Advanced

Sohlberg och surdegen. Sociala relationer på Kosta glasbruk 1820-1880

Ottosson, Mikael LU (1999)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

I avhandlingens fokus står förhållandena på Kosta glasbruk under perioden 1820-1880. Glasbruket som grundades år 1742 är en av de många mindre svenska bruksbildningarna. Under hela undersökningsperioden måste glasbruket ses som förhållandevis litet med som mest ett 80-tal hushåll direkt knutna till glasbrukets industriproduktion. Glasbruket hade liksom flertalet svenska bruksbildningar en komplex ekonomi som omfattade såväl jordbruks- och skogs- som industriproduktion. Kosta glasbruk utvecklades, i likhet med övrig svensk glasindustri, under perioden från att ha producerat fönsterglas för en i huvudsak lokalt betonad marknad till att bli ett massproducerande glasbruk. Kostas produktion av bättre... (More)
Popular Abstract in Swedish

I avhandlingens fokus står förhållandena på Kosta glasbruk under perioden 1820-1880. Glasbruket som grundades år 1742 är en av de många mindre svenska bruksbildningarna. Under hela undersökningsperioden måste glasbruket ses som förhållandevis litet med som mest ett 80-tal hushåll direkt knutna till glasbrukets industriproduktion. Glasbruket hade liksom flertalet svenska bruksbildningar en komplex ekonomi som omfattade såväl jordbruks- och skogs- som industriproduktion. Kosta glasbruk utvecklades, i likhet med övrig svensk glasindustri, under perioden från att ha producerat fönsterglas för en i huvudsak lokalt betonad marknad till att bli ett massproducerande glasbruk. Kostas produktion av bättre och ofta slipat småglas blev av allt större betydelse under perioden. Vid undersökningsperiodens slut hade Kosta övergått till att vara ett renodlat småglasbruk. Valet av Kosta glasbruk är medvetet såtillvida att vår gängse bild av de svenska bruksorterna utgår från förhållanden vid de stora mellansvenska järnbruken. Det är angeläget att nyansera denna bild genom att behandla de mindre och medelstora bruksbildningarna i södra Sverige. I avhandlingen har jag satt in utvecklingen på Kosta glasbruk i ett perspektiv där en viss samhällelig förändring var avgörande. Jag har utgått från att den övergripande processen under perioden 1820-1880 var förskjutningen av ekonomin i en kapitalistisk riktning. Det var förändringen av produktionsförhållandena som var den avgörande förändringen på Kosta. Denna utgångspunkt märks inte minst av de problemområden som lyfts fram. Syftet med undersökningen har huvudsakligen varit att undersöka relationerna mellan lönearbete och identitetsbildning under den tidiga industriella perioden. Detta i avsikt att försöka fånga in en förfacklig identitetsbildning. I denna diskussion har jag diskuterat hur de sociala relationerna inom bruksorten utvecklades under perioden. Denna inriktning på avhandlingen vill jag motivera med att detta skede är förhållandevis lite undersökt i såväl den äldre som den moderna svenska arbetshistoriska forskningen. Merparten av forskningen kring arbete och identitetsformering rör istället perioden från 1880-talet och framåt. Då denna forskning tar sitt avstamp i det industriella genombrottet har den då i mycket kommit att handla om facklig formering. Problemet är, som jag ser det, att förutsättningarna för denna identitetsformering eller etablering av en klassidentitet sällan diskuteras. Äldre tid behandlas mer som en referens och det hänvisas ofta till äldre traditionella och patriarkala förhållanden, utan att man närmare försöker tränga in bakom dessa begrepp för att se vilka dessa förhållanden var. Inom den arbetarhistoriska forskningen har det förts omfattande diskussioner kring begreppet patriarkalism. Begreppet har använts för att beskriva och analysera både den ideologi som legitimerade det förkapitalistiska samhällets utomekonomiska relationer och den sociala ordning som rådde vid olika typer av företag. Bruksorterna har i denna forskning kommit att framställas som mer präglade av patriarkala relationer än samhället i övrigt. Jag ställer mig kritisk till en sådan utgångspunkt och menar att det är möjligt att göra en annorlunda tolkning av de förhållanden som rådde på bruksorterna. I avhandlingen har jag därför diskuterat hur de sociala relationerna såg ut på Kosta glasbruk och i vilken mån de förhåller sig till diskussionen om patriarkalism. De resultat som avhandlingen har genererat anser jag kan sammanfattas under tre rubriker. För det första menar jag att min undersökning av arbetsprocessens förändring på Kosta kastar nytt ljus över hur dessa förändringar i praktiken genomfördes; för det andra menar jag att den diskussion som jag för kring begreppet patriarkalism i någon mån ger en ny bild av bruksorten; för det tredje vill jag lyfta fram hur de sociala identitetsmönstren förändrades i förhållande till det nya sättet att organisera arbetet. (Less)
Abstract
