Advanced

Yrkesverksammas konstruktioner av asylsökande ungdomar

Espersson, Malin LU (2017) Genus i profession
Abstract (Swedish)
I det här papret undersöker jag vilka föreställningar om etnicitet och kön som professionella yrkesgrupper (lärare, boendecoacher, socialsekreterare, barn- och ungdomshandläggare) ger uttryck för i sitt arbete med asylsökande ungdomar. Jag undersöker också hur detta präglar deras arbete med ungdomarna och konsekvenserna av detta. Ungdomarna, samtliga pojkar och analfabeter, deltar i språkintroduktion på en gymnasieskola i Helsingborg och de flesta bor på något av stadens HVB-hem. Samtliga ungdomar är deltagare i ett förvaltningsövergripande integrationsprojekt som drivs av FoU Helsingborg, vars syfte är att ”genom förvaltningsövergripande samverkan, brukardeltagande och stöd i forskning skapa förutsättningar för unga analfabeter att bli... (More)
I det här papret undersöker jag vilka föreställningar om etnicitet och kön som professionella yrkesgrupper (lärare, boendecoacher, socialsekreterare, barn- och ungdomshandläggare) ger uttryck för i sitt arbete med asylsökande ungdomar. Jag undersöker också hur detta präglar deras arbete med ungdomarna och konsekvenserna av detta. Ungdomarna, samtliga pojkar och analfabeter, deltar i språkintroduktion på en gymnasieskola i Helsingborg och de flesta bor på något av stadens HVB-hem. Samtliga ungdomar är deltagare i ett förvaltningsövergripande integrationsprojekt som drivs av FoU Helsingborg, vars syfte är att ”genom förvaltningsövergripande samverkan, brukardeltagande och stöd i forskning skapa förutsättningar för unga analfabeter att bli aktiva samhällsmedborgare och integrerade i Helsingborg”.

De yrkesverksamma kring ungdomarna är till största del svenskfödda kvinnor med universitetsutbildning och de har arbetat med ungdomarna i allt från några månader till flera år. Materialet utgörs av tre dialogmöten i tvärgrupper med de professionella och intervjuer med lärare och boendecoacher. Syftet med dessa samtal har varit att dels skapa en förståelse för hur de professionella beskriver och uppfattar ungdomarnas vardag i skola och boende, dels hur de professionella arbetar med och förhåller sig till ungdomarna.

Några av de föreställningar som identifieras i en tidig analys är en ”bristdiskurs” och en ”hjälpardiskurs” genom vilka ungdomarna konstrueras som otillräckliga genom avsaknaden av skolgång, handlingskraft och språk. De anses därför behöva hjälp för att lära sig svenska och att förstå det svenska skolsystemet och samhället – en hjälp som möjligen riskerar att dölja andra behov och därmed begränsa ungdomarnas möjligheter och handlingskraft. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Contribution to conference
publication status
published
subject
conference name
Genus i profession
language
Swedish
LU publication?
yes
id
13cf891e-b118-489c-9eb2-9df77d1fbc21
date added to LUP
2017-03-01 11:40:06
date last changed
2017-03-01 14:44:29
@misc{13cf891e-b118-489c-9eb2-9df77d1fbc21,
  abstract     = {I det här papret undersöker jag vilka föreställningar om etnicitet och kön som professionella yrkesgrupper (lärare, boendecoacher, socialsekreterare, barn- och ungdomshandläggare) ger uttryck för i sitt arbete med asylsökande ungdomar. Jag undersöker också hur detta präglar deras arbete med ungdomarna och konsekvenserna av detta. Ungdomarna, samtliga pojkar och analfabeter, deltar i språkintroduktion på en gymnasieskola i Helsingborg och de flesta bor på något av stadens HVB-hem. Samtliga ungdomar är deltagare i ett förvaltningsövergripande integrationsprojekt som drivs av FoU Helsingborg, vars syfte är att ”genom förvaltningsövergripande samverkan, brukardeltagande och stöd i forskning skapa förutsättningar för unga analfabeter att bli aktiva samhällsmedborgare och integrerade i Helsingborg”.<br/><br/>De yrkesverksamma kring ungdomarna är till största del svenskfödda kvinnor med universitetsutbildning och de har arbetat med ungdomarna i allt från några månader till flera år. Materialet utgörs av tre dialogmöten i tvärgrupper med de professionella och intervjuer med lärare och boendecoacher. Syftet med dessa samtal har varit att dels skapa en förståelse för hur de professionella beskriver och uppfattar ungdomarnas vardag i skola och boende, dels hur de professionella arbetar med och förhåller sig till ungdomarna.<br/><br/>Några av de föreställningar som identifieras i en tidig analys är en ”bristdiskurs” och en ”hjälpardiskurs” genom vilka ungdomarna konstrueras som otillräckliga genom avsaknaden av skolgång, handlingskraft och språk. De anses därför behöva hjälp för att lära sig svenska och att förstå det svenska skolsystemet och samhället – en hjälp som möjligen riskerar att dölja andra behov och därmed begränsa ungdomarnas möjligheter och handlingskraft.},
  author       = {Espersson, Malin},
  language     = {swe},
  month        = {02},
  title        = {Yrkesverksammas konstruktioner av asylsökande ungdomar},
  year         = {2017},
}