtmöjligheter, föroreningsgrad, kulturhistoriska värden, naturvärden, militära behov, och så vidare. Dessa perspektiv innebär såväl möjligheter som begränsningar. Ingen plats är en vit fläck. Det finns alltid redan någon eller någonting där. Analysen av en plats bygger på olika prioriterade intressen. Vår nuvarande klimatkris kräver att vi ifrågasätter våra prioriterade intressen, att vi anlägger andra perspektiv och experimenterar med nya sätt och försöker förstå nya intressen i våra prioriteringar.
I det här fallet har forskarna experimenterat med två olika sätt att läsa hur området vid det utvidgade Getteröverket skulle kunna bli en resurs. Endera av dessa läsningar har sedan legat till grund för arkitektstudenternas visioner.
Enkät
Ett sätt att ta reda på vad en plats skulle kunna bli är helt enkelt att fråga folk: vad behövs där, vem kunde ha nytta av platsen, och vad ska det helst inte bli? Det gjorde vi. Vi frågade både individer och organisationer efter åsikter. Svaren skiftade, men det framhölls som viktigt att det blev en plats som var grön, som var till för alla åldrar och kunde användas på olika vis. Bland intressenter nämndes hundägare, barn, motionärer, med flera.
Platsläsning genom ting
Ett annat sätt att försöka göra samma sak är att skapa ett forum där de som annars inte hörs i planeringen kunde få komma till tals. Vi organiserade ett ting på platsen, det vill säga en sammankomst där ca 20 deltagare fick representera icke-mänskliga intressenter som havet, kaninerna, betongen, framtidens invasiva arter, Monarkdiket, med flera. Dessa intressen var varken förenliga med varandra eller med människornas intressen – konfliktlinjer blottlades. Hundar och kaniner är exempelvis en kombination som åtminstone kaninerna inte uppskattar. Som forskare fick vi en både bredare och djupare förståelse av platsen, och det ledde till diskussioner kring de mer långsiktiga konsekvenserna av planerade förändringar.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/08756b04-77c2-48fe-a8da-7cca6490ae73
- curator
- Torisson, Fredrik
LU
; Habagil, Moshe
LU
; Björksund-Tuominen, Margareta
and Jönsson, Karin
LU
- organization
- alternative title
- Visions about Getteröverket
- publishing date
- 2025-10-22
- type
- Non-textual form
- publication status
- published
- subject
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 08756b04-77c2-48fe-a8da-7cca6490ae73
- date added to LUP
- 2025-11-17 10:23:26
- date last changed
- 2025-12-04 10:34:55
@misc{08756b04-77c2-48fe-a8da-7cca6490ae73,
abstract = {{Elva visioner för Getteröverkets framtid skapade under en tvåveckors workshop med arkitektstudenter från Lunds universitet. Workshopen är en del av forskningsprojektet Transform som syftar till att utforska hur Getteröverket kan utvecklas från reningsverk till resursverk – vilka resurser kan vi ta tillvara, och hur?<br/><br/>Workshopen<br/>Syftet med workshopen var att identifiera på vilket sätt och för vem marken på uppställningsplatsen vid Getteröverket kan bli en resurs i framtiden. Fokus har legat på att identifiera intressenter som inte har en egen röst eller som ofta glöms bort i planeringen. Underlaget för visionerna kommer dels från Vivab, dels från en av två läsningar av platsen. En läsning är i det här fallet en metod för att fånga platsens innebörd i olika sammanhang. Här har vi använt oss av en enkät och ett ’ting’. De studenter som skapat Vision 1 till 5 har använt enkäten som förutsättning för sina bilder medan Vision 6–11 är grundade på det som framkom vid tinget (mer om detta nedan).<br/><br/>Visionerna<br/>Vilka intressenter prioriteras i planeringen idag, vilka kan prioriteras i framtiden?<br/><br/>Som du märker skiljer sig visionerna som presenteras i utställningen från hur arkitektvisioner brukar presenteras. Studenterna har uppmuntrats att tänka visioner i vid bemärkelse; uppgiften har varit att skapa bilder som inspirerar och öppnar nya sätt att se platsens möjligheter och att ställa betraktaren frågor, inte ge förslag eller svar. Visionerna är tänkta att väcka nyfikenhet och möjliggöra nya perspektiv.<br/><br/>Getteröverket som resursverk <br/>Hur kan ett reningsverk medverka till en grönare och mer hållbar framtida stad?<br/><br/>Getteröverket byggdes en gång som kommunens första störret reningsverk Då var syftet i första hand att avskilja partiklar och näringsämnen men inte att återcirkulera dessa. När nu Varberg växer ska Getteröverket både expandera och utvecklas till ett resursverk som återvinner så mycket som möjligt av de resurser som finns i avloppsvatten.Planen är att den intilliggande tomt som idag är en återvinningscentral och uppställningsplats i framtiden kommer att bli en del av resursverket.