Advanced

Yrke: begravningsentreprenör : om utanförskap, döda kroppar, riter och professionalisering

Davidsson-Bremborg, Anna LU (2002) In Lund Studies in Sociology of Religion 2.
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

I denna avhandling studeras begravningsentreprenörernas arbete. Materialet är i första hand inhämtat genom intervjuer och observationer på begravningsbyråer som tillhör Sveriges Begravningsbyråers Förbund.



Begravningsentreprenörer upplever att det finns en negativ bild av yrket, som är kopplad till hanteringen av avlidna. Samtidigt efterfrågas begravningsentreprenörerna som experter i olika sammanhang, bland annat som föreläsare. Förbundet och de enskilda utövarna har det senaste decenniet arbetat för en ny syn på yrket där fokus ligger på att det är ett yrke för levande, inte döda, människor. Trots att yrket kan vara både fysiskt tungt och psykiskt påfrestande, trivs... (More)
Popular Abstract in Swedish

I denna avhandling studeras begravningsentreprenörernas arbete. Materialet är i första hand inhämtat genom intervjuer och observationer på begravningsbyråer som tillhör Sveriges Begravningsbyråers Förbund.



Begravningsentreprenörer upplever att det finns en negativ bild av yrket, som är kopplad till hanteringen av avlidna. Samtidigt efterfrågas begravningsentreprenörerna som experter i olika sammanhang, bland annat som föreläsare. Förbundet och de enskilda utövarna har det senaste decenniet arbetat för en ny syn på yrket där fokus ligger på att det är ett yrke för levande, inte döda, människor. Trots att yrket kan vara både fysiskt tungt och psykiskt påfrestande, trivs begravningsentreprenörerna med sitt arbete. Man har varierande arbetsuppgifter som utförs under eget ansvar, och de anhöriga visar oftast mycket tacksamhet.



Riter spelar en central roll i arbetet. Målet för kontakterna med de anhöriga är begravningen. Även om det oftast är någon annan, vanligtvis en präst i Svenska kyrkan, som leder begravningen, så sker planeringen av den på begravningsbyrån. Detta gör att begravningsentreprenörerna har ett stort ansvar för och inflytande på begravningen. Begravningsentreprenörerna anser att en "bra" begravning bör vara "ljus" och personlig, det vill säga på något sätt ta upp den avlidnes liv. Såväl i samtal med de anhöriga, som i broschyrer, ges exempel hur begravningen kan göras personlig: genom att ha den avlidnes saker på kistan, spela musik som den avlidne tyckte om, eller på annat sätt anknyta till hennes eller hans intressen i livet.



Det finns andra riter än begravningen som omger en avliden person, och i avhandlingen studeras särskilt visningar av avlidna och urnsättningar av aska, vilka är riter som ofta leds av begravningsentreprenörer. Studien visar hur olika man tolkar de anhörigas behov vid dessa tillfällen: en del fyller riten med psalmer, böner och musik, andra har enbart diktläsning, medan några väljer att inte själva läsa någonting.



I avhandlingen diskuteras fyra olika professionaliseringsperspektiv med vilka man kan se på begravningsentreprenörsyrket. För det första har förbundet på ett organisatoriskt plan infört striktare regler för medlemskap, för det andra har kunskapsbasen för yrkesgruppen förändrats från att handla om saker till att allt mer röra människor, för det tredje har man fått ett experterkännande i samhället och för det fjärde har man funnit nya arbetsuppgifter där man fått en viktig position i förhållande till andra yrkesgrupper. (Less)
Abstract
This dissertation has a dual purpose. Firstly to describe what funeral directors do and how they experience their work. Secondly to see if, and in that case how, funeral directors influence rites around the deceased, both official as well as more private rites. The study is based on text analysis, interviews with 32 funeral directors and field studies on four funeral parlours. Only funeral directors working at businesses that are members of Sveriges Begravningsbyråers Förbund (an association of funeral directors in Sweden), SBF are included. Different theories about stigma, body culture, rites and religiosity, and professionalisation are used to explain the experiences and thoughts of the funeral directors.



The study... (More)
This dissertation has a dual purpose. Firstly to describe what funeral directors do and how they experience their work. Secondly to see if, and in that case how, funeral directors influence rites around the deceased, both official as well as more private rites. The study is based on text analysis, interviews with 32 funeral directors and field studies on four funeral parlours. Only funeral directors working at businesses that are members of Sveriges Begravningsbyråers Förbund (an association of funeral directors in Sweden), SBF are included. Different theories about stigma, body culture, rites and religiosity, and professionalisation are used to explain the experiences and thoughts of the funeral directors.



