Återbruk av byggprodukter i nybyggnation av bostäder : En studie av klimatpåverkan, kostnad och genomförbarhet

Abstract (Swedish)

År 2045 har Sverige som mål att ha netto-noll utsläpp av växthusgaser. Från och med år 2019 betyder det att utsläppen måste minska med 6–10 % per år. År 2018 stod bygg- och fastighetssektorn i Sverige för 21 % av landets utsläpp av växthusgaser, vilket motsvarade 11,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Om de utsläpp på 5,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter som genererades på grund av import av sektorn adderas till de inrikes utsläppen landar det totalt på 17,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Det övergripande syftet med denna studie var att analysera återbruket av byggprodukter utifrån aspekterna klimat, kostnad och genomförbarhet. Mer djupgående ämnade studien att undersöka möjligheterna och potentialen som finns i återbruk och återanvändning av fasta produkter i nya bostäder. Det mest väsentliga är att det är produkter som är möjliga att demontera för att kunna återbruka på nytt med samma ursprungliga syfte. Utifrån en urvalsprocess med hjälp av klimatkalkyler över verkliga flerbostadsprojekt identifierades den byggprodukt som genererade störst koldioxidbelastning och den byggprodukt som var mest kostnadsdrivande. Med dessa två produkter utvalda utfördes studiens slutliga syfte och mål genom att med avstamp i analys av klimatpåverkan, kostnad och genomförbarhet utvärdera byggandet med återbrukade varianter av dessa produkter jämfört med nyproducerade. Detta gjordes genom intervjuer och kontakt med sakkunniga inom byggbranschen samt genom parameterstudier som genom ett antal exempel jämförde återbrukade produkter med nyproducerade. Slutligen genomfördes även en enkätundersökning för att väga in och beakta potentiella kunders inställning och
attityd gentemot återbruk för att ge studien större relevans och förankring i de verkliga behoven och kraven som finns på nya bostäder.

Den produkt som valdes ut baserat på att vara den mest koldioxidbelastande produkten var aluminiumprofiler medan den produkt som valdes ut baserat på att vara den mest kostnadsdrivande produkten var radiatorer. I denna studie dras slutsatsen att återbruk av byggprodukter i nybyggnation av bostäder ger upphov till en reducering av genererat koldioxidutsläpp jämfört med nyproducerade byggprodukter. Genom återbruk av aluminiumprofiler visar parameterstudien att koldioxidbelastningen kan reduceras med mellan 24 % och 99,5 %. Genom återbruk av radiatorer kan koldioxidbelastningen reduceras med mellan 16 % och 98 % jämfört med användningen av nyproducerade radiatorer. Vidare dras slutsatsen att den ekonomiska lönsamheten för återbruk varierar från fall till fall men med den generella slutsatsen att den ekonomiska lönsamheten i de
flesta fall saknas. Återbruk av radiatorer har visat sig i de flesta fall inte vara ekonomiskt lönsamt medan det för återbruk av aluminiumprofiler finns en något större ekonomisk lönsamhet. Genom att välja återbrukade aluminiumprofiler framför nyproducerade kan byggkostnaden, material- och arbetskostnad för produktköp och rekonditionering, reduceras med 74 % men kan också öka med 14 %. För återbrukade radiatorer kan en besparing på 72 % göras jämfört med kostnaden för nyproducerade men en kostnadsökning på 11 % kan också ske, beroende på förutsättningar. För aluminiumprofiler som sällan förekommer ensamma utan allt som oftast som en del av en större konstruktion, exempelvis fönster, är den praktiska genomförbarheten svår. Aluminiumprofiler i sig har lång livslängd och klarar återbruk bra men det är konstruktionen de ingår i som begränsar återbruksmöjligheterna. Gällande återbruk av radiatorer anses den praktiska genomförbarheten vara god. En enig uppfattning kring vad rekonditioneringen innefattar finns i branschen, en begränsad andrahandsmarknad existerar redan och återbruk av radiatorer underlättas genom att de i sig utgör en produkt. Ett hinder för implementeringen av återbrukade radiatorer i byggprocessen utgörs av osäkerheter kring hur CE-märkningen, som är standard för nyproducerade radiatorer, bör hanteras.

Utifrån enkätundersökningens resultat ser kundintresset för återbruk av produkter i nyproducerade bostäder ut att vara positivt. Svaren som erhållits tyder på ett intresse, acceptans och villig inställning gentemot återbrukade produkter i nyproducerade bostäder. Resultatet tyder också på att inställningen är spridd över åldrarna samt att 75,3 % av de 182 svarande svarade ja på att få en återbrukad produkt installerad i sin nyproducerade bostad trots att det inte skulle ske till ett lägre pris än för en nyproducerad produkt.

Slutligen undersöktes om det lönar sig för aktörer i byggbranschen att använda
återbrukade produkter i byggprocessen. Det finns inget entydigt svar på den frågan, bland annat på grund av att definitionen av vad lönsamhet är inte kan göras. Slutsatsen som dras utifrån denna studie är att återbruk av produkter i dagsläget inte resulterar i ekonomisk lönsamhet men däremot är lönsamt vad gäller minskad klimatpåverkan samt möjlighet att bemöta ett kundintresse genom att profilera sig mot ett nytt återbruksklientel.

• author: Ericsson, Filip
• organization: Division of Building Physics
• publishing date: 2021-06-24
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Building materials
• keywords: Återbruk, Cirkulärt byggande, Koldioxidekvivalent, Byggprodukter, Flerbostadshus, Nybyggnation, Radiatorer, Aluminiumprofiler
• pages: 169 pages
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• id: 0e0e324b-ea4d-42ff-8b58-2294e57acf40
• alternative location: https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/9048769
• date added to LUP: 2025-08-06 15:26:40
• date last changed: 2025-08-12 14:10:54