Trait anxiety as a determinant of psychological test results

Abstract

This thesis deals with the problem of interpreting test scores. The intention has been to explore and elucidate the effects of trait anxiety on test scores that have been obtained in applied research settings.



Paper I showed that different relationships between personality traits and cognitive functioning emerged in a group of men with solvent induced chronic toxic encephalopathy (TE; N=57) compared with a group of demographically similar healthy men (N=57). Within the referent group high and consistent correlations were observed between the anxiety scales and reaction times measures. This pattern did not appear in the TE group; instead, divergent and weak relationships emerged. By dividing the referent group into low anxiety and high anxiety subgroups, it was shown that the neuropsychological test scores in the high anxiety subgroup mostly were indistinguishable from the scores in the TE group.



Paper II investigated the relationship between anxiety and defensive strategies as measured by the Meta-Contrast Technique (MCT) and self-reported trait anxiety, trait aggression and defensiveness, as measured by the Karolinska Scales of Personality (KSP) in healthy men (N=83). The results indicated no agreement between the KSP and MCT.



Paper III investigated whether trait anxiety and social desirability influenced glycated hemoglobin levels (HbA1c) or - inventories of self reported symptoms, psychosocial work exposure, and social interaction in healthy men (N=98). The results indicated that the high-anxiety half of the subjects typically reported more symptoms, lower decision latitude, and fewer social interactions than the low-anxiety half. Occasionally, main effects of social desirability were observed.



Paper IV addressed the relationship between personality traits on the one hand and, on the other hand, neuropsychological test performance, self-rated distress symptoms, psychosocial work exposure, and social interaction patterns, in a group of healthy women (N=101). Few relationships between personality traits and neuropsychological test results were observed. As for the rating inventories, the high-anxiety half of the subjects typically reported more symptoms and lower social interaction scores than the low-anxiety half.



In conclusion, the findings indicate the importance of checking for, and possibly controlling for, the anxiety dimension when using self-report inventories in applied research settings.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Ur ett utvecklingsbiologiskt perspektiv är ångest en primär emotion som är mer eller mindre närvarande hos oss alla. Inom vissa gränser anses en individs vanemässiga ångestnivå vara ett centralt personlighetsdrag av betydelse för individens förmåga att känna oro, uppfatta sin omvärld, och vara känslig för negativa stimuli. Som personlighetsdrag har ångest ofta rapporterats påverka prestation i kognitiva test samt rapportering av olika besvär och stressupplevelser. Då psykologiska metoder och test ofta används för att studera skillnader mellan grupper av individer kan ett systematiskt inflytande av ångest leda till att observerade gruppskillnader feltolkas. Trots att detta samband är känt har det emellertid inte studerats i någon större omfattning vad gäller friska yrkesverksamma populationer. Tidigare studier har typiskt undersökt studenter eller grupper av mer eller mindre kroniskt sjuka individer. Av denna anledning undersöktes ångestens potentiella inflytande på testprestation i två forskningsprojekt, vid avdelningen för Yrkes- och miljömedicin vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö. Projekten var delvis finansierade av Rådet för Arbetslivsforskning.



Det övergripande syftet var att erhålla kunskaper om relationen mellan ångest och psykologiska testresultat i grupper som kan anses tämligen representativa för yrkesarbetande svenska män och kvinnor. Även skillnader i personers förmåga att inför sig själva eller andra framställa sig i god dager har studerats (social önskvärdhet). Specifikt undersöktes: (a) huruvida test som används för att detektera lösningsmedelsbetingad hjärnskada var känsliga för variationer i ångest, (b) huruvida självrapporterad ångest och social önskvärdhet var relaterat till ångest och defensiva strategier i MCT, (c) om ångest och social önskvärdhet kunde förutsäga neuropsykologisk testprestation, rapportering av symptom, psykosociala förhållanden, och sociala interaktioner, (d) om ångest och social önskvärdhet var relaterat till psykofysiologisk stressaktivering.



