En för alla, alla för en - sjuksköterskors och ingenjörers syn på ledarskap : En enkät och repertory grid studie sista terminen i utbildning och efter ett till ett och halvt år i arbete

Abstract

Research has indicated that there is a growing tendency for young, well-educated people to hold different values toward work and management of work than previous generations. Thus managerial difficulties can arise when these different generations collaborate at work. In order to survive organisations and companies need a managerial leadership that knows how the younger workers view leadership, how they prefer to be lead, and what they consider to be a good leadership. This thesis is based on research and theories about values, implicit leadership theories, Full Range of Leadership Model, and is informed by Personal Construct Theory. The purpose of the study was to develop knowledge about how young nursing and engineering students view leadership. Does this view change when at work? Are they interested in attaining a managerial position? The two occupations represent one traditional female and one traditional male occupation. A longitudinal design has been used and the study included three different methods, namely questionnaires, semantic differential tasks, and computerised Repertory Grid interviews. Measurements were conducted on two different occasions, during the students last term of study and at work, one and a half-years later. The questionnaire and semantic differential tasks were used to examine how nursing and engineering students valued different qualities in a managerial leader and how they valued different aspects of ideal work. The computerised Repertory Grid interviews were aimed at obtaining a deeper and more extensive understanding of the students´ views about leadership and to capture their own constructs about leadership. The results showed that the nurses and engineers valued highly a managerial leader who stimulates the employee's personal development, has the capability to collaborate, make decisions, is clear in expressing his/her opinions, is honest and is willing to listen with a sensitive ear. Results that are related to transformational leadership and implicit leadership theories. The students also valued highly working in teams, having pleasant work-mates, and being appreciated by the manager and work mates. They least valued to be in a managerial position, but it was possible for them to imagine themselves in a managerial position in the future. The study showed few differences in view over the time frame. There were few differences between the gender and occupational groups, and no interaction between gender and occupation. Though the repertory grid interviews demonstrated that considerably elaboration had taken place individually. A structural analysis with LISREL showed that immaterial aspects of ideal work, namely social relations, altruism and self-realisation, were significantly related to attributes in managerial leadership, namely honest, strong, creative, and trustworthy. Based on these results I argue that there is a relationship between the nursing students' and engineering students' values and views on leadership, their personal construct about leadership based on their implicit leadership theories, and researchers constructs about leadership, formulated in explicit theories about leadership.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

