Advanced

Att dela och dela med sig: trädgårdsväxter, kulturarv och marknad

Saltzman, Katarina LU and Sjöholm, Carina LU (2019) p.116-131
Abstract (Swedish)
Att dela med sig av det som växer i ens trädgård kan betraktas som en enkel, vardaglig vänskapsgest eller helt enkelt ett sätt att bli av med något man inte själv har användning för. Det kan emellertid också ses som inslag i större och vidare sammanhang. Ett sätt att tolka fenomenet är att se det som del i en delningsekonomi; ett begrepp som under senare år allt oftare kommit att användas om de framväxande alternativa ekonomiska mönster som gör det möjligt att få tillgång till varor och tjänster utan att köpa dem (se t ex Ince & Hall 2018). I detta kapitel avser vi att diskutera trädgårdsinnehavares delning av växter dels som en motpol till den expanderande kommersiella marknaden för trädgårdsrelaterade produkter, dels som ett mer... (More)
Att dela med sig av det som växer i ens trädgård kan betraktas som en enkel, vardaglig vänskapsgest eller helt enkelt ett sätt att bli av med något man inte själv har användning för. Det kan emellertid också ses som inslag i större och vidare sammanhang. Ett sätt att tolka fenomenet är att se det som del i en delningsekonomi; ett begrepp som under senare år allt oftare kommit att användas om de framväxande alternativa ekonomiska mönster som gör det möjligt att få tillgång till varor och tjänster utan att köpa dem (se t ex Ince & Hall 2018). I detta kapitel avser vi att diskutera trädgårdsinnehavares delning av växter dels som en motpol till den expanderande kommersiella marknaden för trädgårdsrelaterade produkter, dels som ett mer eller mindre medvetet förvaltande av växter med historia. Det händer att jag bytt plantor med ngn granne, diskret nupit ett skott eller en stickling på lämpligt ställe – kan även gälla fröer/frökapslar sensommar/höst. Släkt och vänner har skänkt av eget överflöd och de har fått av mig en annan gång. Utanför kolonilotter kan jag ibland hitta plantor som ”slitit sig”. I vår forskning om livet i nutida privata trädgårdar har vi hört många berätta att de gärna delar med sig av det de odlar. Det kan handla om småplantor, sticklingar och frön, liksom om frukt och annat som skördats i trädgården. Överflödet kan erbjudas vänner, grannar, släktingar och kollegor, men det även kan även spridas på olika typer av informella marknader, som växtloppis och växtbytarforum på internet. Flera berättar också om växter de fått från andra, eller tagit med sig från andra platser, och som därigenom bär på en särskild historia. Att dela med sig av plantor är en slags transaktion men det är också en social situation; genom delandets praktik skapas många olika slags värden och relationer. Vi lägger här fokus på hur människor i vardagliga sammanhang delar med sig av sina trädgårdsväxter i form av sticklingar, småplantor och delade växter. Vi tar stöd i internationella studier som uppmärksammat trädgårdsrelaterade aspekter av delningsekonomin, främst med fokus på hantering och förmedling av fröer (Phillips 2013, Pottinger 2018). Dessa studier vittnar om hur sociala länkar skapas när växtmaterial delas i olika mer eller mindre informella nätverk, ibland med en uttrycklig ambition att utgöra ett alternativ till etablerade marknadskanaler och det växande inflytandet från stora kommersiella aktörer. Precis som med fröer kan förmedling av delade växter fungera både som vardaglig social interaktion, som en kulturarvsförvaltande handling, och som en mer eller mindre aktiv form av motstånd. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
and
organization
publishing date
type
Chapter in Book/Report/Conference proceeding
publication status
published
subject
host publication
Konsumtionskultur. Innebörder och praktiker.
editor
Petersson McIntyre, Magdalena ; Johansson, Barbro and Sörum, Niklas
pages
116 - 131
publisher
Makadam förlag
ISBN
978-91-7061-301-2
language
Swedish
LU publication?
yes
id
202e1770-85c0-4feb-beb4-db2bcbc5d603
date added to LUP
2019-02-12 19:41:28
date last changed
2020-11-24 02:16:14
@inbook{202e1770-85c0-4feb-beb4-db2bcbc5d603,
  abstract     = {Att dela med sig av det som växer i ens trädgård kan betraktas som en enkel, vardaglig vänskapsgest eller helt enkelt ett sätt att bli av med något man inte själv har användning för. Det kan emellertid också ses som inslag i större och vidare sammanhang. Ett sätt att tolka fenomenet är att se det som del i en delningsekonomi; ett begrepp som under senare år allt oftare kommit att användas om de framväxande alternativa ekonomiska mönster som gör det möjligt att få tillgång till varor och tjänster utan att köpa dem (se t ex Ince & Hall 2018). I detta kapitel avser vi att diskutera trädgårdsinnehavares delning av växter dels som en motpol till den expanderande kommersiella marknaden för trädgårdsrelaterade produkter, dels som ett mer eller mindre medvetet förvaltande av växter med historia. Det händer att jag bytt plantor med ngn granne, diskret nupit ett skott eller en stickling på lämpligt ställe – kan även gälla fröer/frökapslar sensommar/höst. Släkt och vänner har skänkt av eget överflöd och de har fått av mig en annan gång. Utanför kolonilotter kan jag ibland hitta plantor som ”slitit sig”. I vår forskning om livet i nutida privata trädgårdar har vi hört många berätta att de gärna delar med sig av det de odlar. Det kan handla om småplantor, sticklingar och frön, liksom om frukt och annat som skördats i trädgården. Överflödet kan erbjudas vänner, grannar, släktingar och kollegor, men det även kan även spridas på olika typer av informella marknader, som växtloppis och växtbytarforum på internet. Flera berättar också om växter de fått från andra, eller tagit med sig från andra platser, och som därigenom bär på en särskild historia. Att dela med sig av plantor är en slags transaktion men det är också en social situation; genom delandets praktik skapas många olika slags värden och relationer. Vi lägger här fokus på hur människor i vardagliga sammanhang delar med sig av sina trädgårdsväxter i form av sticklingar, småplantor och delade växter. Vi tar stöd i internationella studier som uppmärksammat trädgårdsrelaterade aspekter av delningsekonomin, främst med fokus på hantering och förmedling av fröer (Phillips 2013, Pottinger 2018). Dessa studier vittnar om hur sociala länkar skapas när växtmaterial delas i olika mer eller mindre informella nätverk, ibland med en uttrycklig ambition att utgöra ett alternativ till etablerade marknadskanaler och det växande inflytandet från stora kommersiella aktörer. Precis som med fröer kan förmedling av delade växter fungera både som vardaglig social interaktion, som en kulturarvsförvaltande handling, och som en mer eller mindre aktiv form av motstånd.},
  author       = {Saltzman, Katarina and Sjöholm, Carina},
  booktitle    = {Konsumtionskultur. Innebörder och praktiker.},
  editor       = {Petersson McIntyre, Magdalena and Johansson, Barbro and Sörum, Niklas},
  isbn         = {978-91-7061-301-2},
  language     = {swe},
  month        = {11},
  pages        = {116--131},
  publisher    = {Makadam förlag},
  title        = {Att dela och dela med sig: trädgårdsväxter, kulturarv och marknad},
  url          = {https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/86609891/oa_brembeck.pdf},
  year         = {2019},
}