The study shows that the funeral directors live with a double representation of their occupation. On the one side, as an occupation related to dead bodies, the occupation is "dirty" and strange, and can thus be a stigma in their social life. On the other side, the funeral directors are seen as experts on deceased persons, funerals and wills. To move away from the negative representation, the funeral directors focus their work on the bereaved families and their needs. The occupation should therefore be seen as dealing with life more than with death. The actual work conducted by the funeral directors is presented through field observations from the parlours, for example meetings with the bereaved family, dressings of the deceased, viewings, funeral services and interments of the urn.



The study examines the professionalisation of the funeral directors in four different ways: by looking at the organisation, at the base of knowledge, at the acknowledgement and at the work on the specific task areas. The acknowledgement from society and the bereaved families has made it possible for the funeral directors to enter new task areas and the base of knowledge shows a change from a sales occupation to a service occupation. By leading rites surrounding the deceased, such as the viewing and the interment of the urn, the funeral directors have been able use the field of rites for their professionalisation. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Prof Straarup, Jørgen, Department of Religious Studies, Umeå University
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
funeral parlour, funeral rites, body, stigma, Funeral director, professionalisation, Theology, Teologi
in
Lund Studies in Sociology of Religion
volume
2
pages
268 pages
publisher
Avdelningen för religionsbeteendevetenskap, Teologiska institutionen, Lunds universitet,
defense location
Edens hörsal, Paradisg. 5, Lund
defense date
2002-11-08 14:15
ISSN
1651-4432
ISBN
91-628-5410-0
language
Swedish
LU publication?
yes
id
202d43aa-1bf8-45bb-ac6d-f34c46872b54 (old id 20882)
date added to LUP
2007-05-25 14:08:21
date last changed
2016-09-19 08:44:59
@phdthesis{202d43aa-1bf8-45bb-ac6d-f34c46872b54,
  abstract     = {This dissertation has a dual purpose. Firstly to describe what funeral directors do and how they experience their work. Secondly to see if, and in that case how, funeral directors influence rites around the deceased, both official as well as more private rites. The study is based on text analysis, interviews with 32 funeral directors and field studies on four funeral parlours. Only funeral directors working at businesses that are members of Sveriges Begravningsbyråers Förbund (an association of funeral directors in Sweden), SBF are included. Different theories about stigma, body culture, rites and religiosity, and professionalisation are used to explain the experiences and thoughts of the funeral directors.<br/><br>
<br/><br>
The study shows that the funeral directors live with a double representation of their occupation. On the one side, as an occupation related to dead bodies, the occupation is "dirty" and strange, and can thus be a stigma in their social life. On the other side, the funeral directors are seen as experts on deceased persons, funerals and wills. To move away from the negative representation, the funeral directors focus their work on the bereaved families and their needs. The occupation should therefore be seen as dealing with life more than with death. The actual work conducted by the funeral directors is presented through field observations from the parlours, for example meetings with the bereaved family, dressings of the deceased, viewings, funeral services and interments of the urn.<br/><br>
<br/><br>
The study examines the professionalisation of the funeral directors in four different ways: by looking at the organisation, at the base of knowledge, at the acknowledgement and at the work on the specific task areas. The acknowledgement from society and the bereaved families has made it possible for the funeral directors to enter new task areas and the base of knowledge shows a change from a sales occupation to a service occupation. By leading rites surrounding the deceased, such as the viewing and the interment of the urn, the funeral directors have been able use the field of rites for their professionalisation.},
  author       = {Davidsson-Bremborg, Anna},
  isbn         = {91-628-5410-0},
  issn         = {1651-4432},
  keyword      = {funeral parlour,funeral rites,body,stigma,Funeral director,professionalisation,Theology,Teologi},
  language     = {swe},
  pages        = {268},
  publisher    = {Avdelningen för religionsbeteendevetenskap, Teologiska institutionen, Lunds universitet,},
  school       = {Lund University},
  series       = {Lund Studies in Sociology of Religion},
  title        = {Yrke: begravningsentreprenör : om utanförskap, döda kroppar, riter och professionalisering},
  volume       = {2},
  year         = {2002},
}