I många organisationer och företag har vi idag allt äldre medarbetare. Detta kommer troligen att bli ett bekymmer en bit in på 2000-talet, då medarbetare och chefer blir allt äldre eller går i pension. Rekryteringen av nya medarbetare innebär att man får in unga människor, som ofta är mer välutbildade och som har andra värderingar och attityder till arbete och styrning. Olika värderingsätt mellan yngre och äldre kommer att utgöra en risk för samarbetssvårigheter. De olika generationerna värderar inte arbete och arbetsförhållande på samma sätt och de har olika motiv till att arbeta. För de äldre är arbetet en plikt och ett medel för materiell status, medan yngre vill ha ett arbete som innehållsmässigt ger dem något och som skall vara lustfyllt. Dagens unga generation har i stor utsträckning vuxit upp med daghem/förskola och från början fått lära sig att dela med sig, att samverka med andra och anpassa sig till nya situationer och människor. De flesta har också under sin uppväxt utvecklat en självklar vana vid materiellt god status. Vi har fått en generation som inte kan motiveras till arbete bara genom materiella fördelar. De måste kunna se andra vinster med att arbeta för att stimuleras och engageras. Detta ställer stora krav på ledarskapet i framtiden. För att klara av förändringarna krävs att man som chef och ledare både kan ta till vara äldres kunskaper och erfarenheter, men också att man kan svara upp mot de yngres värderingar och synsätt på arbete. Man måste kunna skapa en arbetsorganisation som tar till vara allas kapacitet och som förmår att skapa gemensamma mål och visioner. Framtidens arbetsliv kommer att präglas av förändringar, bland annat snabbare förändringar av teknologi och omgivning, ökad internationell konkurrens och en större demografisk skillnad i arbetskraften. Arbetet kommer till stor del att vara kunskapsstyrt och därmed blir den välutbildade medarbetaren företagets viktigaste resurs. För att företag och organisationer ska lyckas krävs ett ledarskap som är villig till egen förändring och som kan hantera, initiera och tycka om förändringar och som dessutom har förmåga att stimulera medarbetares förändring och utveckling. Förmågan att hantera mänskliga relationer ses därför som mycket viktig för chefen i framtiden. Några årtionden in på 2000-talet kommer vi att ha konkurrens om välutbildad arbetskraft. Detta bland annat beroende på att de så kallade 70-talisterna och efterkommande generationer är färre till antalet, men också för att alla i arbetskraften inte kan leva upp till arbetslivets krav på kunskap och kompetens. Denna och kommande generationer kännetecknas av att ha andra värderingar och en annan inställning till arbete. Företag och organisationer måste för att säkra sitt arbetskraftsbehov skapa arbetsförhållanden och arbetsplatser som attraherar dessa yngre arbetstagare. Kunskap om de ungas attityder och värderingar är därför ett viktigt instrument för att kunna konkurrera om arbetskraften. Det är därför naturligt att anta att för att kunna leda den nya generationens medarbetare i förändringarnas tidevarv, så måste framtidens chef också ha kunskap om hur de unga vill bli ledda och vad som för dem kännetecknar en gott chefskap. Värderingar och synsätt hos ungdomar har idag kommit i fokus. Ett stort intresse riktas nu mot det generationsskifte av medarbetare, som många anser står för dörren eller som redan påbörjats i företag och organisationer. Nyanställning av unga människor har inte varit så omfattande i företag och organisationer de senaste årtionden på grund av konjunkturnedgångar och tidigare stora årskullar. Nu är ett stort antal medarbetare i pensionsåldern och ska ersättas av yngre personer, vilka anses ha andra motiv och värden för att arbete. Hur ska man leda dessa? Managementlitteraturen har tagit upp detta och även en del forskare. Vad som förvånat är att så lite forskning finns om vad dessa unga människor själva anser om ledarskap. De är framtidens medarbetare, men också framtidens ledare och chefer. Varför frågar man helt enkelt inte dem själva vad de tycker? För detta avhandlingsarbete valdes därför att studera ledarskapet sett från unga människors, de blivande medarbetarnas, sida. Hur beskriver de ledarskap? Vad är ett bra ledarskap för dem? Vilka egenskaper ser de som viktiga hos sin framtida chef? Hur vill de arbeta i framtiden? Kan de själva tänka sig att bli chefer? Data har samlats in utan kopplingar till ledarskapsteorier, för att fånga unga människors egna genuina uppfattningar om ledarskap. Det finns dock forskning som hävdar att människors bild eller prototyp av en bra ledare i hög grad sammanfaller med en av dimensionerna i Full Range of Leadership Model. Denna teori eller snarare modell, har därför beskrivits i denna avhandlings teoretiska referensram och studiens resultat har diskuterats mot denna teori. Teorier och forskning om människors implicita ledarskapteorier har även varit en referensram för diskussion av resultaten, då dessa teorier har anknytning till människors ledarprototyper och dessutom visat sig kunna påverka människors sätt att besvara enkäter om ledarskap. Två olika grupper av ungdomar valdes till studien, nämligen studerande på sjuksköterskeutbildning och ingenjörsutbildning. De var alla födda från 1970 till 1980 (19700101-19701231). Deras syn på ledarskap undersöktes under deras sista termin i utbildning. Dessa båda utbildningar representerar en kvinnligt dominerad och en manligt dominerad yrkessfär. Därmed kunde jämförelser i syn på ledarskap göras för kön och utbildningsgrupp. Studien följde också upp de unga sjuksköterskornas och ingenjörernas syn på ledarskap efter ett och ett halvt år i arbete. De metoder som användes för att samla in data var enkäter och datorstödda intervjuer. Totalt besvarade 159 personer enkäten vid utbildningens slut och efter ett och halvt år besvarades enkäten på nytt av 121 av dessa personer. 21 personer deltog i de datorstödda intervjuerna vid utbildningens slut. Efter ett och halvt år i utbildningen var det 19 av dessa personer som åter kunde intervjuas. Enkäterna innehöll olika aspekter som:



Kön, ålder, utbildningsbakgrund, studieanledning, vissa personers betydelse för ens tänkesätt, ens åsikter och ens inriktning i livet, så kallade förebilder, önskemål om arbetssätt: under chef, självständigt eller i team, viktigast i det ideala arbetet, viktiga egenskaper för en bra framtida chef, önskan om ett eget ledarskap.



