Advanced

Work rehabilitation. Instrument development and women's perceptions of an intervention

Wästberg, Birgitta LU (2011) In Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series 2011:40.
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Denna avhandling har fokus på arbetsrehabilitering för personer som är sjukskrivna eller riskerar att bli det.

För dem som blir sjukskrivna kan det bli aktuellt med arbetsrehabilitering. Första steget i en sådan är att utreda individens arbetsförmåga. Utredningen ligger sedan till grund för val av fortsatta åtgärder, för utvärdering av rehabiliteringen samt i vissa fall också för beslut om ersättning från socialförsäkringen. För att utredningen ska ge ett pålitligt resultat behöver bedömningsmetoder och instrument vara valida och reliabla. De interventioner som sedan väljs ska vara evidensbaserade. Vad gäller åtgärder för individer med stress-relaterade sjukdomstillstånd finns det ännu... (More)
Popular Abstract in Swedish

Denna avhandling har fokus på arbetsrehabilitering för personer som är sjukskrivna eller riskerar att bli det.

För dem som blir sjukskrivna kan det bli aktuellt med arbetsrehabilitering. Första steget i en sådan är att utreda individens arbetsförmåga. Utredningen ligger sedan till grund för val av fortsatta åtgärder, för utvärdering av rehabiliteringen samt i vissa fall också för beslut om ersättning från socialförsäkringen. För att utredningen ska ge ett pålitligt resultat behöver bedömningsmetoder och instrument vara valida och reliabla. De interventioner som sedan väljs ska vara evidensbaserade. Vad gäller åtgärder för individer med stress-relaterade sjukdomstillstånd finns det ännu inte så mycket evidens.

Vardagsrevidering är ett arbetsrehabiliteringsprogram som visats vara framgångrikt så tillvida att en utvärdering visade att deltagarna i interventionsgruppen återgick i arbete i större utsträckning än en jämförelsegrupp. Programmet vänder sig till kvinnor som är sjukskrivna på grund av stressrelaterade tillstånd och fokuserar inte bara på arbete utan också dygnets övriga aktiviteter. Vardagsrevidering består av en 10 veckors teoretisk del och därefter 6 veckors praktik på deltagarens ordinarie arbetsplats. Syftet med den teoretiska delen är att deltagarna ska få insikt i vad de gör och hur de utför sina aktiviteter under dygnet, samt hur de upplever detta. Utifrån denna analys kan de sedan formulera sina egna mål för att förändra vardagen och hitta strategier för att nå målen. Vardagsrevidering genomfördes och utvärderades som en forskningsstudie i primärvården i södra Sverige.

Nya metoder för bedömning och rehabilitering behöver utvecklas i takt med att förändringar sker i samhället och ny kunskap erhålls. De nya metoderna behöver sedan utvärderas vetenskapligt.



De olika delstudierna

Det övergripande syftet med avhandlingen var att bidra till utvecklingen av nya bedömningsinstrument för användning i arbetsrehabilitering, samt att belysa klienters upplevelse av att delta i ett arbetsrehabiliteringsprogram för kvinnor med stressrelaterade besvär.

Studie 1 syftade till att utveckla och utvärdera ett instrument för att undersöka klientens syn på sin arbetsroll. Instrumentet ”Worker Role Self-assessment” (WRS) är en självskattningsversion av den svenska versionen av intervjuinstrumentet Worker Role Interview, som i sin tur är grundat på Model of Human Occupation (MOHO). I WRS får klienten skatta hur han/hon ser på sin arbetsroll och faktorer som påverkar denna, på en fyrgradig ordinalskala. I studien utvärderades innehållsvaliditet och användbarhet med ett frågeformulär som besvarades av fyra arbetsterapeuter och 23 klienter på smärtrehabiliteringskliniker i södra Sverige. Test-retest reliabilitet och intern konsistens undersöktes på basis av klienternas ifyllda WRS. En annan grupp, som bestod av 83 klienter som genomgick ett program för arbetsrehabilitering vid en annan smärtrehabiliteringsklinik, fyllde i WRS före och efter programmet. Även här undersöktes instrumentets interna konsistens, men också dess känslighet för förändring och dess prediktiva validitet för arbetsförmåga. Analyserna visade att WRS hade god innehållsvaliditet och användbarhet, och test-retest reliabiliteten var god eller moderat för de flesta frågorna. Instrumentets interna konsistens var acceptabel. Klienternas initiala skattning av en av frågorna var relaterad till arbetsförmåga efter arbetsrehabiliteringsprogrammet. Samma fråga visade sig vara känslig för förändring och skattningarna var signifikant lägre efter rehabiliteringen. Dock visade det sig finnas en takeffekt i skattningarna, vilket påverkar känsligheten för förändring. Studiens resultat visade att instrumentets frågor behöver ses över och att fortsatta utvärderingar av instrumentets psykometriska egenskaper behöver göras.