This thesis focuses on the circumstances at the glassworks of Kosta during the years 1820-1880. The glassworks founded there in 1742 was but one of many small Swedish rural works. Throughout the period in question, the glassworks can be seen as a small-scale factory with about 80 households directly engaged in industrial production. Like the rest of the glass industry, the glassworks at Kosta developed from the production of glass for a principally local market to that of mass production. I have contextualised the developments at Kosta by applying a perspective where certain societal changes were decisive. I have assumed that the most important process during 1820-1880 was the shift in economy towards capitalism. It was this change in the... (More)
This thesis focuses on the circumstances at the glassworks of Kosta during the years 1820-1880. The glassworks founded there in 1742 was but one of many small Swedish rural works. Throughout the period in question, the glassworks can be seen as a small-scale factory with about 80 households directly engaged in industrial production. Like the rest of the glass industry, the glassworks at Kosta developed from the production of glass for a principally local market to that of mass production. I have contextualised the developments at Kosta by applying a perspective where certain societal changes were decisive. I have assumed that the most important process during 1820-1880 was the shift in economy towards capitalism. It was this change in the relations of production that proved crucial at Kosta. The object of the study has been mainly to investigate the relation between wage earners and the formation of group- or class-identity during the early industrial period in order to try to capture the pre-union formation of group identity. The results of the study may be summarised in three main points. First, a study of the changes of the labour process at Kosta sheds new light upon how these changes were carried out. Second, the discussion of paternalism as a concept gives a new view of the rural industrial communities. Thirdly, such a study stresses how social patterns of identity changed with the new organisation of labour. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Prof. Berglund, Bengt
organization
alternative title
Social relations at Kosta glasswork 1820-1880
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Contemporary history (circa 1800 to 1914), artisans, everyday life, glassworks, Kosta, division of labour, labour process, workers' culture, Social identity, paternalism, Modern historia (ca. 1800-1914)
pages
280 pages
publisher
Mikael Ottosson, Lyngby 10:10, 240 13 Genarp
defense location
N/A
defense date
1999-05-29 10:15
external identifiers
  • Other:ISRN: LUHFDA/HFHI-1999/1091-SE+280
language
Swedish
LU publication?
yes
id
cb9e63b0-2302-40fd-8ff8-eb00c9023c0c (old id 19239)
date added to LUP
2007-05-25 12:10:27
date last changed
2016-09-19 08:45:08
@phdthesis{cb9e63b0-2302-40fd-8ff8-eb00c9023c0c,
  abstract     = {This thesis focuses on the circumstances at the glassworks of Kosta during the years 1820-1880. The glassworks founded there in 1742 was but one of many small Swedish rural works. Throughout the period in question, the glassworks can be seen as a small-scale factory with about 80 households directly engaged in industrial production. Like the rest of the glass industry, the glassworks at Kosta developed from the production of glass for a principally local market to that of mass production. I have contextualised the developments at Kosta by applying a perspective where certain societal changes were decisive. I have assumed that the most important process during 1820-1880 was the shift in economy towards capitalism. It was this change in the relations of production that proved crucial at Kosta. The object of the study has been mainly to investigate the relation between wage earners and the formation of group- or class-identity during the early industrial period in order to try to capture the pre-union formation of group identity. The results of the study may be summarised in three main points. First, a study of the changes of the labour process at Kosta sheds new light upon how these changes were carried out. Second, the discussion of paternalism as a concept gives a new view of the rural industrial communities. Thirdly, such a study stresses how social patterns of identity changed with the new organisation of labour.},
  author       = {Ottosson, Mikael},
  keyword      = {Contemporary history (circa 1800 to 1914),artisans,everyday life,glassworks,Kosta,division of labour,labour process,workers' culture,Social identity,paternalism,Modern historia (ca. 1800-1914)},
  language     = {swe},
  pages        = {280},
  publisher    = {Mikael Ottosson, Lyngby 10:10, 240 13 Genarp},
  school       = {Lund University},
  title        = {Sohlberg och surdegen. Sociala relationer på Kosta glasbruk 1820-1880},
  year         = {1999},
}