<br/><br/>Getteröverket i staden<br/>Både Varberg och Getteröverket ser ut att växa framöver – vad händer där de möts? <br/><br/>I och med att järnvägsspåren grävs ner öppnar sig möjligheter att bygga ihop staden med havet. Projektet Västerport är en central del av detta. I och med Västerport kommer också trafik norrifrån i första hand att ledas längs det som tidigare hette Östra Hamnvägen och numera Mathilda Ranch Allé. Getteröverket får på så vis en central plats, det blir nästan det första som den som ankommer till staden norrifrån möter. Verket kan därför inte längre vara ett undantag bakom höga stängsel. Samtidigt gränsar verket också till Naturum, och det blir också en viktig övergång mellan fågelreservat och staden.<br/><br/>Forskningsprojektet Transform<br/>Vad skulle Getteröverket som resursverk kunna bidra med?<br/><br/>Transform är ett forskningsprojekt som kopplar ihop Vivab, Lunds universitet och forskningsrådet Formas. Inom projektet utforskar en doktorand hur Getteröverket kan bli ett resursverk. Huvuddelen av forskningen handlar om att skilja ur och återvinna olika substanser som annars går rakt ut i havet, t ex läkemedel, att hitta användningsområden för de ämnen som filtreras ut i reningsprocessen, ta till vara energi samt att uppnå en högre reningsgrad på det vatten som släpps ut. En del av projektet handlar om att tänka kring marken som verket står på som resurs i en vidare bemärkelse, en resurs för staden, för människorna, men också för andra, icke-mänskliga eller mer-än-människor vars närvaro är central för vår överlevnad men som ofta blir förbisedda i planeringen eftersom de saknar röst. Utställningen är knuten till den här delen av forskningsprojektet.<br/><br/>Att läsa en plats<br/>Hur kan vi förstå vad som finns på en plats – vad lägger vi märke till och vad går under vår radar?<br/><br/>All stadsutveckling bygger på någon slags förståelse för den plats som tas i anspråk. Förståelsen byggs upp genom olika former av metodisk analys: av infrastrukturella behov, stadsrum, tillväxtmöjligheter, föroreningsgrad, kulturhistoriska värden, naturvärden, militära behov, och så vidare. Dessa perspektiv innebär såväl möjligheter som begränsningar. Ingen plats är en vit fläck. Det finns alltid redan någon eller någonting där. Analysen av en plats bygger på olika prioriterade intressen. Vår nuvarande klimatkris kräver att vi ifrågasätter våra prioriterade intressen, att vi anlägger andra perspektiv och experimenterar med nya sätt och försöker förstå nya intressen i våra prioriteringar. <br/><br/>I det här fallet har forskarna experimenterat med två olika sätt att läsa hur området vid det utvidgade Getteröverket skulle kunna bli en resurs. Endera av dessa läsningar har sedan legat till grund för arkitektstudenternas visioner.<br/><br/>Enkät<br/>Ett sätt att ta reda på vad en plats skulle kunna bli är helt enkelt att fråga folk: vad behövs där, vem kunde ha nytta av platsen, och vad ska det helst inte bli? Det gjorde vi. Vi frågade både individer och organisationer efter åsikter. Svaren skiftade, men det framhölls som viktigt att det blev en plats som var grön, som var till för alla åldrar och kunde användas på olika vis. Bland intressenter nämndes hundägare, barn, motionärer, med flera.<br/><br/>Platsläsning genom ting<br/>Ett annat sätt att försöka göra samma sak är att skapa ett forum där de som annars inte hörs i planeringen kunde få komma till tals. Vi organiserade ett ting på platsen, det vill säga en sammankomst där ca 20 deltagare fick representera icke-mänskliga intressenter som havet, kaninerna, betongen, framtidens invasiva arter, Monarkdiket, med flera. Dessa intressen var varken förenliga med varandra eller med människornas intressen – konfliktlinjer blottlades. Hundar och kaniner är exempelvis en kombination som åtminstone kaninerna inte uppskattar. Som forskare fick vi en både bredare och djupare förståelse av platsen, och det ledde till diskussioner kring de mer långsiktiga konsekvenserna av planerade förändringar.<br/>}},
author = {{Torisson, Fredrik and Habagil, Moshe and Björksund-Tuominen, Margareta and Jönsson, Karin}},
language = {{swe}},
month = {{10}},
title = {{Visioner om Getteröverket}},
year = {{2025}},
}