I studie 2 utvecklades och utvärderades ett annat självskattningsinstrument, Work Environment Impact Scale – Self Rating (WEIS-SR), som är en självskattningsversion av det svenska intervjuinstrumentet WEIS, även detta grundat på MOHO. Med hjälp av WEIS-SR skattar klienten sin arbetsmiljö och faktorer som är relaterade till arbetsmiljön. WEIS-SR utvärderades i två steg, båda i primärvården i södra Sverige. Klienterna led av stressrelaterade besvär och/eller besvär i rörelseorganen. WEIS-SR består av 15 frågor som skattades på en fyrgradig ordinalskala i steg ett. Innehållsvaliditet, användbarhet, samt intern konsistens undersöktes i steg ett. För att undersöka innehållsvaliditet och användbarhet fylldes ett frågeformulär i av tio arbetsterapeuter och 44 klienter. Resultatet visade att WEIS-SR hade god innehållsvaliditet och användbarhet, samt att den interna konsistensen var bra. Dock identifierades en takeffekt, vilket ledde till att svarsskalan inför steg två ändrades till att omfatta fem alternativ. Steg två genomfördes i samband med en sexmånadersuppföljning av de klienter som genomgått Vardagsrevidering. Tjugosex klienter fyllde i WEIS-SR vid två tillfällen. Här studerades test-retest reliabilitet och intern konsistens. Den interna konsistensen var god även för den reviderade versionen och test-retest reliabiliteten var god till moderat för de flesta av frågorna. Studien visade att WEIS-SR hade goda förutsättningar för klinisk användning, men att fortsatta utvärderingar av dess psykometriska egenskaper behöver göras.

Syftet i studie 3 var att undersöka hur deltagarna i Vardagsrevidering skattade sin arbetsmiljö då de började programmet och om skattningarna förändrades under eller efter programmet, samt om det fanns något samband mellan de initiala skattningarna och arbetsåtergång vid en 12-månadersuppföljning. Den reviderade versionen av WEIS-SR (med femgradig skala) användes och fylldes i av de 42 deltagarna i Vardagsrevidering vid fyra tillfällen: före och efter programmet, samt vid uppföljningar efter 6 och 12 månader. Eventuella relationer mellan deltagarnas initiala WEIS-SR skattningar och arbetsåtergång vid 12-månadersuppföljningen undersöktes. Resultatet visade att deltagarna värderade sin arbetsmiljö ganska högt vid start av Vardagsrevidering, men att skattningarna var signifikant högre efter programmet och vid uppföljningstillfällena. Dock kunde inget samband mellan deras initiala skattningar och arbetsåtergång vid uppföljningen påvisas.

Studie 4 syftade till att undersöka hur några deltagare upplevde att genomgå Vardagsrevidering. Sju av deltagarna intervjuades under tiden för Vardagsrevidering samt i samband med att den avslutades. Deltagarna var mycket nöjda och tyckte att programmet hade passat deras behov av rehabilitering. De framhöll särskilt självanalysen som enligt deras mening hade lett fram till förändringar i hur de hanterade sina dagliga aktiviteter. Förändringarna hade skett gradvis och de kände att de hade fått det stöd de behövde i sin förändringsprocess. De var också nöjda med att ha fått prova att arbeta under arbetspraktiken. Då de avslutade Vardagsrevidering kände de flesta att de skulle klara att arbeta/studera och ha en hållbar vardagssituation framöver. Studien har bidragit till en förståelse för hur Vardagsrevidering kan uppfattas ur ett deltagarperspektiv.