För att få en djupare förståelse av studenternas syn på ledarskap och för att fånga deras egna ord eller uttryck för ledarskap valdes att intervjua med hjälp av repertory gridteknik. Denna teknik bygger på tankar kring att människan, för att skapa ordning och mening i tillvaron, bygger egna mentala kartor, kognitiva matriser, innehållande deras personliga konstrukt, dvs. deras egna uttryck och ord om tillvaron. Tekniken går ut på att man genom att jämföra så kallade element, i detta fall människor, får fram, eliciterar konstrukt. Konstrukt är bipolära, dvs. har två poler. Konstruktens båda poler har karaktären av att vara kontraster. Den motsatta polen är inte alltid uttalad utan kan vara underförstådd. För att göra dessa jämförelser mellan element och på så vis elicitera konstrukt, användes i denna studie ett Macintosh-baserat dataprogram. Resultatet för enkäten och de från intervjuerna erhållna personliga konstrukten visade att undersökningsgruppen värderar en ledarens etik och moral högt. Deltagarna betonade egenskaper som ärlighet, pålitlighet, noggrannhet, hög arbetsmoral, att stå vid sitt ord och att vara sann. Högt värderat var också egenskaper som att kunna stimulera medarbetare till personlig utveckling, social förmåga, närhet till medarbetare och att kunna leda och arbeta i team. Deltagarnas personliga konstrukt visade också att man vill ha en ledare som ger möjlighet till delaktighet i beslut. Det fanns få skillnader i synen på ledarskap mellan könen och mellan utbildningsgrupperna. Detta gällde även över tid. På det individuella planet visade dock studien att en omfattande förändring av konstrukten för ledarskap skett mellan de båda mättillfällena. Att arbeta i team är det mest önskade arbetssättet för deltagarna i studien. Högt värderat var också att ha ett arbete med många trevliga arbetskamrater och att vara uppskattad av både chef och arbetskamrater. En majoritet av deltagarna kunde tänka sig ett eget ledarskap. Fler män än kvinnor och fler ingenjörer än sjuksköterskor kunde tänka sig att vara ledare. Att vara i ledande ställning var dock inget man värderade högt. Möjlighet till personlig utveckling värderades högre. Förmågan till att sätta sig in i och förstå andra människors sätt att se på tillvaron är viktig för att en ledare skall inse vad en situation kräver och vilka förväntningar som finns. Detta är avgörande för möjligheten att se och utveckla varje medarbetares unika förmågor, men också för vilket inflytande en ledare kan uppnå och utöva. För att ta vara på dessa unga sjuksköterskors och ingenjörers tankar om eget ledarskap och kunna rekrytera dem till ledarpositioner är det viktig med kunskap om deras syn på ledarskap. Ytterligare forskning behövs för att jämföra ungas förväntningar och önskemål på ledarskap med det ledarskap som finns i organisationer idag. En stor diskrepans kan innebära att organisationer får svårt att rekrytera och behålla unga medarbetarna. Risken finns också att rekryterare inte förstår eller har kunskap om de värderingar och den ledarskapssyn som unga medarbetare har och därför får svårt att identifiera och se nya ledare i dessa unga människor. De unga sjuksköterskorna och ingenjörerna tvekar inte inför ett eget ledarskap, men det är inget man värderar som viktigt. En ledare som har förmåga att gå in i en ledarrelation med öppenhet om sig själv, och vilja att möta sina medarbetares förväntningar, som kan se och utveckla varje medarbetares unika förmågor och som dessutom kan förena dessa förväntningar och förmågor till att få medarbetarna att arbeta i team för sin egen, sina arbetskamraters och företagets bästa; den ledaren kan bli accepterad av organisation, team och medarbetare. Detta innebär ett ledarskap kännetecknat av mottot EN FÖR ALLA, ALLA FÖR EN (ur De tre musketörerna av Alexandre Dumas).

• author: Linander, Carin
• supervisor: [unknown] [unknown]
• opponent: Associate Professor Puranen, Bi, Stockholm University
• organization: Department of Psychology
• alternative title: One for all, all for one - Nurses and engineers views about leadership : A questionnaire and repertory grid study during the last term of study and at work, one and a half-years later
• publishing date: 2002
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Psychology
• keywords: Industrial psychology, implicit leadership theory, repertory grid, young nursing and engineering students, view about leadership, Arbetspsykologi, industripsykologi
• pages: 158 pages
• defense location: Aten, Akademiska föreningen, Lund
• defense date: 2002-09-13 10:00:00
• external identifiers: other:ISRN: LUSADG/SAPS--1112--SE
• ISBN: 91-628-5267-1
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• id: e0f83fd2-16e8-42d3-9d58-45a7097a0de3 (old id 20890)
• date added to LUP: 2016-04-04 11:49:59
• date last changed: 2021-11-24 17:14:20