Totalt studerades tre grupper av individer. Den första gruppen bestod av 57 män i åldrarna 28 till 64 år med kronisk toxisk encefalopati, orsakad av långvarig exponering för organiska lösningsmedel (Artikel I). Grupp två bestod av 98 friska yrkesarbetande män i åldrarna 25 till 63 år (Artikel I, II & III). Grupp tre bestod 101 friska yrkesarbetande kvinnor i åldrarna 24 till 61 (Artikel IV). Alla deltagare genomgick en medicinsk undersökning, frågeformulär, neuropsykologisk undersökning samt MCT.



I artikel I påvisades att ångest var relaterat till långsammare prestation i reaktionstidstest hos friska män men inte hos män med kronisk toxisk encefalopati. Detta är intressant då reaktionstidstest anses vara känsliga instrument då man önskar särskilja personer med kronisk toxisk encefalopati från friska individer. Det finns således en risk för en felaktig sjukklassificering av friska personer med hög ångest vid utredning för lösningsmedelsbetingad hjärnskada.



I artikel II fanns inga samband mellan ångest och social försvarsbenä-genhet som mätt med ett personlighetsformulär och å andra sidan ångest och försvar som mätt med MCT. Resultaten tyder på att dessa metoder, trots liknande terminologi och användningsområde, inte mäter samma egenskaper.



I artikel III observerades att ångest har ett brett inflytande på självrapporterade besvär och sociala förhållanden hos de manliga deltagarna. Social försvarsbenägenhet hade endast ett litet inflytande. Det fanns inget samband mellan ångest eller social önskvärdhet och psykofysiologisk stressrespons.



I artikel IV visade det sig att ångest hade ett mycket litet inflytande på neuropsykologiska testpoäng i en kvinnogrupp. Men i likhet med män observerades att ångest har inflytande på kvinnors självrapporterade symptom och sociala förhållanden.



Sammanfattningsvis pekar resultaten på att ångestdimensionen riskerar att vålla tolkningsproblem i frågeformulärsstudier. Därför kan det traditionella bruket och valet av frågeformulär och forskningsobjekt inom t.ex. de yrkes- och socialmedicinska forskningsfälten behöva utvecklas. Eftersom forskarens val av undersökningsvariabler avgränsar de möjliga slutsatserna, är det viktigt att vissa variabler på individnivå som t.ex. ångest och social önskvärdhet inkluderas i kommande undersökningar.

• author: Persson, Roger
• supervisor: [unknown] [unknown]
• opponent: Professor af Klinteberg, Britt, Stockholm University, Stockholm, Sweden
• organization: Department of Psychology
• publishing date: 2002
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Psychology
• keywords: Medicine (human and vertebrates), Environmental health, industrial medicine, Occupational health, work stress, toxic encephalopathy, symptom reporting, neuropsychological testing, organic solvents, repression, psychological methods, social desirability, anxiety, Personality traits, Medicin (människa och djur), Miljömedicin, arbetsmiljömedicin, Yrkesmedicin
• pages: 172 pages
• defense location: Palaestra, Lundagård, Lund
• defense date: 2002-02-08 10:15:00
• external identifiers: other:ISRN-LUSADG/SAPS--02/1099--SE
• ISBN: 91-628-5086-5
• project: Trait anxiety as a determinant of psychological test results
• language: English
• LU publication?: yes
• additional info: Article: I. Persson, R., Österberg, K., Karlson, B., & Ørbæk, P. (2000). Influence of personality traits on neuropsychological test performance in toxic encephalopathy cases and healthy referent subjects. Neurotoxicology, 5, 667-676. Article: II. Persson, R., Karlson, B., Österberg, K., & Ørbæk, P. (in press). The Meta-Contrast Technique: Relationships with personality traits and cognitive abilities in a healthy male study sample. Scandinavian Journal of Psychology. Article: III. Persson, R., & Ørbæk, P. (2001). Trait anxiety and social desirability as determinants of self-ratings and the indicator of catabolic activity glycated hemoglobin. (Manuscript submitted for publication). Article: IV. Persson, R., & Ørbæk, P. (2001). The influence of personality traits on neuropsychological test performance and self-reported health and social context in women. (Revised manuscript submitted for publication).
• id: 16eca6fd-9dcc-4934-87c8-0a8c248f734c (old id 464279)
• date added to LUP: 2016-04-04 11:51:39
• date last changed: 2021-12-20 15:35:54