Samtliga delstudier har fokuserat på klienten och hans/hennes upplevelser, vilket är en viktig del i arbetsrehabilitering. Delstudierna har haft ett arbetsterapeutiskt perspektiv och haft fokus på klienters upplevelser av sitt aktivitetsutförande och förutsättningar för detta. Avhandlingen får anses ha bidragit till utvecklingen av nya bedömningsinstrument och den visade att deltagarnas såg mera positivt på sin arbetsmiljö under och efter ett arbetsterapeutiskt arbetsrehabiliteringsprogram. Avhandlingen visade också att deltagarna i arbetsrehabiliteringsprogrammet var mycket nöjda med programmet och det stöd de fått, samt att de upplevde att de med hjälp av programmet kunnat förändra sitt sätt att hantera sina dagliga aktiviteter. Detta ger stöd åt arbetsterapeuternas arbetssätt: att utgå från klientens upplevelser och sedan stödja dem i att förändra sin egen aktivitetssituation. (Less)
Abstract
The overall aim of this thesis was to contribute to the development of new instruments for use in work rehabilitation contexts and to investigate whether clients’ perceptions of their work environment changed while participating in a work rehabilitation programme, as well as how they perceived the programme. The work rehabilitation in focus was the Redesigning Daily Occupations (ReDO) programme. This is a new work rehabilitation programme for women on sick leave due to stress-related disorders, which was implemented in the primary health care services. The instruments developed and evaluated were the Worker Role Self-assessment (WRS) and the Work Environment Impact Scale – Self Rating (WEIS-SR). The WRS was evaluated in pain rehabilitation... (More)
The overall aim of this thesis was to contribute to the development of new instruments for use in work rehabilitation contexts and to investigate whether clients’ perceptions of their work environment changed while participating in a work rehabilitation programme, as well as how they perceived the programme. The work rehabilitation in focus was the Redesigning Daily Occupations (ReDO) programme. This is a new work rehabilitation programme for women on sick leave due to stress-related disorders, which was implemented in the primary health care services. The instruments developed and evaluated were the Worker Role Self-assessment (WRS) and the Work Environment Impact Scale – Self Rating (WEIS-SR). The WRS was evaluated in pain rehabilitation clinics (Study I), while the WEIS-SR was investigated in primary health care (Study II). Both instruments showed good psychometric properties, but further development and evaluations are needed. The WEIS-SR was then used in the ReDO programme in order to investigate whether the women’s perceptions of their work environment had changed after completed rehabilitation or at follow-ups 6 and 12 months after, as compared to their initial ratings (Study III). The result showed that the women rated their work environment as better after having completed the programme and at the follow-ups. In Study IV some women in the ReDO programme were interviewed regarding their perceptions and experiences from participating in the ReDO. The analyses of the interviews showed that the women were satisfied and thought the programme had suited their needs for rehabilitation. They highlighted a process of self-analysis that resulted in person-related changes and described the importance of the support they had received during the process and during their return to work. This thesis has contributed to the development of instruments and a qualitative evaluation of the ReDO based on the clients’ perspectives. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Professor Ekberg, Kerstin, Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, Linköpings universitet
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Work, assessment, daily activities, client’s perception, evaluation
in
Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
volume
2011:40
pages
152 pages
publisher
Division of Occupational Therapy and Gerontology
defense location
Health Sciences Centre H01
defense date
2011-05-12 13:00
ISSN
1652-8220
ISBN
978-91-86671-88-4
language
English
LU publication?
yes
id
ba2eea18-61b3-43d0-8068-e79d14affc4b (old id 1897648)
date added to LUP
2011-04-21 08:40:16
date last changed
2016-09-19 08:44:45
@phdthesis{ba2eea18-61b3-43d0-8068-e79d14affc4b,
  abstract     = {The overall aim of this thesis was to contribute to the development of new instruments for use in work rehabilitation contexts and to investigate whether clients’ perceptions of their work environment changed while participating in a work rehabilitation programme, as well as how they perceived the programme. The work rehabilitation in focus was the Redesigning Daily Occupations (ReDO) programme. This is a new work rehabilitation programme for women on sick leave due to stress-related disorders, which was implemented in the primary health care services. The instruments developed and evaluated were the Worker Role Self-assessment (WRS) and the Work Environment Impact Scale – Self Rating (WEIS-SR). The WRS was evaluated in pain rehabilitation clinics (Study I), while the WEIS-SR was investigated in primary health care (Study II). Both instruments showed good psychometric properties, but further development and evaluations are needed. The WEIS-SR was then used in the ReDO programme in order to investigate whether the women’s perceptions of their work environment had changed after completed rehabilitation or at follow-ups 6 and 12 months after, as compared to their initial ratings (Study III). The result showed that the women rated their work environment as better after having completed the programme and at the follow-ups. In Study IV some women in the ReDO programme were interviewed regarding their perceptions and experiences from participating in the ReDO. The analyses of the interviews showed that the women were satisfied and thought the programme had suited their needs for rehabilitation. They highlighted a process of self-analysis that resulted in person-related changes and described the importance of the support they had received during the process and during their return to work. This thesis has contributed to the development of instruments and a qualitative evaluation of the ReDO based on the clients’ perspectives.},
  author       = {Wästberg, Birgitta},
  isbn         = {978-91-86671-88-4},
  issn         = {1652-8220},
  keyword      = {Work,assessment,daily activities,client’s perception,evaluation},
  language     = {eng},
  pages        = {152},
  publisher    = {Division of Occupational Therapy and Gerontology},
  school       = {Lund University},
  series       = {Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series},
  title        = {Work rehabilitation. Instrument development and women's perceptions of an intervention},
  volume       = {2011:40},
  year         = {2011},
}